Krönikor
Publicerad: 2015-04-22Porträttbild till höger (Petra): Henrik Gudmundson
Krönika: Skulle dressyr kunna dömas annorlunda?
KRÖNIKA | I aktuellt nummer av tidningen Hippson, som dök upp i butikerna under tisdagen, handlar den stora Dokument-artikeln om "hästdiskriminering". Här funderar filosof Petra Andersson över om dressyr skulle kunna dömas mer inkluderande.
”Jag gillar åsynen av en ganska blandad flock hästar som går i en stor hage. När hästarna är olika till färg, form och storlek blir jag alltid lite glad. Jag gillar att hästar är olika, helt enkelt! Även på tävlingar blir jag glad när någon häst av lite ovanligare ras eller färg dyker upp.
Konstigt nog, från mitt perspektiv sett, verkar den här glädjen inte delas av alla hästmänniskor. Tvärtom har vi alla hört nedlåtande kommentarer om ridtravare och fjordhästar, till exempel. Kommentarer om att dessa hästar inte har i dressyren att göra, att de inte kan komma någon vart. Att de inte alls är som halvbloden, som hävdar sig så väl som ras på alla nivåer.
Dressyr är nog den gren som ger upphov till flest funderingar kring hästar av olika raser, exteriör och rörelser. Denna bedömningssport, där momenten ska utföras så likt idealet i regelboken som möjligt för att få höga poäng. Bedömningssporten gör att man som deltagare kan känna att man blir felaktigt dömd, och det gör att man kan fundera över varför. Kan det bero på att domare inte förmår döma vissa raser?
Skulle dressyr kunna dömas annorlunda? Ja, svaret på den frågan beror naturligtvis delvis på vad vi vill med dressyren som sport. Regelboken definierar hur hästens gångarter bör vara och hur rörelserna ska utföras. Det betyder att en häst som kan utföra en rörelse på sätt som ligger nära det föreskrivna, ändå inte kan få högsta poäng om dess gångarter inte är som de föreskrivna gångarterna.
Eftersom gångarterna slår igenom, även i de specifika rörelserna, liksom den form hästen arbetar i. Man kan naturligtvis hävda att det är fel. Man kan hävda att det vore bättre att anpassa bedömningsgrunderna till hästarna än försöka anpassa hästarna till bedömningsgrunderna.
Eftersom dressyr är en bedömningssport kan man ju också tänka sig att bedömningsgrunderna ser annorlunda ut. Vill man uppnå något annat med dressyren än man just nu gör, kan bedömningsgrunderna ändras.
För mig finns det något tilltalande i tanken att varje ekipage skulle kunna bedömas efter sina förutsättningar. Till exempel efter sådant som hur väl ryttaren lyckas visa hästens register i gångarterna, även om det registret är begränsat. Skulle man kunna utbilda domare så att de ser den enskilda hästens potentiella register, och sedan dömer utifrån det?
Förutom det svåra i att så snabbt avgöra hästens förutsättningar, verkar sådan bedömning riskera att nära nog radera viktiga delar av själva tävlingsmomentet. Jag tror tyvärr att det skulle resultera i ryttare som tävlar mot sig själva snarare än mot varandra, om varje häst bedöms efter sina – teoretiskt sett helt unika – förutsättningar.
Det är svårt att se hur sådan bedömning skulle kunna fungera uppåt i klasserna, hur den skulle kunna göra det möjligt att klasserna bygger på varandra. För att det ska vara meningsfullt att ens prata om lättare och svårare klasser måste det ju i någon mening vara samma sak, som blir successivt svårare.
Kanske är anledningen till att vi alls diskuterar det här, och har känslomässigt engagemang i frågan, främst att tävlingsdeltagande är det tydligaste sättet vi har att visa upp våra hästar och det vi kan prestera tillsammans med dem?
