Ryttarträning
Publicerad: 2013-06-03Arkivfoto: Anki Yngve
Ryttare som skadat sig behöver stöttning
Hippsons Cajsa Ekström har specialistkompetens inom individuell idrottspsykologisk rådgivning. Hennes magisteruppsats handlade om ryttarens rehabilitering efter en idrottsskada, ur ett psykologiskt perspektiv. Här skriver hon om vikten av stöd efter en rid- eller hästolycka.
Text: Cajsa Ekström
Skadorna inom ridsporten är relativt få i relation till antalet utövare, men när en skada väl inträffar är den inte så sällan allvarlig. Enligt den forskning som finns är de ridrelaterade skadorna ofta resultat av trauman, till exempel fall eller sparkar.
Eftersom ridrelaterade skador ofta är allvarliga är också rehabiliteringstiden lång. För en ryttare som drabbas av en skada kan det innebära en rejäl frånvaro från ridningen, kanske även en lång period av smärta och i vissa fall av bestående men.
När traumat inträffar utgör det en krissituation och många psykologiska reaktioner kan följa efter att en ryttare har skadat sig allvarligt. I vissa fall kommer ryttaren aldrig tillbaka till den nivå som han eller hon befann sig på då olyckan inträffade - och ibland får ryttarens tävlingskarriär avbrytas.
Ridsporten är unik
Samspelet mellan häst och ryttare är komplext och de psykologiska reaktionerna efter en idrottsskada är vanligtvis starka. Hästen blir ju dessutom drabbad eftersom ryttaren måste hitta någon som kan hjälpa till med den under sin egen skadeperiod, vilket kan ta fokus från rehabiliteringsprocessen.
Just den aspekten är unik för ridsporten och hur detta påverkar ryttarens rehabilitering är ännu okänt. Mycket forskning har gjorts på psykologiska reaktioner efter en idrottsskada, men få eller inga forskare har tittat på just ridsport och ryttare. Den forskning som har bedrivits om ridsport och skador har i stor utsträckning fokuserat på förebyggande strategier, samt på vilka idrottsskador ryttare oftast drabbas av.
Flera olika faser
På vägen tillbaka till sporten efter en idrottsskada går idrottaren igenom olika psykologiska faser och reaktioner. I början av rehabiliteringen upplever ofta personen negativa emotioner och lågt självförtroende i förhållande till den fysiska kapaciteten och förmågan att ta sig tillbaka.
Andra psykologiska orosmoment, som kan påverka rehabiliteringsprocessens resultat, är idrottarens rädsla för att inte lyckas komma tillbaka på samma fysiska nivå som innan skadan. Samt att han eller hon tappar sin idrottsliga identitet, inte klarar av sin tränares och sina lagkamraters förväntningar, eller pressas till att ställa upp i tävlingar han eller hon egentligen inte är redo för.
En kombination av fysiska och psykiska problem kan försena och i vissa fall även förhindra återkomsten till tävlingsidrott. Beroende på vilken allvarlighetsgrad skadan har uppkommer olika nivåer av psykologiska reaktioner. Är skadan måttlig är den negativa reaktionen vanligtvis mycket mindre än om skadan är svår. Anledningen till detta är att nivån av smärta idrottaren upplever spelar stor roll för dennes psykologiska reaktioner. Är den upplevda smärtan hög är troligtvis rehabiliteringsperioden längre, vilket medför oro över att inte kunna ta sig tillbaka till sporten.
Rädsla för att drabbas igen
En annan psykologisk reaktion som kan påverka rehabiliteringsprocessen är rädslan för att drabbas av ytterligare en idrottsskada, eller förvärra den skada man redan har. En viktig del i rehabiliteringen är att komma över rädslan för just detta.
En anledning till att många idrottare känner rädsla för att drabbas av ytterligare en skada är för att de vill undvika bakslag under rehabiliteringsprocessen. Man vill inte känna att all tid man lägger ner under rehabiliteringen går till spillo. Den aspekten påverkar idrottaren på många sätt när det är dags att återgå och prestera i sporten igen. Idrottaren kan bli mer tveksam, inte ge 100 procent, vara extra försiktig när liknande situationer uppstår (som vid skadan), och kanske tejpa den tidigare skadade kroppsdelen trots att det inte behövs.
