Krönikor
Publicerad: 2014-12-20Foto: Dollar Photo Club och Henrik Gudmundson
”Kunskapen om hästar är spretigare i dag”
KRÖNIKA | Våra kunskaper om hästar och ridning, hur vet vi att de stämmer? Är exempelvis hästens hjärna verkligen liten som en valnöt? Och hur stora är skillnaderna mellan enskilda hästindivider? Det funderar Hippsons "husfilosof" Petra Andersson kring.
”Vår sport är en extrem kunskapssport. Vi behöver inte bara kunskap om ridning, vi behöver kunna allt från att hålla markerna parasitfria till att kunna stega upp rätt avstånd i hinderserier eller ge hästar penicillinsprutor. Allt detta lär vi oss främst av varandra, i stallen.
Stall är verkligen lärande miljöer. Men hur vet vi om det vi får lära oss är rätt, att det stämmer med verkligheten? Mycket av det vi lär oss av varandra är i princip omöjligt att kontrollera. När vi lär oss något nytt känns det likadant vid lärotillfället, oavsett om den nya kunskapen är riktig eller felaktig.
Jag har till exempel fått lära mig att hästens hjärna är liten som en valnöt. När jag var ridskoleelev som barn och tonåring, användes valnötshjärnan som ett sätt att förklara varför hästar ibland gör saker som verkar lite dumma. Till exempel när de skyggar i samma hörn av ridhuset gång på gång, trots att det inte verkar hända något där. Och jag möter fortfarande människor som tror att hästens hjärna är liten som en valnöt.
Numera får jag i stället lära mig att det inte finns något sådant som en dum häst. Om vi inte förstår hästen beror det snarare på våra egna begränsningar än på hästens dumhet. Framstår hästen som dum, då är förklaringen numera att det är jag som har misslyckats med någonting. Till exempel med att vara tydlig.
Senare i livet har jag fått förklarat för mig att hästens hjärna inte alls är liten som valnöt. Tvärtom har jag fått lära mig att hjärnan motsvarar 0,1 procent av hästens vikt. Om vi för enkelhetens skull tänker oss en häst som väger 500 kilo (inte en jättestor häst), så väger alltså hjärnan 500 gram. Det betyder att den är klart större än en valnöt.
Nu hindrar ju inte detta att många hästar faktiskt visar sig rädda i samma hörn, gång på gång. Det är bara det att valnötshjärnan inte är en del av det korrekta svaret på varför. Mer troligt är kanske att hästen blir rädd, därför att den minns rädslan från alla andra gånger den har blivit rädd. Dessutom minns ryttaren hästens rädsla, därmed kanske han eller hon spänner sig.
De kunskaper som förmedlas om hästarna är mycket mer varierade och spretiga idag än vad de var för bara ett par decennier sedan. Den diversifiering av ridsporten vi ser kan ha många förklaringar, men det faktum att fler människor rider för nöjes skull, och att vi kan få idéer från så många fler håll tack vare internet, har nog med saken att göra. Många människor kommer på fler tankar och idéer än färre människor, helt enkelt.
Så möter vi i dag olika träningsmetoder, olika former av grundutbildning och dressyrträning, olika idéer om hur hästar bör hanteras från marken. Och olika idéer om hur en häst visar om den mår bra eller dåligt, eller om hur en lydig och trevlig häst är och bör vara. Vi har oftast inget särskilt säkert sätt att skilja rätt från fel i de här sammanhangen.
I dag kan vi möta kunniga och insatta människor som har nästan helt motsatta uppfattningar om hästars mentala kapacitet – och vad som egentligen är bra eller naturligt för djuren. Det finns de som säger att både den etologiska forskningen om hästar, och den kunskap som förmedlas om hästar runtom i stallen, underskattar hästarnas kapaciteter på ett sätt som kan påverka hästvälfärden negativt.
Sedan finns det de som säger nästan tvärtom; att det sämsta vi kan göra för hästarna är att överskatta dem, för det kommer att skada deras välfärd. Tanken är att ingen, vare sig människa eller djur, blir särskilt hjälpt av att andra förväntar sig att vi förstår sådant som vi verkligen inte kan förstå.
