Hej på er! 

I helgen var jag och Jaguar på ännu en nationell we-tävling. Denna gång i Golega där feiran går av stapeln i november. Denna feira, som är betydligt mindre, heter Expoegua och är ett event mest för uppfödare. De har modell och gångartstävling, körning och working equitation. Även fast detta event inte är så stort är det en väldigt stökig miljö för hästarna. Massor av unghästar, vagnar och människor runt om banan. Jaguar kan gnägga och visa upp sig första kvarten, men så fort det är dags att jobba skärper han till sig. Väldigt skönt att ha den egenskapen i en hingst! På fredagen hade vi vet check och dressyr. Jaguar måste ha fastnat i tråden i hagen i början av veckan, för han hade ett sår i vecket på bakbenet. Det var inte djupt eller att jag har märkt av att han haft ont av det, men veterinären påpekade att om det börjar blöda så blir jag utesluten. Hon frågade vad han hade gjort och jag sa att han fått det i hagen och hon såg ut som hon skulle trilla baklänges av förvåning. En tävlingshäst, som dessutom är hingst, som går i hagen. Jag la till att jag tyckte det var jättebra att hon noterade och att hon givetvis får diska mig om det kommer en droppe blod. De har en bit att gå i sin hästhållning i detta land fortfarande. Såret var nästan ihopläkt och hade jag trott att det skulle blöda hade jag givetvis inte åkt. 

Jag red min dressyr 21.15 på fredagkväll. Det blev faktiskt lite försenat för domarna hade inte riktigt tid att äta middag på sin timmes paus... Men vi gjorde nog en av våra bästa rundor i dressyren trots lite längre framridning än planerat. Han kändes aktiv, utan att bli spänd och var med mig hela programmet. Han har varit väldigt stabil iår, så jag testade att gasa på lite till i galoppökningarna och det tog han superfint. Var rätt besviken på poängen, 68 % precis som förra tävlingen. Men det är bara att kämpa på och fortsätta göra sitt bästa så kommer förhoppningsvis poängen så småningom. Inte alltid så lätt att vara utländsk och tjej i denna mansdominerande sport. Jag var iallafall jätteglad över vår ritt och det känns som vi har ännu mer att ge. 

Lördag skulle vi rida tekniken på kvällen (bangång 20.00) efter att unghästklasserna var klara. Efter lunch tror jag domarna såg att det skulle dra ut på tiden då det var många starter i varje klass. Så därför fick man ett samtal om att tekniken var flyttad till söndagmorgon. Speeden skulle vi ändå rida på eftermiddagen, så det gjorde inte så mycket. Annars hade jag nog ridit 2 på natten. De höll på till 22.00 inne på banan då champion of champions var klart. Jag red ett lättare pass på Jaggan och han kändes definitivt inte trött! Söndagmorgon hade jag planerat in att titta på en häst, men det gick att flytta så 7.30 var jag där och provred åt en kund. 9.00 gick jag banan för tekniken. Det var en väldigt klurig bana där hinderna kom snabbt efter varann. Passar mig och Jaguar perfekt! När det var vår tur kände jag mig väldigt lugn och full av självförtroende. Detta år har vi verkligen kommit ihop oss som ett team och jag vet att om jag gör något misstag hjälper Jaguar mig. Jag behöver nästan bara tänka för att fatta galopp och ingenting känns svårt. Det är en rätt oslagbar känsla när man ska in och prestera på en svår teknikbana inför massa publik. Det gick också riktigt bra! Jag tycker han har varit superfin de senaste tävlingarna, men att vi inte riktigt kommit upp på de poängen vi förtjänar. Det fick vi nu och det blev en stark femteplats av tretton ryttare. Vi hade en miss på två tunnorna, där vet han att vi ska göra halt och rygga. Så när jag började förbereda inför halten så blev det ett travsteg. Men vi kom snabbt tillbaka i balans och räddade upp situationen. Annars hade vi en "felfri" runda. 72,4 % blev slutresultatet från de tre domarna. Två hade mig på fjärdeplats och den ena gav mig över 73 %. Nytt personbästa för oss och jag är så glad över min fina lilla häst. Det känns som vi kan förbättra och putsa på flera detaljer, så vi är inte på vår maxkapacitet än. Ska bli så spännande att se hur långt vi kan gå ihop. 