Men låt oss vara realistiska! De allra flesta som tävlar rider lätta klasser under hela sin ryttartid. Det finns förvisso betydligt fler halvblod än fjordhästar som har gått OS, men de allra flesta av oss kommer inte att rida OS oavsett vilken häst vi har. Att andra hästar av samma ras som vår har gått, eller inte har gått, OS – har väl ändå väldigt liten betydelse för vårt eget tävlingsdeltagande? Själv, till exempel, kommer jag aldrig att nå OS oavsett vilken häst jag rider.
Alla människor har inte förutsättningar att bli elitgymnaster, balettdansare eller ryttare på OS-nivå. Motsvarande har inte alla hästar förutsättningar att ta sig uppåt i klasserna i dressyren. Hästens ras är inte den enda faktorn som påverkar det.
Men man kan se det som ganska orättvist mot hästen att ställa krav på den över dess förmåga. Eller att ens önska sig att hästen presterar över sin förmåga. Det är ju som att önska sig att hästen är en annan än den är, och det riskerar också att skapa stress och press hos både häst och ryttare.
Det vore synd, tycker jag, om alla olika hästar rids för att så mycket som möjligt likna halvbloden. Då faller ju det roliga i att vi har så många olika raser platt till marken! En ros som liknar en tussilago är inte mycket till ros, det är vi nog överens om. Kan vi inte vara överens om att detsamma gäller för hästar? Och människor?
Poängen med att vi är olika är just att vi är olika. Jag kan inte vara du, så att säga. Precis som ingen kräver av ett halvblod att det ska vara som en frieser, bör ingen kräva av en frieser att den ska vara som ett halvblod.
Rasföreningarnas egna dressyrtävlingar har nog viss potential att lära oss alla att se olika kvaliteter hos olika hästar. De rids inte i de allra svåraste programmen, förvisso. Men är det verkligen ett tecken på att hästarna är otillräckliga som dressyrhästar? De flesta halvblod går ju inte heller i de svåraste programmen, och ingen förväntar sig det av dem alla.
Jag tror att rasföreningarnas tävlingar faktiskt har en del att lära oss, oavsett om vi är så intresserade av den aktuella rasen eller inte. De visar prestationer under andra rasmässiga förutsättningar. Låt oss göra sommarutflykter för att titta på någon ras som vi har lite fördomar mot!”
Petra Andersson
Hobbyryttare, etikforskare och doktor i praktisk filosofi
Liknande webbartiklar
- Filosofen Petra Andersson: "Ridskolehästar på lösdrift kräver mod"
- Krönika: ”Tveksamt med förbud mot fotografering på clinics”
- Nyårskrönika: Vi behöver fler och bättre samtal om hästvälfärd
- Krönika: Nej, Stjärnhoppningen – hästar är inga leksaker
- Krönika: Hur påverkar mobiltelefonen vår relation till hästen?
- ”Att hästen går som vi vill – betyder det att den mår som bäst?”
- Krönika: Vad skadar sporten – och skadar sporten hästarna?
- Krönika: Ekonomiska bekymmer drabbar också hästarna
- Ledarskap eller partnerskap – hur ser vi på relationen med hästen?
- ”Hästar konfronterar oss med våra egna svagheter”
Fem tips för hästar på boxvila
I konvalescensstallet Stall Steninge By tar Annelie Lundkvist hand om skadade hästar. Hon delar med sig av fem tips för att få hästar på boxvila att trivas.
"Jag gör alltid stretchövningar på hästar som står på boxvila"
Byggde egna bomstöd med nivåskillnader
I rehabiliteringssyfte blev Lina Engelin rekommenderad att arbeta hästen över upphöjda bommar. Hon gav sin man uppgiften att snickra.
Avlivning av häst –så kan du förbereda dig
Att ta farväl av en bästa vän är en av de svåraste stunderna för en häst ägare. Det är ett tungt men viktigt ansvar och förberedelse kan underlätta.
Svart på vitt: Nosen bakom lod lönar sig
45 hästar studerades under Aachen Grand Prix Special två år i rad. En färsk studie bidrar med hård fakta till diskussionen i dagens debatt.
Finns kopplingar mellan FEI:s världsranking och hästens noslinje
25 hästböcker du inte får missa!
