Avel
Publicerad: 2006-04-04Hästars exteriör påverkar ridbarheten
- och deras framtida hållbarhet
Karl-Henrik Heimdahl är veterinär och ordförande i avelsvärderingsnämnden för det svenska halvblodet. På kunskapsmässan Häst 2006 pratade han om avel, men även om värdet av en bra exteriör.
- Hållbarhet och exteriör hör ihop, säger han.
Karl-Henrik Heimdahl berättar att man under en period valde ut hingstar enbart efter exteriör. Därefter tillkom bruksproven och det visade sig att hingstarna som fått högst exteriörpoäng inte alltid presterade så bra.
- Exteriörbedömningen fick bära hundhuvudet för det och sportens folk började säga att exteriör inte spelar någon roll.
Men den föreställningen har börjat försvinna. Idag är tävlingsryttare mycket mer medvetna om att hästen måste vara rätt byggd.
- En tävlingshäst behöver tillräckliga exteriöra förutsättningar. Håller inte hästen är alla dina träningspengar bortkastade, påpekar Karl-Henrik.
Ska ha lätt för det vi begär
Det finns även en ridbarhetsaspekt på det här med exteriör. Om hästen, på grund av sin kropp, har svårt för att utföra det vi begär av den krävs det ännu bättre ridning.
- Och ridning på hög nivå är svårt nog som det är, säger Karl-Henrik.
Han jämför med sig själv. Skulle han bestämma sig för att bli bäst i världen på höjdhopp skulle han få problem. Han har helt enkelt inte kroppen för det.
- Hur man är skapt har betydelse!
Bra statistik i Sverige
Den svenska halvblodsaveln är unik eftersom vi började med kvalitetsbedömningar väldigt tidigt. Det gör att vi har väldigt bra statistik över tid. Bland annat har den statistiken använts till en studie där man jämförde exteriörpoäng med hästens hållbarhet.
- Det som var mest signifikant i studien var att man kunde se en längre levnad på de hästar som hade riktigt höga exteriörpoäng. Dessutom hade hästar med korrekta benställningar signifikant lägre risk för att slås ut, berättar Karl-Henrik.
Ett problem när det gäller avelsstatistiken är dock att det är alldeles för få unghästar som kvalitetsbedöms idag. Fyraårschampionat och liknande ger inte samma underlag.
- Det är lite av ett hot mot hela avelsvärderingssystemet. Men många unga hästar gör ändå treårstest, så vi ska bli bättre på att använda resultaten därifrån i statistiska sammanhang.
Balanserad kropp
Karl-Henrik visar upp en bild på en väldigt korrekt halvblodhäst, så som avelsvärderingsnämnden vill att en häst ser ut.
- En sak som är oerhört viktig är att hästen har god balans i sin kroppsuppbyggnad. Den ska ha bra halsansättning, uppåt, utåt, framåt. Dessutom ska den ha en djup och liggande bog och en bra resning i frampartiet, säger han.
Karl-Henrik Heimdahl menar att en bra häst med naturlig resning ser ut att tänka "God dag, här kommer jag!". Bra bakdel och ben är självklart också viktigt.
Det exteriördomarna bedömer är i första hand typ, huvud-hals-bål, ben och rörelser. Forskningen har visat att de hästar som har 41 poäng eller mer löper mindre risk för att slås ut i unga år.
- Dessutom har en sådan häst lättare för att balansera sig själv. Även när vi sätter upp en ryttare på ryggen, förklarar Karl-Henrik.
Ska inte vara byggd i framvikt
På nästa bild visar han en häst som har lite korta framben och därmed har mer än 60 procent av sin vikt på framdelen. Den har även lite lägre ansatt hals vilket bidrar till att den hamnar i framvikt.
- Här är helhetsintrycket ett annat. Jag tycker att helheten är den viktigaste biten att titta på. Hästen ska utstråla: "Jag har lätt för att balansera mig och för att göra det ni vill att jag ska göra", säger Karl-Henrik.
Han berättar att han har ytterligare en käpphäst när det gäller exteriöra förutsättningar för ridbarhet och hållbarhet. Och det är att han är lite tveksam till hästar med för svaga/långa/öppna ländpartier.
- Det gör ofta att kraften inte orkar fortplanta sig framåt genom ryggen. En sådan häst faller isär i två delar. Den orkar inte bära sig, menar han.