I speeden på eftermiddagen var jag supertaggad. Igen en ganska teknisk bana, jättekul! Jag har tränat på att vara snabbare ut ur hinderna och hålla en bättre grundgalopp. Det jag känner är att han fortfarande behöver bli starkare så han orkar trycka på mer i svängarna. Han byter lätt till korsgalopp bak och då försvinner en del energi ut åt sidan istället för att skjuta på in under kroppen. Efter att ha tittat på filmen ska jag försöka låta honom gå ett par språng närmare hindret innan jag balanserar av. Jag är något tidig att bromsa upp in till hinderna och där kan vi nog klippa ett par sekunder. Vi kom sexa i speeden och jag var supernöjd. Vi hade bra flyt och han kändes med mig till 110 %. Vi var bara en sekund ifrån världsmästaren Gilberto och bara några sekunder upp till pallplats. Jag hade inte kunnat begära mer av Jaguar denna helg, han har varit helt fantastiskt fin och varje start så är han lite bättre. Nu har vi två lediga helger och sen ska vi åka och göra vår andra utomlandstävling i Jerez i Spanien. Jag håller på att ordna med licenser och transport. Det är lite meck att fixa med när man ska tävla utomlands, men det blir spännande att rida mot andra ryttare och inför nya domare. 

Här är filmerna från tekniken och speeden

Ha en jättefin kväll! 

/Astrid 

Instagram: astridhedman

Hej på er!

I helgen publicerade Hippson en artikel där jag ger tips på saker att tänka på när man ska köpa häst i Portugal. Jag tänkte utveckla det till en köpa häst guide här.

Så det jag tar upp i artikeln är sammanfattat att man bör ta hjälp när man letar och att vara redo på att hästen kan ändra sin personlighet när den kommer hem. Hanteringen är ofta väldigt annorlunda här jämfört med Sverige.

Det de flesta letar när de hör av sig till mig är en häst mellan 6-10 år, korrekt utbildad för sin ålder, bombsäker, inte för stor, inte för liten, perfekta plåtar, vacker att titta på och priset runt 15 000 euro. Denna drömhäst skulle jag gärna också köpa för det priset, men det är inte så enkelt att finna. Är de vettigt ridna, har viss kvalité och uppfyller flera av dessa punkter behöver man en bra budget. Är de dåligt ridna, väldigt känsliga eller yngre kan man få bättre pris. Då behöver man ha kunskapen och erfarenheten att utbilda, alternativt ha bra hjälp. Har de något fynd på plåtarna kan man också få ett bättre pris, samtidigt blir risken för skador större i framtiden. Jag är inte så oroad över plåtar generellt, tycker att det är viktigare hur hästen rör sig och känns. Det är klart att plåtar spelar roll för försäkringar och hållbarhet, men det är svårt att hitta en häst med helt perfekta plåtar. Är det en väldigt liten häst kan de också bli billigare, så grattis om du är kort och liten! En äldre häst kan också vara ett bra alternativ om man inte har så stor budget. Tror många skulle kunna ha väldigt roligt med en äldre häst, även om det inte blir jättemånga år, vilket såklart är nackdelen. 

