Dressyr
Publicerad: 2009-09-07
Sprickan inom dressyren
– Philippe Karl vs. Christoph Hess
I nummer tre av Hippson Magazine finns reportaget "Sprickan inom dressyren". Där tar vi upp delar av den kritik som finns mot modern tävlingsdressyr, bland annat när det gäller bedömningskriterier och träningsmetoder.
En av de hårdaste kritikerna är Philippe Karl, en fransk tränare som bland annat jobbat på Cadre Noir. Han har skrivit boken "Twisted truths of modern dressage" (2008), som rört upp känslor på många håll.
Av denna anledning ordnades ett möte mellan Philippe Karl och Christoph Hess, chef för träningsavdelningen på det tyska ridsportförbundet, som filmades och blev filmen "Classical versus Classique". Hippsons Anna Nordin har sett filmen - och ger här ett kort referat.
Text: Anna Nordin
Referat:
Classical versus Classique
De exempel som Philippe Karl tar upp i sin bok, till exempel kraftigt överböjda halsar och piskande svansar, menar Christoph Hess är avarter inom den moderna dressyren. Han instämmer i att rollkur och andra former av överböjning är fel, och att domare borde döma ner sådana felaktigheter, till exempel hästar som går bakom lodplanet och med låsta ryggar - även om det inte görs i tillräcklig omfattning ännu.
- Det finns förvisso miljoner ryttare som rider så, säger Christoph Hess, men det är inget som uppmuntras av FEI och det bör motverkas genom utbildning och förändrade synsätt.
Olika syn på utbildningsskalan
Under mötet fick de båda herrarna presentera sina träningsfilosofier med egna ekipage, men även kommentera både varandras och helt nya ekipage. Philippe Karl påpekade då att han anser att den befintliga utbildningsskalan mer lämpar sig för att döma dressyr än för att utbilda. Att den annars borde inledas med inlärningen av hjälperna och kontakten.
Christoph Hess var av en annan mening och ansåg att rytmen var det viktigaste, oavsett kontakt och annat. Han sa vidare att kontakten med munnen kommer som ett resultat av god ridning, och att det tar tid för hästen att lära sig att söka och acceptera bettet. Han betonade också att utbildningsskalan bör användas av alla, såväl ryttare och tränare som domare.
Philippe Karl hävdade att utbildningsskalan blivit en religion som inte får ifrågasättas, och att de flesta hästar behöver mycket och högkvalitativ träning för att kunna uppvisa en bra takt och rytm (som kommer först i FEI:s utbildningsskala). Christoph Hess höll med om att många kan rabbla utbildningsskalan, men inte förstår innebörden av den eller kan använda den. Däremot protesterade han kraftigt när det gällde ordningsföljden i utbildningsskalan och sa att den är hundra procent korrekt. Philippe Karl kontrade:
- Rytm kan inte komma först, så vida du inte köper det med hästen. Och naturlig gång är dyrt. Men det är affärer och inte dressyr.
Philippe Karls alternativa utbildningsskala hittar du här!
Samma mål, olika metoder
Christoph Hess var också kritisk till att Philippe Karl vill dela upp träningen i mindre, avgränsade delar (som till exempel inlärandet av "handens språk" och "skänkelns språk") och menade att en sådan uppdelning inte är möjlig eftersom allt är en helhet.
Philippe Karl å sin sida kritiserar den moderna dressyren för att lära ut "kilometerträning", det vill säga att man rider varv efter varv för att lösa ett problem, och hästen blir eftergiven på grund av trötthet snarare än av lösgjordhet. Då är det bättre att dela upp problemet och snabbt få hästen att förstå hur man vill att den ska reagera.
- Om man lär hästen rätt reaktion på hjälperna slipper man upprepa samma sak varv efter varv. Hur kan man säga att en häst är svår att böja, när samma häst med lätthet tar en morot vid sadelläget när den är fri? Det handlar inte om att hästen är stel i en sida, utan om att den andra sidan inte är avspänd nog att sträckas ut. Hästen är alltså i större behov av avspändhet än av tvång. Det är därmed handen som är problemet, och inte hästens hals. Med en rätt använd hand kan hästen bli avspänd och därmed böjas.
Christoph Hess säger att han och Philippe Karl i grunden vill samma sak, men att man börjar i varsin ände. Hess tycker till exempel att man ska lära hästen ökad trav innan man lär den samling, medan Karl lär ut samling för att ur den få den ökade traven. Christoph Hess lär ut piaff från samlad trav och Philippe Karl från ryggning. Hess menar också att Karl lär ut rörelserna på fel sätt genom, som han uttrycker det, "trickridning". Han anser att en passage ska läras ur en samlad trav och inte ur spansk skritt. Philippe Karl menar däremot att det för många hästar är lättare att lära sig det ur spansk skritt, och att man bör anpassa metoden efter hästen, inte tvärtom.
