Nyheter
Publicerad: 2014-01-13Ridtravare på ridskola – funkar det?
Under hösten skickade frilansjournalisten Maria Lindström ut en enkät till ett stort antal ridklubbar med ridskoleverksamhet. Den visar att ridtravare inte är helt ovanliga på våra ridskolor. Men trots det är det 52 procent av de svarande som uppger att de aldrig skulle köpa en ridtravare till verksamheten.
Text & foto: Maria Lindström
Det var 112 ridskolor som valde att svara på enkäten. Av dem var det 28 procent som hade haft minst en ridtravare i sin verksamhet de senaste fem åren. Kallblodstravaren är vanligast – 26 procent av de tillfrågade ridskolorna har haft dessa i sin verksamhet, medan 18 procent av alla svarande ridskolor har haft en varmblodig travare som lektionshäst.
Billigare i inköp
När det gäller vad man vill betala för en vettig ridskolehäst är alla rörande överens om att de kan betala relativt mycket för en häst av varmblodsras som är avlad för att ridas på. Men de ridskolor som kan tänka sig att använda ridtravare i verksamheten kan också tänka sig att betala för den, förutsatt att hästen fungerar och är bra utbildad.
De flesta ridskolorna lägger utan problem 15-25.000 kronor på en sådan häst, och tio procent kan till och med tänka sig att betala mer än 25.000. Flera ridskolor kommenterar dock att övriga hästar de köper in håller en betydlig högre prisklass än de prisangivelser som fanns med bland svarsalternativen, där “över 25.000 kronor” var det högsta alternativet.
– Det är väldigt låga inköpssummor angivna i enkäten. I prisklassen under 25.000 kronor får man inga bra ridskolehästar, som är utbildade och hållbara för verksamheten på lång sikt. Vi betalar i dag mellan 50.000 och 60.000 kronor för våra ponnyer och hästar, säger Gabbi Pernler, som är ridskolechef för Uppsala Ponnyklubb.
– Då är de mellan fem och sju år och grundutbildade. Sedan vidareutbildar vi dem själva.
Delade meningar råder
Hela 52 procent av de tillfrågade ridskolorna skulle aldrig köpa en ridtravare till verksamheten. Här kommer många fördomar in i bilden, att hästen inte går att träna till att galoppera i en bra takt till exempel, eller att de är alldeles för stressade. Alternativt att alla travavlade hästar skulle ha någon form av exteriöra problem, eftersom de inte är skapta för ridning och därmed inte håller för ridskoleverksamhet.
Många hävdar också att ridtravaren har alldeles för stora gångarter för att passa in i en grupp med tio andra hästar i ett trångt ridhus. Det verkar vara en allmän åsikt att man vill ha hästar med lite mer markbundna och små gångarter, för att dessa passar bäst för eleverna.
De som däremot har ridtravare i sin verksamhet är över lag väldigt nöjda med dessa, och anser att det mesta av skepsisen beror på okunskap om dem som ridhästar.
– Kommer det någon utifrån brukar de kommentera ”jaha, det är en travare”, säger Christina Wäringstam, som är engagerad i Nordmalings Ridklubb.
Klubben i Nordmaling har haft ridtravare i sin verksamhet till och från sedan den startade 1977. I dag har man tre stycken, två varmblods- och en kallblodstravare, som lektionshästar.
– Sedan, när de har ridit eller sett hästarna gå lektion, brukar det låta helt annorlunda.
En häst är en häst
Går man in på varje enskilt svar i enkäten kan man snabbt konstatera att det är de mindre ridskolorna som använder sig av ridtravare i sin verksamhet. Christina vet inte riktigt vad det kan bero på, men har en teori om att det kan handla om ekonomin. Hon håller dock inte med om att en bra ridskolehäst behöver vara dyr.