För att göra vägen tillbaka till ridsporten enklare efter en allvarlig idrottsskada tog jag i min magisteruppsats fram nedanstående riktlinjer. Dem kan exempelvis ryttare, föreningar och klubbar arbeta efter.
• Skapa en stödgrupp där ryttare som har råkat ut för skador kan få hjälp av andra. Stödgruppen skulle kunna bestå av ryttare som har lyckas ta sig tillbaka till ridsporten, sjukgymnaster, kiropraktorer, idrottspsykologiska rådgivare eller andra professioner som kan tänkas hjälpa till i rehabiliteringsprocessen.
När en ryttare råkat ut för en allvarlig idrottsskada behöver han eller hon få bearbeta sin skadesituation genom att prata om den. Att då få diskutera med andra ryttare, som vet vad han eller hon går igenom, skulle främja rehabiliteringsprocessen och troligtvis minska den upplevda oron.
• Se till att ryttaren har ett bra socialt stöd i rehabiliteringsprocessen. Och att ryttaren och stödpersonerna, såsom familj och vänner, får information om vilka faser en skadad idrottare går igenom i sin rehabiliteringsprocess. Det kan hjälpa rehabiliteringen då personerna lättare kan stötta och hjälpa ryttaren igenom dessa stadier.
• Sätt upp delmål i rehabiliteringsprocessen och se varje litet steg som ett framsteg. Att arbeta med delmål är viktigt för att få ett bra rehabiliteringsresultat.
• Hitta hjälpmedel som underlättar rehabiliteringsprocessen - exempelvis andra stigbyglar, upp-/avstigningsramp, handtag på tygeln och så vidare. Här skulle stödgruppen kunna fungera som en hjälp för de skadade ryttarna, som kan dela med sig av erfarenheter.
• Ridklubbar bör arbeta fram en rutin för hur de ska agera då en ryttare skadar sig allvarligt. Genom att man jobbar med uppföljning av skadade ryttare i ryttarföreningar kan troligtvis fler ta sig tillbaka till ridsporten, då de sociala faktorerna har visat sig ha stor påverkan på rehabiliteringsresultatet.
• Ryttaren bör ta sig upp på hästen igen så snart det går för att minska eventuella orosmoment, och för att komma över rädslan för att rida igen.
Ett tydligt resultat i uppsatsen är hur stor påverkan ryttarföreningar, ridklubbar och tränare har på de skadade ryttarna. Dessa aktörer bör därför tänka över vilka rutiner man har när en ryttare skadas allvarligt.
Ringer man ryttaren och kollar hur rehabiliteringen går? Ber man ryttaren vara med under träningar trots att personen inte kan rida? Pratar man med honom eller henne om eventuella rädslor inför att börja rida och tävla igen? Ser man till att ryttaren kommer i kontakt med de professioner han eller hon behöver (såsom sjukgymnast, rådgivare, läkare och så vidare) eller får ryttaren fixa detta själv?
Hur ser det ut på din klubb? Finns det rutiner då någon skadas allvarligt?
Länk till hela magisteruppsatsen: http://hh.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=2&pid=diva2:425113
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Referenser:
Bone, J.B., & Fry, M.D. (2006). The influence of injured athletes' perceptions of social support from ATCs on their beliefs about rehabilitation. Journal of Sport Rehabilitation, 15 (2), 156-167.
Brewer, B. W. (2007). Psychology of sport injury rehabilitation. In: R.N Singer., H.A Hausenblas., C.M Janelle, C. M., eds. Handbook of Sport Psychology. (sid. 404- 424) 2nd ed. New York: John Wiley & Sons, Inc.
Flint, F.A. (2007). Matching psychological strategies with physical rehabilitation: Integrated rehabilitation. In D. Pargman (Eds) . Psychological base of sport injuries. 3:rd edition. (sid. 319-334). Morgantown: Fitness information technology.
Havlik, H.S. (2010). Equestrian sport-related injuries: A review of current literature. Current Sport Medicine Reports, 9(5), 299-302.
