Hippson Lifestyle
Publicerad: 2005-12-08Anna Nordin ser inga hinder i livet
När Anna Nordin var elva år gammal blev hon och hennes ponny påkörda av en ouppmärksam bilist, som körde alldeles för fort. Anna förlorade sitt ena ben och livet förändrades för alltid. Trots det tävlar hon både fälttävlan och dressyr med "friska" ryttare och i somras tog hon mc-kort.
Vi träffar Anna i stallet söder om Stockholm där hennes häst Ginni står uppstallad. När man ser henne till häst är det svårt att tro att hela vänster underskänkel är en protes. Det märks först när hon kommer ner från hästryggen och inte ens då är det uppenbart. Om man inte vet…
Anna berättar osentimentalt om olyckan som kostade henne benet och hennes ponny livet.
- Jag hade ridit ridlektion på Dicken på ridskolan. Det var september och när jag red från ridskolan började det skymma. Jag red en genare väg än den som mina föräldrar sagt att jag skulle rida, en väg som var mer trafikerad. Jag fick möte och den bilen blev omkörd. Han som mötte oss körde för fort, det har han erkänt, men såg oss. Bilen som körde om såg oss inte. Jag försökte få ner hästen i diket, men vi blev bländade och diket är tre meter djupt, så hästen tyckte inte att det var en bra idé. De har berättat att jag låg 200 meter bakom bilen när han väl fick stopp. Ponnyn dog med en gång, han blev träffad i bröstet. Om jag hade suttit på en stor häst hade jag förmodligen klarat mig oskadd!
Benet slets av
Annas ben slets mer eller mindre av under vänster knä och det hade kunnat gå riktigt illa om hon inte fått ett stigläder draget som tryckförband runt benet. Dessutom kom Annas kompis förbi olycksplatsen precis efter olyckan och hade sinnesnärvaro nog att hålla Anna vaken tills ambulansen kom.
- Hon var väl 18 år då och det är helt otroligt att hon fattade att hon skulle hålla mig vaken. Hon satt med mig och jag ville bara sova. Jag fattade inte alls att jag låg i ett dike och jag har inga minnen av att jag åkte ambulans, vilket jag var jättebesviken över efteråt. Jag är motorintresserad och efteråt ville jag veta vad det var för märke på ambulansen, men det var det ingen som noterat, säger Anna och garvar.
Hon fick stanna på sjukhuset i två veckor och samma dag som hon kom hem från sjukhuset var hon uppe på hästryggen igen. Samma kompis som hållit Anna vaken efter olyckan ringde på dörren och menade att om man ramlat av så måste man upp på ryggen igen direkt, för att inte bli rädd och nu hade det trots allt gått två veckor. Det var inget att be för.
Red i två timmar
Med hjälp av staplade drickabackar och lite baxande lyckades kompisen få upp Anna på ryggen på sin supersnälla d-ponny, trots att Anna var gipsad upp till höften! Egentligen skulle de bara gå en liten sväng, men innan Anna visste ordet av var de tillbaka på ridskolan och Anna fick träna på att trava!
- När vi kom tillbaka hade vi varit ute i två timmar! Då var min mamma ganska nervös, säger Anna.
I början tror hon inte att hon fattade hur mycket olyckan påverkat hennes liv. Hon hade dålig koll på vad en protes var och hon trodde att det var som att få tandprotes, ett ben av plast som alltid satt där. När hon fattade att det inte var så, att protesen skulle av och på när hon skulle sova, duscha och så vidare så struntade hon i den.
- Det här hände i Sundsvall och de är inte så bra på att göra proteser där, så den gjorde mest ont. Första året gick jag bara på kryckor och jag red utan protes. Jag fick lära om balansen, men allt annat satt där. Jag var förmodligen den enda som red på nybörjarlektion med ledare och red hästen på tygeln! Då var det inget konstigt att rida utan protes, nu skulle jag aldrig sätta mig på hästen utan.
I tonåren var det desto jobbigare. Ingen tonåring vill sticka ut från mängden och i en mindre stad så visste alla vem Anna var och vad som hade hänt.
- Mina kompisar skröt om mig, men jag ville bara vara som alla andra.
Förträngde olyckan
Anna tror att hon under många år bara tryckte undan olyckan och alla känslor kring den. För några år sedan var hon hos en läkare och det besöket slutade med att han ställde lite frågor kring olyckan. Anna kände det som om en ångvält kört över henne och hon bara storgrät. Läkaren menade att hon inte alls kommit över olyckan och att traumat var lika stort nu som strax efter själva olyckan. Han rekommenderade henne att börja prata med någon. Det tog några år, men nu går Anna hos en psykolog och hon tycker att bitarna börjar falla på plats.
- Jag tänker mer på olyckan idag, mer på konsekvenserna. Det är så många bitar runtomkring, vad minns jag? Vad är det andra har berättat? Förut kunde jag få ångest som jag inte kunde förklara, men det har i princip försvunnit. Jag vet att det är okej att känna så och att det går över efter ett tag, så jag får inte panik längre.