Ta fram det bästa ur varje häst
Philippe Karl upprepade ofta att en "normal" häst med en bra ryttare kan klara allt som ingår i Grand Prix, plus hoppa och ridas ut i naturen. Det ekipage han valde att visa under mötet är ett exempel på detta. Det är en haflingerkorsning som är 152 centimeter, grovt byggd och har riktigt medioker gång. Efter bara ett års träning i enlighet med Karls skola, av sin ägare som är en medelgod ryttare, visar den nu alla rörelser ur Grand Prix, samt hoppar enkelt 1,30 meter.
Karl uppmanar aldrig någon att byta häst för att den inte räcker till, som så många andra tränare gör.
- Har man råd att ha fyra Ferraris i garaget behöver man inte lära sig att trimma motorn. Har man en Volkswagen måste man det.
Hans kritik om att dressyr ska vara något för alla, att man inte ska behöva en "dressyrhäst" för att rida dressyr, bemöts av Christoph Hess med att andra människor har andra visioner. De kanske inte nöjer sig med att utföra GP-rörelserna, utan vill vinna. Då krävs de bästa hästarna.
Kontakt mellan handen och hästens mun
Philippe Karl betonar vikten av kontakt mellan ryttarens hand och hästens mun, medan Christoph Hess anser att man bör tona ner den biten och inte ge den för stor betydelse. Enligt honom är både skänkeln och sätet viktigare, handen är den tredje hjälpen. Karl däremot menar att handen är människans intelligentaste del, till skillnad från rumpan och benen, varför man också bör dra nytta av det genom att lära sig att använda handen på ett bra sätt.
- Att inte tala om hur handen ska användas gör att ryttarna använder den på ett felaktigt sätt, inte att de låter bli att använda den, säger han.
Philippe Karl satt upp på en av de hästar som var med på clinicen. Hästen är högt utbildad men väldigt stark i munnen med sin ryttare och går därmed "på bogarna". Han började med att lätta på den hårt spända nosgrimman, och efter att han ridit hästen i enlighet med sin "Ecole de légèreté" upplevde ryttaren en stor förändring. Hästen var inte längre lika framtung utan bar sig själv. Christoph Hess gratulerade och sa att det syntes att både häst och ryttare blivit mer till freds med situationen. Dock hade han själv ridit med ben och säte mot en mjuk hand istället för att använda handen så mycket.
- Bettet är handen, och en bra hand är hela ryttaren, svarade Philippe Karl. All träning som strävar efter att ge handen en underordnad roll kommer att tvinga fram vulgära lösningar som hårt spända nosgrimmor och hjälptyglar istället. En intelligent hand är bättre än alla typer av hjälptyglar. Philippe Karl log sedan och tillade:
- Hur som helst, som du sa så ändrades hästen helt, och det genom hur jag använde min hand. Jag rörde aldrig ben eller säte. Det officiella systemet gillar inte légèreté (Philippe Karls system, reds anm), men det gör hästarna.
Missa inte reportaget om dressyrsportens utmaningar, i nummer 3/2009 av Hippson Magazine.
Philippe Karl har bland annat arbetat vid Cadre Noir - den franska elitridskolan. Han har nu utvecklat en egen ridfilosofi, Ecole de Légèreté (Lätthetens skola), som bygger på lätthet. En ryttare med lätta hjälper, en häst som rör sig med lätthet, att hästen lätt förstår vad man menar och att den lätt kan utföra det människan ber om.
Boken "Twisted truths of modern dressage" kom ut förra året - och innehåller svidande kritik mot allt från träningsmetoder till utbildningsskalan och dressyrdomarnas bedömningssystem.
Philippe Karls alternativa utbildningsskala hittar du här!
Ett offentligt möte mellan Philippe Karl och Christoph Hess (tyska ridsportförbundet) ledde fram till den här filmen.
I Hippson Magazine nämns också veterinären Gerd Heuschmann och hans teorier.
Gerd Heuschmann: Symptom på dålig ridning
Fem tips för hästar på boxvila
I konvalescensstallet Stall Steninge By tar Annelie Lundkvist hand om skadade hästar. Hon delar med sig av fem tips för att få hästar på boxvila att trivas.
"Jag gör alltid stretchövningar på hästar som står på boxvila"
Byggde egna bomstöd med nivåskillnader
I rehabiliteringssyfte blev Lina Engelin rekommenderad att arbeta hästen över upphöjda bommar. Hon gav sin man uppgiften att snickra.