Nu kanske denna text var lite deprimerande ifall man står där med sina 15 000 och vill ha sin absoluta drömhäst. Det är klart att man kan ramla över något superfynd, men detta är verkligheten och just nu är efterfrågan större än utbudet. Detta har gjort att priserna trissats upp senaste åren och alla letar under varje sten efter "fyndhästar". Annars kan man alltid skaffa sig en käpphäst om man vill vara säker på att ha en bombsäker, skadefri och billig häst. Även om det är svårt att hitta rätt häst är det samtidigt väldigt roligt och spännande. Att åka och provrida kan vara väldigt spännande och där rekommenderar jag verkligen att man har med sig en person man litar på om man inte är så erfaren själv. Det kan vara en tränare, kompis eller en förmedlare som kan sitta upp och känna av hästen innan du hoppar upp. De flesta hästar man åker och tittar på kommer säljaren säga är "manso" på portugisiska, vilket betyder snäll. "Den är så snäll! Bara fyra år gammal, men man kan sätta upp vem som helst och den är så snäll." Jag tror att alla hästar är mer eller mindre snälla, men däremot är hästar framförallt känsliga och flyktdjur. Därför blir det ibland tokigt när man själv är lite nervös, känner varken häst eller säljare och ska sitta upp på en häst som du kanske egentligen inte var intresserad av. Men säljaren insisterar på att du ska prova, kanske för att denna person desperat vill sälja något åt dig, även om det inte alls passar. Då är det bra att ha någon med sig som kan spelreglerna och säga tack, men nej tack. Kom också ihåg att ifall du inte tror hästen kommer passa dig, om det känns obehagligt eller du helt enkelt inte gillar det du ser, så är det okej att inte sitta upp. Man behöver inte förklara sig eller komma med ursäkter, man kan helt enkelt säga att det inte är något för mig. Det kan som sagt vara skönt att ha någon som sitter upp innan, inte för att göra provridningen åt dig, utan bara för att köra en "testdrive" och känna att hästen är trygg att sitta på. Att den inte överreagerar på hjälperna eller ifall det blir något misförstånd, inte för att göra krumelurer och trötta ut hästen till den faktiska köparen. Då har du också någon att resonera med efteråt och som kan ge sin åsikt om det är en häst som kan passa dig som ryttare eller inte. Givetvis viktigt att se hur hästen är i hanteringen och om möjligt provrida mer än en gång.

När du har bestämt dig för en häst så är det dags för veterinärbesiktning. Jag kan helt ärligt säga att jag aldrig kollat någon av de hästar jag köpt med veterinär, bara fått plåtarna kollade på de som haft det och köpt efter det. I Sverige är det såklart annorlunda på grund av försäkringar, veterinärvården här är kanske en tiondel av de svenska priserna, så försäkring är inte lika vanligt. I vilket fall, jag rekommenderar verkligen alla att göra en besiktning givetvis, även om jag själv inte lever som jag lär. Kostnad för besiktning beror på flera faktorer. Vilken veterinär det är, hur långt det är för dem att köra och om man vill ha röntgen eller inte och isåfall hur många plåtar. Utan röntgen räkna cirka 200-400 euro, med plåtar beror det helt på hur många, men lägg på cirka 200-800 euro. Portugal är ett litet land och alla känner alla. Det är nästan omöjligt att välja någon som säljaren inte känner, viktigast av allt är att de har ett gott rykte och är seriösa. Alla veterinärer kan göra fel ibland och det kan vara bra när man provrider att titta hur hästen rör sig på lina och om möjligt på hårt underlag. De veterinärer jag använder mig av brukar filma det kliniska, tex böjprov och longering. Har man någon egen veterinär i Sverige kan det vara bra att få ett andra utlåtande på plåtarna om det är något man väljer att ta med i besiktningen. Ska man försäkra har detta givetvis en stor del ifall man väljer att köpa hästen eller inte. Jag upplever att vissa av bolagen kan komplicera till småsaker från röntgen, men samtidigt är det deras jobb att vara kritiska och jag förstår deras position. Ofta har varje bolag en gräns på när det är obligatoriskt att ta plåtar, det brukar vara när priset är över 100 000 kr. 

När besiktningen äntligen är över och man fått ok från veterinärer och försäkringsbolag, då är man nästan i mål! Det är alltid bra att ha ett skrivet kontrakt som visar den exakta summan och uppgifter på både köpare och säljare. Det finns väldigt enkla kontrakt man kan ordna fram gratis, eller så anlitar man en advokat som skriver ett tryggt kontrakt för både säljare och köpare. Det brukar kosta runt 150-250 euro. Pengarna för hästen ska föras över, det är bra att man har klart med banken så att man kan göra en internationell överföring. Man ska få en påskriven deklaration för ägarbyte, bra att kolla innan man köper hästen att den står registrerad i rätt ägares namn så det inte blir problem när man ska göra ägarbytet. Det kan även bli strul med papperna inför resan om någon gammal ägare står registrerad och det inte är ändrat. Den deklarationen plus en fotokopia på säljarens ID ska skickas in till svenska lusitanosällskapet som i sin tur skickar vidare till APSL. Detta kan man göra före eller efter transporten.  