Ländryggen är en svag länk
Ländpartiet är en svag länk hos hästen eftersom länden inte har något som bär upp underifrån. Om man jämför med sadelläget så får det ett jättebra stöd av hästens revben.
- Det är vanligt att problemhästar har ont i det här partiet. I de fallen har vi inte lyckats rida dit tillräckligt med muskelstyrka och det bildas inflammationer. Då bli det överansträngt, ömt och besvärligt, säger Karl-Henrik.
En sak som komplicerar frågan om svaga ländpartier är att många av proffsens hopphästar är ganska långa just där. Det verkar alltså behövas lite extra ländrygg på hopphästar i svår klass. Däremot är det inte så bra på en häst som ska ridas av en "standardryttare".
Med andra ord är detta en av många avvägningsfrågor som avelsvärderingsnämnden ställs inför när de väljer ut hingstar till aveln.
Benställningen har betydelse
I Sverige har vi enligt Karl-Henrik Heimdahl varit bra på att avla på bra benställningar. Därför ser vi sällan stora och kraftiga avvikelser, typ hjulbenthet.
- Det vanligaste "felet" vad gäller benen är en tåvid häst. Enligt min uppfattning spelar det, under rimliga gränser, ingen som helst roll. Fölungar får till och med gärna vara lite tåvida, de vrider in sig när de växer.
Motsatsen, det vill säga en tåtrång häst, är Karl-Henrik lite mer skeptisk till.
- Då kan man få lite mer förslitningsskador, speciellt om hästen också är lite parallellförskjuten. Om hästen går och vrider sig kan den få problem i framknäna. Eventuella skador kommer oftast i 14- till 17-årsåldern, berättar han.
Undvik sabelbent hopphäst
Vissa typer av avvikelser är olika allvarliga beroende på vad hästen ska användas till.
- En sabelbent hopphäst skulle jag aldrig köpa. Det finns så klart undantag, men troligtvis kommer den inte att hålla. Det har inte riktigt lika stor betydelse på en dressyrhäst, säger Karl-Henrik.
Med sabelbenthet menas att benaxeln är bruten bakåt i framknäet.
En avvikelse som blivit vanligare i och med holsteinerinslag i den svenska aveln är krokhasighet. Det kan innebära en ökad risk för spatt.
- Vi har fått släppa lite på det på hingstsidan, men kan inte acceptera hur mycket krokhasighet som helst, menar Karl-Henrik.
Avlar inte längre fram allroundhästar
Trender inom det här med exteriör har nästan alltid haft med vad hästarna används till att göra.
- När vi avlade fram remonter till militären ville vi ha något annat än vad vi vill ha idag. Hästens kropp måste vara formad så att den har lätt för det vi vill.
Vad gäller rastyp så påpekar Karl-Henrik att en bra typ av dressyrhäst inte behöver vara en bra typ av hopphäst och vice versa.
- Framöver kommer vi nog att se större och större modellskillnader. Men vi måste klura ut hur vi ska bedöma de här skillnaderna. Vi avlar ju inte längre fram allroundhästar utan specifika hopp- eller dressyrhästar, säger han.
Aveln får dock inte gå för långt i någon riktning. Enligt Karl-Henrik har man sett en viss tendens till att dressyrhästarna blivit lite för korta i ryggen, och att hopphästarna i motsvarande mån har blivit lite för långa, för att fungera optimalt för den "vanliga" ryttaren.
Stora hästar håller sämre
En intressant exteriörfråga är slutligen även hästarnas höjd. En genomsnittlig fyraårig halvblodshäst på kvalitetsbedömningen är idag 163 centimeter hög. Enligt avelsföreningens avelsmål bör det svenska halvblodet ligga någonstans mellan 163 och 169 centimeter i mankhöjd.
- Höjden på hästarna har ökat något med åren. Vi veterinärer kan se att alltför stora hästar oftare har pålagringar och lösa benbitar. Det finns inga studier på sporthästar, men man har studerat ridskolehästar och har där sett att storleken påverkar hållbarheten. Stora ridskolehästar håller sämre, berättar Karl-Henrik Heimdahl.
Anki Yngve
redaktion@hippson.seKarl-Henrik Heimdahl är exteriördomare och en av Sveriges främsta hästveterinärer.
Ridhästen bör ha en bra halsansättning - uppåt, utåt, framåt.