– Det är klart, de stora ridskolorna har kanske en helt annan ekonomi än oss små. Men det är inte min erfarenhet att en ridtravare behöver vara sämre lämpad för ridskoleverksamhet än en annan häst. Hästar är hästar, vi kanske är för snabba många gånger med att dela in dem i olika fack.
Ridskolan i Nordmaling väljer att köpa in hästar som redan är ordentligt inridna till sin verksamhet. De ska kunna gå i lugn och bärig galopp i båda varven för att kunna fungera som lektionshästar. Vilken ras som står på papperet är av mindre betydelse, om det är en trevlig häst med de egenskaper man för övrigt söker.
– Fördelarna med en ridtravare som fungerar i verksamheten är många, men naturligtvis framför allt priset. För 15.000 kronor får du ofta en välriden häst med dokumenterad utbildning, ibland ända upp till LA. Det får du inget halvblod för, säger Christina och fortsätter:
– Enligt min erfarenhet är ridtravaren inte heller mindre hållbar än någon annan häst, förutsatt att den i övrigt har goda förutsättningar för ridning rent exteriört. De hästar vi har i dag har jobbat på ridskolan i många år.
Populära bland eleverna
Ridtravarna på Nordmalings RK är mycket omtyckta av eleverna.
– Våra ridtravare är känsliga för skänkeln och gillar att hoppa, de är lika populära som vilken annan häst som helst. Däremot har vi också haft ridtravare som vi har fått lov att avyttra efter en kort tid på ridskolan, därför att de inte har passat i verksamheten, säger Christina.
På frågan varför inte fler ridskolor är positiva till användandet av ridtravare funderar hon ett tag, och svarar sedan:
– En bra ridtravare fungerar väl i verksamhet, det handlar lite grann om att våga prova också. Det finns en hel del fördomar om att en travhäst inte kan bli en bra ridhäst. Har man möjlighet att lägga 60-70.000 kronor på en häst är det klart att föreningen gör det. Men vi känner att om vi kan få en nästan lika bra häst för 15.000 kronor så är det bättre för oss.
Sedan finns det förstås ridskolor som har provat och har haft otur, för visst finns det många ridtravare som inte fungerar på ridskola av ett eller annat skäl.
– Har man fått tag i en ridtravare som fungerar i verksamheten har man dragit en vinstlott. Den är snäll och trevlig, billig och bra, avslutar Christina.
- Enkäten besvarades av 112 ridskolor. Lite drygt 52 procent anser att de inte vill använda sig av ridtravare i sin verksamhet – och har inte heller gjort det de senaste fem åren.
42 procent kan tänka sig att använda sig av ridtravare om hästen i övrigt har den utbildning och de förutsättningar som ridskolan kräver för att den ska fungera i verksamheten. Här anser man att hästen ska ha en ändamålsenlig exteriör för att vara hållbar, ha rätt psyke och rätt utbildning – framför allt dokumenterad via tävlingsresultat.
Sex procent av ridskolorna kan tänka sig att köpa in en grön ridtravare och utbilda den själv för verksamheten. - 28,4 procent av de tillfrågade har svarat att de använder eller har använt sig av en häst med travstam de senaste fem åren. 18,3 procent har använt sig av varmblodstravare och 25,9 procent av kallblodstravare. De flesta har använt sig av en till tre hästar. En ridskola har svarat att de har använt sig av fler än tre hästar med travstam i verksamheten.
- På frågan vad man är villig att betala i exemplet “åttaårig ridtravare som har dokumenterad utbildning upp till LB dressyr och 1,10 hoppning – under förutsättning att den i övrigt passar för ridning och verksamhetsjobb?” svarar tio procent upp till 5.000 kronor, 11,7 procent mellan 5-10.000 kronor, 9,1 procent 10-15.000 kronor och hela 20 procent mellan 15-25.000 kronor. 9,2 procent skulle till och med kunna köpa en häst för över 25.000 kronor medan 40 procent fortfarande hävdar att de ändå inte skulle köpa en ridtravare till verksamheten, oavsett vilken utbildning denna har.