Det är svårt att veta vilka av alla kunskaper vi har fått ta del av som stämmer. Det är också svårt för oss att veta hur vi ska förhålla oss till att så många av kunskaperna och råden sammanfattas med att vi måste känna vår egen häst, och att allting till sist handlar om den individuella hästen.
Hur vi förhåller oss till det här hänger nog delvis ihop med hur vi ser på hästars individualitet. Hur individuellt olika är hästar egentligen, tror vi? Hur individuellt olika har vi fått lära oss att de är? Hur stora olikheter har vi kunskaper nog att hantera?
Även om de kunskaper vi får ta del av är motstridiga, så vet vi att hästar evolutionärt är flockdjur från stäppens närmast obegränsade rörelseutrymme, där de letar efter mat och betar en stor del av tiden. Ändå säger många av oss sådant som att ”just min häst mår bäst i en egen liten hage”, eller ”just min häst föredrar promenader och uteritter framför att gå ut med kompisarna”.
Ibland säger vi tvärtom. Som om även det omvända, att vår häst är som hästar är mest, vore något ovanligt. Då jag själv letade efter en ny stallplats kom jag på mig med att säga att ”andra hästar klarar säkert jättebra att gå ensamma i en liten rasthage, men just min häst behöver gå i en stor hage med kompisar”. I efterhand insåg jag att det jag hade gjort var att förklara att just min häst är som hästar är mest. Nämligen ett flockdjur från stäppen, som trivs med stora ytor och sällskap.
Jag tror ändå att vi ska vara glada för att det finns så många uppfattningar om vad som är bra för hästar. Kunskapsläget är osäkert, därför tror jag att det är bättre att vi provar oss fram på ett pluralistiskt vis än att vi envist biter oss fast i att göra som vi ”alltid har gjort”.
Om vi är lyhörda gentemot våra hästar, och ödmjukt självkritiska gentemot sådant vi tror att vi vet, borde vi kunna utveckla hästvälfärden just genom att många olika idéer provas praktiskt samtidigt.
Livet med hästarna är som en slags ständigt pågående övning, ett experiment, där målet är att våra djur ska må så bra som möjligt – och att de ska ha största glädje av oss, samtidigt som vi gläds åt dem.”
Petra Andersson
Hobbyryttare, etikforskare och doktor i praktisk filosofi
taggar
Liknande webbartiklar
- Filosofen Petra Andersson: "Ridskolehästar på lösdrift kräver mod"
- Krönika: ”Tveksamt med förbud mot fotografering på clinics”
- Nyårskrönika: Vi behöver fler och bättre samtal om hästvälfärd
- Krönika: Nej, Stjärnhoppningen – hästar är inga leksaker
- Krönika: Hur påverkar mobiltelefonen vår relation till hästen?
- ”Att hästen går som vi vill – betyder det att den mår som bäst?”
- Krönika: Vad skadar sporten – och skadar sporten hästarna?
- Krönika: Ekonomiska bekymmer drabbar också hästarna
- Ledarskap eller partnerskap – hur ser vi på relationen med hästen?
- Krönika: Skulle dressyr kunna dömas annorlunda?
Svart på vitt: Nosen bakom lod lönar sig
45 hästar studerades under Aachen Grand Prix Special två år i rad. En färsk studie bidrar med hård fakta till diskussionen i dagens debatt.
Finns kopplingar mellan FEI:s världsranking och hästens noslinje
25 hästböcker du inte får missa!
Mulle, Svarta hingsten och Silver, hästarna i böckernas värld är många. Det är aldrig för tidigt, eller för sent, att börja läsa hästböcker.
Nu är brunstsäsongen här
Med ljusare och längre dagar kommer brunsten i gång hos våra ston vilket kan påverka deras beteende. Men vad händer när stoet brunstar?
Vi vill se era bästa DIY-lösningar för stallet
Frostfritt vattenkar, egenbyggd bromsfälla eller täckeshängare. Genom åren har vi delat många av era smarta DIY-lösningar.
Sitter du inne på någon smart hemmafixad lösning – tipsa oss!