Även om hon helst av allt självklart hade haft kvar sitt ben så menar hon att olyckan inneburit en del positiva saker också.
- Man får egentligen inte säga så, men tack vare försäkringarna jag hade så har jag fått ut en del pengar. Det har gjort att jag har kunnat ha häst, trots att jag bor i Stockholm. Jag har kunnat köpa en bra bil, en transport. Jag kunde köpa en Porsche, även om det var en äldre och inte så dyr. Dessutom var jag väldigt vild som liten och jag tror att jag hade kunnat spåra ur. Jag är fortfarande vild, men med eftertanke. Och jag hade aldrig fått tävla i nåt landslag, säger hon.
Samtidigt har hon fruktansvärt ont vissa dagar och kan känna sig bitter.
En hårsmån från OS
Under 2004 och 2005 ingick Anna i landslagstruppen för handikapplandslaget i dressyr. Hon var en hårsmån från att komma med till OS i Aten. Men ändå tycker hon inte att det är den största bedriften på hästryggen.
- Nej, i efterhand tycker jag att det var när jag kom till Sverigefinalen i Junior Cup, ganska precis efter olyckan. Jag var en poäng från maxpoängen i finalen men fick avdrag för att jag inte trampade ner hälarna. Jag avskyr Peter Eriksson efter det, skrattar Anna.
Anna tävlar dressyr och fälttävlan med ”friska” ryttare på sitt 14-åriga halvblod Gianini, även kallad Ginni. Visst möter hon fördomar ibland när hon är ute, som den gången då en dressyrdomare tyckte att om hon var tvungen att rida med spö så skulle hon inte tävla bland friska ryttare.
- Eftersom benet hänger där så tror många att jag kan använda det, men den lilla inverkan jag har på min häst är bara bonus. Han är väldigt lyhörd, men om han inte vill lyssna så betyder den där lilla inverkan ingenting!
Målet för året som kommer är att rida Msv med placering och ligga på 65 procent eller högre. Förhoppningen är att kvala in till den nationella medelsvåra dressyren på Överby utanför Stockholm. Och att rida DM.
Mer liksidig än andra hästar
Anna beskriver sin häst Gianini som världens största pussgris.
- När jag går ut med kärran till dyngstacken så ser han mig från hagen och gnäggar hysteriskt tills jag kommer och hämtar honom. Han älskar att kela och jag kan inte gå upp i ridhuset om han inte har fått gosa en kvart. Det är viktigt för honom. Han ska pilla med håret och stoppa in huvudet under armen. Däremot hatar han att bli borstad!
Tvärt emot vad man skulle kunna tro så är Ginni liksidigare än de flesta hästar.
- Det är solklart för mig vad som är min svaghet, vilket det kanske inte är för alla ryttare. Jag tänker på det varenda sekund! Sedan är jag väldigt högerhänt och just nu tränar vi på att få min vänsterhand att göra saker själv. Vi har en tjej här i stallet som är nästan blind och jag funderade mycket över hur hon gör. Jag försöker rida som om jag var blind och känna varje steg hur hästen känns och inte titta så mycket. Om jag känner efter om hästen är mjuk i munnen så upptäcker jag det mycket snabbare än om jag koncentrerar mig på hur det ser ut, berättar Anna.
Hästen är bästa tränaren
Hon förklarar också att Ginni är van vid en svag och en stark skänkel och att han kan bli nervös när han känner en stark vänsterskänkel.
- Men han har god balans och är väldigt anpassningsbar, så när han lär känna en ryttare så anpassar han sig, säger Anna.
Anna är fylld av jävlar anamma och hon verkar inte låta sig hindras av någonting. I somras tog hon mc-körkort och köpte en motorcykel. Men även en sådan som Anna har dagar när det känns som om saker och ting går emot. Då blir hon peppad av Ginni.
- Min häst är min bästa tränare. Om jag tappar vår kontakt i en millisekund så talar han om det. Rider jag perfekt, så går han perfekt. Jag vet att om han går med båda öronen framåt så är jag körd, då har jag tappat kontakten och då gäller det att fort få tillbaka den. Skiter det sig så funderar jag över vad jag missade. Det är en väldig fördel att ha en så lyhörd häst för jag blir duktig på att rida, säger Anna.
Anna Nordin.
Anna tillsammans med Gianini.
Ekipaget "trimmar" i ridhuset.
ANNAS BÄSTA TIPS
1. Positiva tankar! När jag sitter på framridningen och ser någon annan häst som jag tycker går bättre än min så är det lätt att börja tänka ”här sitter jag på min symaskin”. Men gör de tankarna att det går bättre? Förbättrar det mina chanser? Svaret är nej. Därför tillåter jag mig själv bara att tänka tankar som ökar chanserna innan en tävling. Det är svårt och jag måste vara hård mot mig själv för att inte släppa fram de negativa tankarna, men det går!
2. Häng upp dig på det som går bra! Jag vet att jag gör bra volter och det är volter i alla program och då hänger jag upp mig på det som jag vet att vi gör bra.