I sista frågan fick de som ville spåna fritt om varför de tror att ridtravaren inte används av fler ridskolor. Här är några av svaren:
- Gångarterna – de har vanligtvis för stora gångarter för att kunna fungera i grupp, även om de är taktmässiga.
- Hästen är inte avlad för ridning.
- Det känns inte kvalitetsmässigt att erbjuda ridning på en travare.
- Fördomar.
- De hästar jag har sett har fyrtaktsgalopp och då är det svårt att lära ut rätt ridning.
- De är sällan byggda för att klara av det slitaget som blir på en skolhäst, samt att de sällan har en tillräckligt bra galopp. Sedan saknas det över lag kunskap och förståelse bland så kallat ridfolk för hur en travhäst fungerar. Utan kunskap är det svårt att undervisa på ett sätt som får det att fungera mellan häst och ryttare. Ridhästarna är ofta lite lättare att rida för en ovan ryttare.
- De är ofta för stora i traven och lite för heta i galoppen, men undantag finns förstås. De är välhanterade och snälla.
- Upplever att ridtravaren, för att fungera, behöver lite mer kontinuerlig tillridning än en vanlig ridhäst. Det kan bli problem att få den tiden om hästen ändå måste ha 15 ryttare i veckan.
- För oss blev det ett problem när eleverna skulle lära sig förflyttningar och övergångar. Ridtravare kan oftast inte ridas av vem som helst, hur välutbildade de än må vara.
taggar
Liknande webbartiklar
- Skolade om travhäst till hopphäst: ”Väldigt positiv och arbetsvillig”
- Ridtravarna tävlar i Friends arena
- Ridtravare gör entré i Friends arena
- Tävlar 115-hoppning med sin ridtravar-korsning: ”Behöver inte köpa den dyraste hästen för att lyckas”
- Ridtravare vann efter allvarlig skada – stärktes med klickerträning
- Ridtravaren Lulu Face kvalad till frackklass – ryttaren: "Jag är så sjukt stolt över henne"
- Vill stärka pensionerade travares position: "Saknas en tydligare struktur"
- Nytt projekt ska omskola travhästar till ridhästar: "Har ett oförtjänt dåligt rykte"
- En travhäst ägd bara av tjejer
- Ida Skoglund ger travhästar en andra chans: "De ger mig mer än jag kan ge dem"
Här är årets hästföretagare
För sjunde året delar Hästföretagarcentrum ut utmärkelsens Årets hästföretagare. Nu står det klart att Tunarps Säteri får motta priset för år 2023.
Läs motiveringen: "En tydlig strategi och arbetet drivs målmedvetet"
Om avelsvärdering i veckans Hästonsdag
Per Skoglund berättar om hur en avelsvärdering går till. I ett härligt inslag får vi följa med till Grevagården och årets avelsvärdering.
Avlivning av häst –så kan du förbereda dig
Att ta farväl av en bästa vän är en av de svåraste stunderna för en häst ägare. Det är ett tungt men viktigt ansvar och förberedelse kan underlätta.
Efter Ponnyakuten: ”Fick skriva autografer”
Filippa sökte till Ponnyakuten för att Ludde inte gick att longera. För Hippson berättar hon hur det var där, att bli känd och vad som hände sen.
Kreativ belysning väcker uppmärksamhet
Norska Frida Børli Solaker upplever att många vill ha samma lösning för att lysa upp ridbanan som hon skapat. Här delar hon med sig av sina erfarenheter.
"Lösningen har fungerat utmärkt för oss i två och ett halvt år nu"
Ridsporten glöms bort i ny idrottsutredning
Regeringen gav i uppdrag att se över idrottsanläggningar – men de tog inte med ridsporten. Nu finns risk att gå miste om framtida investeringar.