Forskning: Barn blir smartare av ridning
Forskare vid Tokyo universitet har visat att ridning aktiverar den del av hjärnan som står för lärande och minne.
Artikel i repris: Ridningen främjar barns förmåga till problemlösning
Överdomaren vid FEI vill förändra dressyren
Hans-Christian Matthiesen identifierar behovet av förändring inom dressyren. Han föreslår flera strategier för att främja hästvälfärden.
Han förespråkar en balans mellan tradition och nytänkande förändring
Nytt hopp för Skövde Ryttarförening
Ridskolan har det svårt i ekonomiskt tuffa tider. Nu tar Malin Dahlgren över som ny ridskolechef med energi och en stark tro på framtiden.
"Det är min bästa och sämsta egenskap, att jag aldrig ger upp"
Här är årets hästföretagare
För sjunde året delar Hästföretagarcentrum ut utmärkelsens Årets hästföretagare. Nu står det klart att Tunarps Säteri får motta priset för år 2023.
Läs motiveringen: "En tydlig strategi och arbetet drivs målmedvetet"
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Nytt ljus på din hästtransport
Böckmann erbjuder nu en ny ambient belysning som ger ett mjukt sken. Lamporna säkerställer bra belysning av omgivningen vid backning.
Om avelsvärdering i veckans Hästonsdag
Per Skoglund berättar om hur en avelsvärdering går till. I ett härligt inslag får vi följa med till Grevagården och årets avelsvärdering.
Efter Ponnyakuten: ”Fick skriva autografer”
Filippa sökte till Ponnyakuten för att Ludde inte gick att longera. För Hippson berättar hon hur det var där, att bli känd och vad som hände sen.
Kreativ belysning väcker uppmärksamhet
Norska Frida Børli Solaker upplever att många vill ha samma lösning för att lysa upp ridbanan som hon skapat. Här delar hon med sig av sina erfarenheter.
"Lösningen har fungerat utmärkt för oss i två och ett halvt år nu"
Ridsporten glöms bort i ny idrottsutredning
Regeringen gav i uppdrag att se över idrottsanläggningar – men de tog inte med ridsporten. Nu finns risk att gå miste om framtida investeringar.
Bildspel: Följ med hem till Erica och Thomas
Utanför Tomelilla hittar vi Erica Swartz Ryan och Thomas Ryans gård. Här har de hagar så det räcker och blir över, varsitt stall och totalt fem olika ridbanor.
"Ibland blir kontrasterna så påtagliga"
Resten av hästvärlden diskuterar femtio nyanser av blått. Maria Yttermyr befinner sig i ett parallellt universum: en distanskurs i targetplacering.
Ställer sig frågan i bloggen: är dressyren för hästen eller människan?
Avlivning av häst –så kan du förbereda dig
Att ta farväl av en bästa vän är en av de svåraste stunderna för en häst ägare. Det är ett tungt men viktigt ansvar och förberedelse kan underlätta.
Hjälpte polisen med bortsprungna hästar
Klockan 01.45 vaknade Hanna Lundberg av att telefonen ringde då. Det var polisen som stod med två hästar. Hon åkte dit med transporten.
La ut ben och huvuden från döda hästar
Länsstyrelsen ville ta en kvinnlig gårdsägares djur. Hon valde då i stället att avliva sina sex hästar och sprida kadaver och slaktrester över gården.
Mulan är en förebild för åringarna
Cerina Lindström köpte den envisa mulan Mulle Meck för två år sedan. Han blev snabbt en modig förebild för de yngre kompisarna i hagen.
"Den största skillnaden mellan en häst och en mula är envisheten"
»En glad häst utgör basen i vår sport«
Jessica von Bredow-Werndl har sett över sin egen och hästarnas vardag. En mer naturlig hästhållning och ryttarträning har gett resultat.
"Det går alltid att hitta ett sätt att träna som passar just din häst"
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Allt fler upptäcker WE
– Porträtt: Sara Algotsson Ostholt
– Hitta samspelet med slingan
– I huvudet på Steve Guerdat
– Ridning under småbarnsåren
– Få hästen lösgjord i balans
...och mycket, mycket mer!