Mulle, Svarta hingsten och Silver, hästarna i böckernas värld är många. Det är aldrig för tidigt, eller för sent, att börja läsa hästböcker.
Vi vill se era bästa DIY-lösningar för stallet
Frostfritt vattenkar, egenbyggd bromsfälla eller täckeshängare. Genom åren har vi delat många av era smarta DIY-lösningar.
Sitter du inne på någon smart hemmafixad lösning – tipsa oss!
Forskning: Barn blir smartare av ridning
Forskare vid Tokyo universitet har visat att ridning aktiverar den del av hjärnan som står för lärande och minne.
Artikel i repris: Ridningen främjar barns förmåga till problemlösning
Överdomaren vid FEI vill förändra dressyren
Hans-Christian Matthiesen identifierar behovet av förändring inom dressyren. Han föreslår flera strategier för att främja hästvälfärden.
Han förespråkar en balans mellan tradition och nytänkande förändring
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Nytt ljus på din hästtransport
Böckmann erbjuder nu en ny ambient belysning som ger ett mjukt sken. Lamporna säkerställer bra belysning av omgivningen vid backning.
Nytt hopp för Skövde Ryttarförening
Ridskolan har det svårt i ekonomiskt tuffa tider. Nu tar Malin Dahlgren över som ny ridskolechef med energi och en stark tro på framtiden.
"Det är min bästa och sämsta egenskap, att jag aldrig ger upp"
Här är årets hästföretagare
För sjunde året delar Hästföretagarcentrum ut utmärkelsens Årets hästföretagare. Nu står det klart att Tunarps Säteri får motta priset för år 2023.
Läs motiveringen: "En tydlig strategi och arbetet drivs målmedvetet"
Om avelsvärdering i veckans Hästonsdag
Per Skoglund berättar om hur en avelsvärdering går till. I ett härligt inslag får vi följa med till Grevagården och årets avelsvärdering.
Efter Ponnyakuten: ”Fick skriva autografer”
Filippa sökte till Ponnyakuten för att Ludde inte gick att longera. För Hippson berättar hon hur det var där, att bli känd och vad som hände sen.
Kreativ belysning väcker uppmärksamhet
Norska Frida Børli Solaker upplever att många vill ha samma lösning för att lysa upp ridbanan som hon skapat. Här delar hon med sig av sina erfarenheter.
"Lösningen har fungerat utmärkt för oss i två och ett halvt år nu"
Ridsporten glöms bort i ny idrottsutredning
Regeringen gav i uppdrag att se över idrottsanläggningar – men de tog inte med ridsporten. Nu finns risk att gå miste om framtida investeringar.
Nu är brunstsäsongen här
Med ljusare och längre dagar kommer brunsten i gång hos våra ston vilket kan påverka deras beteende. Men vad händer när stoet brunstar?
Bildspel: Följ med hem till Erica och Thomas
Utanför Tomelilla hittar vi Erica Swartz Ryan och Thomas Ryans gård. Här har de hagar så det räcker och blir över, varsitt stall och totalt fem olika ridbanor.
"Ibland blir kontrasterna så påtagliga"
Resten av hästvärlden diskuterar femtio nyanser av blått. Maria Yttermyr befinner sig i ett parallellt universum: en distanskurs i targetplacering.
Ställer sig frågan i bloggen: är dressyren för hästen eller människan?
Hjälpte polisen med bortsprungna hästar
Klockan 01.45 vaknade Hanna Lundberg av att telefonen ringde då. Det var polisen som stod med två hästar. Hon åkte dit med transporten.
La ut ben och huvuden från döda hästar
Länsstyrelsen ville ta en kvinnlig gårdsägares djur. Hon valde då i stället att avliva sina sex hästar och sprida kadaver och slaktrester över gården.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Allt fler upptäcker WE
– Porträtt: Sara Algotsson Ostholt
– Hitta samspelet med slingan
– I huvudet på Steve Guerdat
– Ridning under småbarnsåren
– Få hästen lösgjord i balans
...och mycket, mycket mer!