Transport ska bokas, jag har använt mig av Marcel Jordan i flera år och tycker de fungera jättebra. Det finns fler bra alternativ givetvis. MJ brukar köra varannan vecka från Portugal och är väldigt fina med hästarna. Resan från Portugal till södra Sverige brukar vara runt 1700 euro plus moms 23 % och tar 6-9 dagar. Vill man lämna kvar hästen i träning innan man tar hem den till Sverige kan det vara ett bra alternativ om man hittar någon man litar på. Att hästen får bli lite "försvenskad" innan den åker. Gå i hage, lite mjukare hantering och att man får feedback på hur den är i ridningen kan man ha hjälp av sen när den väl är på plats. Man kanske har möjlighet att åka till Portugal ett par gånger för att rida och umgås med sin nya häst. Lära känna den i en trygg miljö och ha bra hjälp innan man tar hem den och står på egna ben.

När hästen väl är på plats i Sverige tycker jag man ganska snabbt ska sitta upp första gången. Detta kan vara lite spännande, så det är bra ifall hästen inte får vila upp sig och känna sig alltför hemma innan. Oavsett om det är en äldre häst tycker jag det är bra att longera lite innan ridning första gången. Inte för att göra den trött, men för att skapa en relation och känna av hur hästen är i sinnesstämning. Ha gärna någon med dig som kan ge lite tips, men mest för att du ska känna dig säker och trygg. Det gäller att göra allt man kan för att det första passet ska bli en trevlig och lugn upplevelse för både häst och ryttare. Händer det något och man blir rädd kan det sitta i för resten av tiden ihop, så se till att kontrollera det du kan, även om det är en mer erfaren häst. Vill man ge hästen ledigt efter man har ridit några gånger kan man självklart göra det, extra viktigt ifall den är ung. 

Nu blev detta ett väldigt långt inlägg, har ni frågor eller vill ha fler råd tveka inte att höra av er till mig. 

Email astrid_hedman@hotmail.com

Instagram astridhedman

Ha en fin vecka!

/Astrid

Läs Hippsons artikel där Astrid berättar mer om att köpa häst i Portugal

Hej på er kära läsare! 

Hoppas verkligen att ni kan hitta tillbaka till Portugalbloggen nu när jag har en fungerande dator med svenskt tangentbord. Så mycket har hänt sen februari 2023! Jag och Jaguar har kommit med i landslaget, vi har startat vår första internationella tävling i Segovia där vi även satte kvalet för EM. Första nationella starten för iår var nu i veckan, då red vi på vackra Alter Real stuteriet och hade bra resultat. 71 % i tekniken bland annat. Vi kommer tävla igen nästa helg och i juni kommer vi åka till Jerez för ännu en internationell start. EM går i mitten av september och årets stora mål är givetvis att bli uttagen till det svenska laget. Det är otroligt roligt att se hur mycket we växer i Sverige! Vi är 7 stycken ryttare med i landslaget och alla håller hög nivå. Vi hade en träff i februari i Malmö och det är alltid lika kul att träffa mina landslagskamrater. Det är väldigt fin gemenskap och alla hejar på varann. Vi har gjort ett instagramkonto där vi turas om att göra inlägg, gå in och följ oss där wemotem.