Nytt ljus på din hästtransport
Böckmann erbjuder nu en ny ambient belysning som ger ett mjukt sken. Lamporna säkerställer bra belysning av omgivningen vid backning.
Svart på vitt: Nosen bakom lod lönar sig
45 hästar studerades under Aachen Grand Prix Special två år i rad. En färsk studie bidrar med hård fakta till diskussionen i dagens debatt.
Finns kopplingar mellan FEI:s världsranking och hästens noslinje
25 hästböcker du inte får missa!
Mulle, Svarta hingsten och Silver, hästarna i böckernas värld är många. Det är aldrig för tidigt, eller för sent, att börja läsa hästböcker.
Vi vill se era bästa DIY-lösningar för stallet
Frostfritt vattenkar, egenbyggd bromsfälla eller täckeshängare. Genom åren har vi delat många av era smarta DIY-lösningar.
Sitter du inne på någon smart hemmafixad lösning – tipsa oss!
Forskning: Barn blir smartare av ridning
Forskare vid Tokyo universitet har visat att ridning aktiverar den del av hjärnan som står för lärande och minne.
Artikel i repris: Ridningen främjar barns förmåga till problemlösning
Överdomaren vid FEI vill förändra dressyren
Hans-Christian Matthiesen identifierar behovet av förändring inom dressyren. Han föreslår flera strategier för att främja hästvälfärden.
Han förespråkar en balans mellan tradition och nytänkande förändring
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Nu är brunstsäsongen här
Med ljusare och längre dagar kommer brunsten i gång hos våra ston vilket kan påverka deras beteende. Men vad händer när stoet brunstar?
Nytt hopp för Skövde Ryttarförening
Ridskolan har det svårt i ekonomiskt tuffa tider. Nu tar Malin Dahlgren över som ny ridskolechef med energi och en stark tro på framtiden.
"Det är min bästa och sämsta egenskap, att jag aldrig ger upp"
Här är årets hästföretagare
För sjunde året delar Hästföretagarcentrum ut utmärkelsens Årets hästföretagare. Nu står det klart att Tunarps Säteri får motta priset för år 2023.
Läs motiveringen: "En tydlig strategi och arbetet drivs målmedvetet"
Om avelsvärdering i veckans Hästonsdag
Per Skoglund berättar om hur en avelsvärdering går till. I ett härligt inslag får vi följa med till Grevagården och årets avelsvärdering.
Efter Ponnyakuten: ”Fick skriva autografer”
Filippa sökte till Ponnyakuten för att Ludde inte gick att longera. För Hippson berättar hon hur det var där, att bli känd och vad som hände sen.
Kreativ belysning väcker uppmärksamhet
Norska Frida Børli Solaker upplever att många vill ha samma lösning för att lysa upp ridbanan som hon skapat. Här delar hon med sig av sina erfarenheter.
"Lösningen har fungerat utmärkt för oss i två och ett halvt år nu"
Ridsporten glöms bort i ny idrottsutredning
Regeringen gav i uppdrag att se över idrottsanläggningar – men de tog inte med ridsporten. Nu finns risk att gå miste om framtida investeringar.
Avlivning av häst –så kan du förbereda dig
Att ta farväl av en bästa vän är en av de svåraste stunderna för en häst ägare. Det är ett tungt men viktigt ansvar och förberedelse kan underlätta.
Bildspel: Följ med hem till Erica och Thomas
Utanför Tomelilla hittar vi Erica Swartz Ryan och Thomas Ryans gård. Här har de hagar så det räcker och blir över, varsitt stall och totalt fem olika ridbanor.
"Ibland blir kontrasterna så påtagliga"
Resten av hästvärlden diskuterar femtio nyanser av blått. Maria Yttermyr befinner sig i ett parallellt universum: en distanskurs i targetplacering.
Ställer sig frågan i bloggen: är dressyren för hästen eller människan?
Hjälpte polisen med bortsprungna hästar
Klockan 01.45 vaknade Hanna Lundberg av att telefonen ringde då. Det var polisen som stod med två hästar. Hon åkte dit med transporten.
La ut ben och huvuden från döda hästar
Länsstyrelsen ville ta en kvinnlig gårdsägares djur. Hon valde då i stället att avliva sina sex hästar och sprida kadaver och slaktrester över gården.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Allt fler upptäcker WE
– Porträtt: Sara Algotsson Ostholt
– Hitta samspelet med slingan
– I huvudet på Steve Guerdat
– Ridning under småbarnsåren
– Få hästen lösgjord i balans
...och mycket, mycket mer!