Bildspel: Följ med hem till Erica och Thomas
Utanför Tomelilla hittar vi Erica Swartz Ryan och Thomas Ryans gård. Här har de hagar så det räcker och blir över, varsitt stall och totalt fem olika ridbanor.
"Ibland blir kontrasterna så påtagliga"
Resten av hästvärlden diskuterar femtio nyanser av blått. Maria Yttermyr befinner sig i ett parallellt universum: en distanskurs i targetplacering.
Ställer sig frågan i bloggen: är dressyren för hästen eller människan?
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Nu är brunstsäsongen här
Med ljusare och längre dagar kommer brunsten i gång hos våra ston vilket kan påverka deras beteende. Men vad händer när stoet brunstar?
Hjälpte polisen med bortsprungna hästar
Klockan 01.45 vaknade Hanna Lundberg av att telefonen ringde då. Det var polisen som stod med två hästar. Hon åkte dit med transporten.
La ut ben och huvuden från döda hästar
Länsstyrelsen ville ta en kvinnlig gårdsägares djur. Hon valde då i stället att avliva sina sex hästar och sprida kadaver och slaktrester över gården.
Mulan är en förebild för åringarna
Cerina Lindström köpte den envisa mulan Mulle Meck för två år sedan. Han blev snabbt en modig förebild för de yngre kompisarna i hagen.
"Den största skillnaden mellan en häst och en mula är envisheten"
»En glad häst utgör basen i vår sport«
Jessica von Bredow-Werndl har sett över sin egen och hästarnas vardag. En mer naturlig hästhållning och ryttarträning har gett resultat.
"Det går alltid att hitta ett sätt att träna som passar just din häst"
Professionell ridanläggning med ridhus
Utanför Nyköping finns en gård perfekt för att kombinera olika företaganden. Där finns totalt 20 boxar, ridhus och två ridbanor.
Konferensanläggning, festlokal och produktion av fläderdryck
Ordet tystnadskultur klistras på ridsporten
Hippsons publiceringar om tystnadskultur har fått Niklas Jonsson att fundera. Vad är egentligen tystnadskultur? Och hur får den få oss att agera?
Ordförande i SvRF:s hoppkommitté: "Kanske inte är så svart eller vitt"
Nytt ljus på din hästtransport
Böckmann erbjuder nu en ny ambient belysning som ger ett mjukt sken. Lamporna säkerställer bra belysning av omgivningen vid backning.
Häst bremsades - man döms för djurplågeri
En häst hade sår på mulen vid en oanmäld kontroll. Hästägaren erkände då att han hade bremsat hästen och lämnat den uppbunden.
Lag-SM i distansritt går genom Västerås
Den 26 juni rids lag-SM i distansritt genom centrala Västerås. Mälardalens distansryttarförening arrangerar distansritten under SM-veckan.
Projekt för att minska kvarka på ridskolor
I ett nytt pilotprojekt samarbetar Svenska ridsportförbundet och Statens veterinärmedicinska anstalt. Målet är att minska kvarka på ridskolor.
"Finns ett behov att prata om svåra frågor"
Den senaste tidens mediala fall från ridsporten har väckt frågor om tystnadskultur. Vad gör förbundet för att motverka tigandet?
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
- Sju punkter för en bra sits: ”Vanligt att ryttare sitter bakom vertikalen”
- Douglas Lindelöw: "Tillbakavisar bestämt anklagelserna om misskötsel av hästarna"
- Patrik Kittel besvarar kritiken
- Träna sitsen med Emelie Brolin: ”Måste få in mer fysträning i sporten”
- Nellie Berntsson flyttar tillbaka till Sverige
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Allt fler upptäcker WE
– Porträtt: Sara Algotsson Ostholt
– Hitta samspelet med slingan
– I huvudet på Steve Guerdat
– Ridning under småbarnsåren
– Få hästen lösgjord i balans
...och mycket, mycket mer!