Under våren har jag varit och tränat i Sverige tre helger, rätt intensivt, men så kul att träffa både nya och gamla ekipage. Jag har varit i Örebro där Linnea Lycke fixar och ordnar så bra, tränar allt från ambitiösa ponnyryttare till landslagskollegorna Sara och Therese. Varit på Gotland där grymma Anna (som också är med i landslaget we) och hennes man Erik fick trimma igenom alla sina hästar. Förra helgen spenderades i Skåne hos ÅB Horse events där Perla och Magnus organiserar fantastiskt fint och det var så många som ville vara med att alla inte ens fick plats. Är oerhört tacksam för alla som tar på sig att ordna med dessa träningar. Jag blir bortskämd som blir så väl omhändertagen när jag är iväg. Även om det är en del jobb med att stå i ridhuset och instruera så brukar timmarna flyga iväg. Det jag gillar bäst med working equitation är gemenskapen bland ryttarna och att det finns en nivå för alla. Ibland när det är delade lektioner känner inte alltid ryttarna varandra, men det brukar sluta med att de peppar och hejar på varann. Det är så himla fint och jag blir så glad när jag ser och hör de yngre ryttarna i Örebro. Vissa har egen ponny och andra rider på ridskolans, men det verkar inte spela någon roll för att få vara en i gänget. De har så härlig och glad stämning, alltid om det blir missförstånd går de till sig sjävla istället för att skylla på hästen. Då blir man lycklig i sitt hästnördiga hjärta! 

Jag fick också en helg med hårdtrim av min tränare Maria Eriksson för bara några veckor sen. Betydligt jobbigare att rida själv än att ge lektion. Det blev fem pass om dagen, man var rätt slut i kropp och knopp efter den helgen. Men den kvinnan är helt magisk! Jag var väldigt glad att det inte var några större fel jag hade gjort, utan tänkt rätt med nästan alla hästarna, bara inte riktigt gått fullt ut. Mitt svarta halvblod Renoir TH dansar fram nu och 7 års ålder är väldigt roligt, man kan börja "rida" lite mer. Han har å andra sidan alltid varit rolig att rida, alla dagar i veckan. Ska se om jag kan ladda upp lite filmer från den helgen i ett annat inlägg. Vi är inte alltid så bra på att filma, men ska försöka få till mer nästa gång hon kommer i augusti. Blir en sista genomkörare innan EM går. 

Men nu ska jag gå och sova! Ska se till att hålla igång bloggen, är det något ni vill att jag skriver om eller har frågor kan ni alltid mejla mig astrid_hedman@hotmail.com eller skriva på Instagram astridhedman

Sov gott!

Lite bilder från Segovia i mars, tagna av Maid of Pictures

Här är också vårt dressyrprogram därifrån. Jaggan var rätt taggad i början då han såg hästarna gå in och ut från stallet. Tråkigt att börja med skritt då, några missar och ojämn i kontakten. När jag köpte Jaguar gapade han väldigt mycket och var knappt riden på tränsbett. Han har blivit så mycket bättre med mer styrka i bakdelen och att han bjuder fram till handen mer och mer. Tycker det är intressant att han är väldigt orolig i munnen i början av programmet där han också var mer spänd. Ju längre in vi kommer, ju mer börjar han slappna av och bjuda framåt. Då blir också munnen lugnare. Jag har inte heller så spänd nosgrimma, men har haft många som gett råd att jag borde dra åt den så han inte ska kunna gapa så mycket. Har ignorerat de tipsen. Föredrar att han gapar och att han kan röra munnen så jag får en mjukare kontakt. Jag har dock testat att dra åt lite för att se vad alla pratar om. Då får man en helt stum mun som blir svår att kommunicera med, plus att de kan gapa rätt bra iallafall. Så helt värdelöst enligt min erfarenhet, men tror inte jag varit i närheten av att dra så hårt som många andra. Tycker det mätinstrument (som redan finns framtaget) borde sättas i bruk på tävling innan man får rida in på banan i både dressyr och we. Tänk så enkelt det hade varit att kontrollera och så mycket bättre ridning det skulle bli. 

I traven fick jag mer fokus på mig och galoppen kändes också jättebra förutom ett avbrott när jag skulle samla upp. Måste våga satsa lite mer i ökningarna för att komma upp mer i poängen. Vi fick dock 68 % vilket jag tyckte var bra med tanke på våra missar. Min älskade fina lilla häst som jag tycker så mycket om!