Bäckenet är motorn i ryttarens sits

Text & foto: Sigbrit Mattsson

Mari förklarade att hon varit i Tyskland och besökt Eckart Meyners. Han är rörelseforskare och har arbetat fram olika metoder för att förbättra ryttarens sits. Där fick hon se hur han arbetade med ryttarna genom att de fick utföra olika övningar utan häst. De slappnade av i spända muskler och satt därmed bättre och mer avspänt på hästen.
Meyners "verktyg" för en bra sits kan sammanfattas i ett sexpunktsprogram:
1) huvudet, 2) bröstbenet, 3) reflexer i muskler och senor, 4) ryggraden (sakralleden) och korsleden, 5) bäcken och höfter, samt 6) benen.
Eckart Meyners var senare på Strömsholm och hade en förevisning. Det visade sig vara så intressant att det gav upphov till denna studie.

Fokus på ryttarens kroppsmedvetenhet
Studien som gjordes på Strömsholm, med elever från Ridskolan, fokuserade på balans och kroppsmedvetande. Syftet med studien var att definiera olika typer av sitsfel, samt att testa ett speciellt träningssystem för att lösa felen. Dessutom studerades hur hästens beteende påverkas av ryttarens sits. Ryttarens bäcken är centrum för rörelserna och "motorn" i ryttarens sits. Det är viktigt att bäckenet hålls i neutral position och rör sig i takt med hästens rörelser. Som hjälpmedel för att mjuka upp ryttarens bäcken användes en pall med löst säte, Balimo-pallen.

Experimentgrupp gjorde övningar utan häst
En panel med fem rutinerade tränare/domare bedömde sitsarna, med fokus på mellandelen, hos en grupp ryttare när de red tre olika hästar. Panelen fann 16 olika sitsfel. Experimentgruppen fick jobba med olika övningar utan häst under 15-20 minuter per dag i nio veckor, medan kontrollgruppen inte tränade extra.
Ryttarna upplevde att träningen utan häst varit positiv och sju av nio tyckte att deras ridning blivit bättre. Men det gick inte att bevisa att de förbättrat sitsen. Sitsfelet "bakåtlutat bäcken" var det enda sitsfel som förbättrats mer hos den grupp som haft träningsprogram jämfört med kontrollgruppen. Det visade sig dock att hjärtfrekvensen hade minskat både hos hästarna och hos ryttarna i experimentgruppen.
Mari anser att det finns ett stort behov av nytänkande och det är nödvändigt att hitta bra metoder för att träna upp ryttarens sits och balans. Vidare studier behövs.
 
Praktisk förevisning i ridhuset
Mari och Lars Roepstorff, som tidigare föreläst om hästens form, hade en praktisk förevisning i ridhuset med hjälp av Marianne Esseen-Söderberg, som är huvudlärare i dressyr på Ridskolan Strömsholm. Hon red en av skolhästarna, den tioårige Early Trick som går svår klass. Marianne demonstrerade vad som händer när man rider hästen i hög respektive låg form, samt visade olika sätt att sitta. Luta framåt, bakåt, åt sidorna, spänna sig samt vara "för lösgjord".
Det var mycket intressant att se vilken effekt detta hade på hästen, som i vissa fall blev alldeles förvirrad. Exempelvis stannade han helt enkelt när ryttaren lutade sig framåt. Det var en mycket bra och illustrativ förevisning om hur viktigt det är att sitta rätt och rida hästen i rätt form.
 

Balimopallen som eleverna övat med.