En häst som är byggd i framvikt får svårare att utföra det vi begär av den.
Kvalitetsbedömningarna är viktiga som statistiskt underlag för avelsarbetet.
Ryttarförening kan behöva flytta
Sundbybergs ryttarförening kan behöva flytta från anläggningen på Råsta Gård. Ett förslag påverkar området där hagarna och ridbanan är.
Se klippet med King Edwards hästskötare
King Edwards hästskötare Louise Barraud vann Årets hästskötare förra året. I ett klipp hos Svenska ridsportförbundet berättar hon om jobbet.
"Det syns på utsidan att de mår bra"
Unghästutbildaren och hoppryttaren Björn Svensson delar här sina tankar och rutiner om hur de ser till att hästarna alltid kan prestera på topp.
Rutiner vid tävling, resa och ridning under sommarens månader
Så hjälper du din häst under pollensäsongen
Hästar likt människor kan drabbas av pollenallergi och vissa hästar är mer känsliga för pollen än andra. Här är symtomen du ska ha koll på.
Stärk sits och framåtbjudning
Pararyttaren Sandra Karlsson berättar hur hon lägger upp träningspassen och tipsar om sin allra viktigaste övning, kvartsvändningarna.
Hett under täcket när vårsolen värmer
För flera år sedan mätte Cerrie Hedin temperaturen på sina hästar, för att se hur varmt det blev under täckena när vårsolen värmde.
Ta del av resultatet i en läsarfavorit: "Koka inte hästarna"
Lyckad insamling för ridskolehästen Paddy
Ridskolehästen Paddy är populär på Bollnäs ridsällskap. När han fick en senskada startades en insamling som fick ihop över 30 000 kronor.
Smart tröja mäter rörelser i stallet
Axevalla hästcentrum utanför Skara bygger en modern anläggning. I en ny studie kan en smart tröja mäta rörelser och belastning.
Studien ska mäta människors fysiska och psykosociala arbetsmiljö
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Flera brister i djurhållning på gård i Heby
Länsstyrelsen i Uppsala län har uppmärksammat flera brister i djurhållning på en gård i Heby med magra och sjuka djur.
Bruksprovsvinnare stannar i Sverige
Devin Franco GJ från Tollsbo gård korades till bruksprovsvinnare. Nu har hingsten sålts till Lövsta Stuteri, trots flera internationella bud.
Planera för sommarbetet
Sommaren står för dörren och så även det stundade sommarbetet. Cecilia Müller ger tänkvärda tips utifrån hästens behov och hullstatus.
Handlar om att lyckas bryta en hulluppgång efter betesperioden
Varg skjuten under skyddsjakt i Norrtälje
Tidigare i april inleddes en skyddsjakt på en varg som dödade två minishetlandsponnyer. Under torsdagskvällen sköts en varg i närheten.
FEI startar inte disciplinärende
För några veckor sedan publicerade Sportbladet en granskning av bilder på dressyrhästar. Nu meddelar FEI att de inte startar ett disciplinärende.
Stoet som fick ett extra föl
När fölet Bellatrix föddes slutade det i sorg, mamma Copperbridge klarade sig inte. I all förtvivlan tog historien dock en ljus vändning.
Trulsan fick inte bara ett eget föl – utan adopterade även Bellatrix
Känsliga luftvägar? Ta del av råd & tips
Våren är en härlig period, men också den tid då andelen partiklar i luften är som högst. För vissa hästar kan det innebära en utmaning för luftvägarna.
Andningshälsan är väldigt viktig för hästens allmänna välmående
Veterinärer kritiserar SVT:s kommentatorer
Sveriges veterinärförbund menar att SVT:s kommentatorer i sändningar från världscupfinalen ”bagatelliserade och försvarade” blå tungor.
Helena Persson om bilolyckan
Under morgonen var hoppryttaren och A-tränaren Helena Persson med om en bilolycka. Hon berättar att de under omständigheterna mår bra.
Här är de populäraste hästnamnen
Agria har tagit fram en lista över de vanligaste hästnamnen. De populäraste namnen för ston, valacker och hingstar är människonamn.
Blandade flockar och bra staket
När två ponnyer dödades av en varg blev frågan aktuell i häst-näringen. Vi har ingen data gällande häst och varg, men vi kan lära av andra.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!