3. Konkreta mål! När jag tävlar har jag konkreta mål. A: Jag och Ginni ska ha kontakt hela vägen. Om det funkar så är det B som gäller: Gå ut i alla hörn och verkligen rida runt i alla hörn. Gör man det så blir rörelsen som kommer efter automatiskt bra. Första gången vi vann så var det det enda jag tänkte på – hörnpasseringar. Ginni var jättemjuk och fin!
Följ med hem till Wilma och Cissi
I ett inslag får vi se hur topphästen Cissi BJ bockar när Wilma rider. Hon säger att det är normalt, men det är inte normalt för en Grand Prix häst.
Se när hon berättar om att tävla med sina idoler och hoppet om OS
Hon hade bara råd med en unghäst
För Camilla har det aldrig varit självklart att rida på välutbildade hästar. Idag tävlar hon Msv B i dressyr med hästen hon köpte som treåring.
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
Herta, 22, levererar på tävlingsbanan igen
Efter ett uppehåll i avelsboxen är Frida Anderséns OS-häst Herta tillbaka på tävling. Med glädje tar hon sig an uppgiften inom alla tre discipliner.
Med seniortanten och junioren: "Öronen spetsas och hon bara klipper"
Höga hältor kan ha olika ursprung
Hältor som kommer från skador högre upp i benen är ofta mer svårutredda. Veterinär Izabella Granswed reder ut höga hältor kan bero på.
Astrid blev hämtad från skolan med häst
Astrid förväntade sig att bli hämtad som vanligt, men utanför skolan stod istället fyra hästar. Mamma Frida hade planerat en överraskning.
Nya formatet går emot debatten om välfärd
Fälttävlansryttaren Anna Hassö delar sina tankar inför OS i Paris. Med sin gedigna erfarenhet resonerar hon kring hur mästerskapet kan sluta.
70-tal hästar smittade på Hippologum
En streptokockinfektion har drabbat ett 70-tal hästar på Hippologum. Anläggningen stängd och i karantän, skriver Tidningen Ridsport.
Anläggningen kan inte saneras förrän inga nya hästar insjuknar
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
”Bygger på SLU:s rekommendationer”
För att underlätta för kunderna lanseras nu en AI-tjänst baserad på forskning från SLU. Syftet är att hjälpa kunden välja rätt analyserat grovfoder.
Rekommenderar grovfoder utifrån ägarens beskrivning av sin häst
Seger för Henrik och Glamour Girl i Madrid
Henrik von Eckermann och Glamour Girl vann en femstjärnig 1,45-hoppning i Madrid. De segrade med två sekunders marginal. Eveline Tovek startar i Grand Prix idag.
Så tar du hand om din häst i värmen
Det blir allt varmare, hästar klarar ofta värmen relativt väl men det finns en hel del du kan göra för att din häst ska klara av hettan ännu bättre.
Rätt takt genom bakdelsvändningen
Räkna fyrtakten högt när du tränar på bakdelsvändningar. Så råder A-tränaren Eva- Karin Oscarsson. Hon vill se följsamma händer och mer känsla.
Polis utreder Växjö Hästsportcenter för bedrägeri
Hästsportcentret utreds för bedrägeri och urkundsförfalskning. Kommunen anklagar centret för vilseledande uppgifter och fakturaförfalskning.
Lämnade vilseledande uppgifter när de ansökte och beviljades lån
Selfie-rutan i rapsen tillbaka
Linda Ericsson tröttnade på människor och hästar som trampade ner hennes raps. För några år sedan skapade hon en ”selfie-ruta” i sitt rapsfält.
Nytt för i år: avgränsningen syns inte – för att inte förstöra bilderna
Köp en bostad - få en häst
I Norrtälje erbjuds köpare av nybyggda bostäder bidrag till en häst. Mäklare Per Johansson berättar att de ville skapa ett attraktivt erbjudande.
"Vill man ha en häst så får man ett bidrag på 100 000 kronor"
Bohuslänsk pärla med eget stall
Strax innan Lysekil finns en hästgård med renoverat bostadshus och stall med fem boxar. Till fastigheten tillhör det hela 24 hektar mark.
Arealen är fördelad på jordbruksmark, skogsmark och impediment
Skelettdelar i höbalar – ärendet hos ARN
En kvinna i Hultsfreds kommun fick höbalar med skelettdelar och giftiga växter. Leverantören vägrar häva köpet och ärendet är nu hos ARN.
Mästerskapsponnyn säljs: ”Hjärta av guld”
Ponnyn Waterloo har vunnit i princip allt som går att vinna tillsammans med Moa Elofsson och de avslutade med att bli bäst i norden.
Hur gör man med all ensilageplast?
Varje år förbrukar hästverksamheter stora mängder ensilage. Det genererar plastavfall bestående av polyeten som ska samlas in för att återvinnas.
Bäst i Test hos Kristian von Krusenstierna
Bäst i Test besökte Ågesta gård för att spela in till programmet. Med spänning väntar vi på hur slutresultatet av deras hästiga inslag kommer se ut.
"Babben har ju ett stort hästintresse så de ville göra något med häst"
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!