Johnson, U. (1997). The long-term injured competitive athlete: A study of psychosocial risk factors. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Johnson, U. (2000) Short-term psychological intervention: A study of long-term injured competitive athletes. Journal of Sport Rehabilitation, 9, 207-218.
Mohsain, E. (1986). Grief as a crisis: psychotherapeutic interventions with elderly bereaved. American Journal of Psychotherapy, 2, 243- 251.
Morrey, M.A., Stuart, M.J., Smith. A.M., & Wiese-Bjornstal. D.M. (1999). A longitudinal examination of athletes emotional and cognitive responses to anterior cruciate ligament injury. Clinical Journal of Science and Medicine in Sport, 2, 145-152.
Podlog, L., & Eklund, R.C. (2007). The psychosocial aspects of a return to sport following serious injury: A review of the literature from a self-determination perspective. Psychology of Sport and Exercise, 8, 535-566.
Podlog, L., & Eklund, R.C. (2009). High-level athletes ́ perceptions of success in returning to sport following injury. Psychology of Sport and Exercise, 10, 535-544.
Rees, T., Mitchell, I., Lynne, E., & Hardy, L. (2010). Stressors, social support and psychological responses to sport injury in high- and low-performance standard participants. Psychology of Sport and Exercise, 11, 505-512.
Taylor, J., & Taylor, S. (1997). Psychological approaches to sports injury rehabilitation. Maryland: Asper Publishers.
Udry, E. (1997). Coping and social support among injured athletes following surgery. Journal of Sport and Exercise Psychology, 19, 71-90.
Vergeer, I. (2006). Exploring the mental representation of athletic injury: A longitudinal case study. Psychology of Sport and Exercise, 7, 99-114.
taggar
Liknande webbartiklar
- Anna Freskgård missar Badminton: "Inte en tävling man åker till oförberedd”
- Linda Algotsson efter olyckan: ”Kände verkligen att hjärnan behövde vila”
- Kvinna allvarligt skadad efter olycka under ridlektion
- Hästen Winny gick genom isen – satt fast i fyra timmar
- Tilda Schönbeck kämpar vidare efter olyckan: "Skitjobbigt att slåss så här mycket"
- Sara Grönvall blickar framåt efter olyckan: ”Har gjort mig mer ödmjuk”
- Ponnyn Blackie har avlivats
- Polisen efterlyser smitare efter ridolycka
- Flicka svårt skadad efter ridolycka
- Eltråd mot vildsvin skrämde häst – ryttare föll av
Ägaren och uppfödaren om Chromatic BF
Den amerikanska hästen Chromatic BF gick plötsligt bort efter torsdagens världscupsomgång. Nu skriver ägaren och uppfödaren om sorgen.
Placerade sig i finalomgång – dog i stallet
Det är via ett pressmeddelande som FEI meddelar att den amerikanska hästen Chromatic BF dog efter torsdagens världscupomgång.
Ökar hästens förmåga att ta upp vätska
SPC Oats är en patenterad ingrediens där mältad havre stimulerar hästens egen produktion av Protein-AF vilket är viktigt för återhämtning.
Har även viss effekt på eventuella problem i mag- tarmsystemet
Träna på flytet och rytmen i kombinationer
I denna video tipsar Tobias Grönberg om att två upphöjda bommar på böjt spår är en bra uppvärmning för att hoppa kombinationer.
”Övningen ska leda till att hästarna driver i en kombination”
VC-finalen i Riyadh – Det händer idag fredag
Det är fredag och dags för dressyrens världscupfinal att avgöras. Hopphästarna får vila medan dressyrhästarna möts i en Grand Prix kür.
Fem stjärnor på fyra ben
Stor, liten, varmblod och kallblod. Våra hästar kommer i många former. Här möter du en vårdhäst, tre polishästar och en allsidig ridtravare.
Svenskarna bäst – även i dag
Det var en tuff runda i dagens 1,60-klass i Riyadh. Efter en dramatisk omhoppning stod det klart att Henrik och King Edward var bäst, även i dag.
Ny tv-serie ska locka unga till ridsporten
Hur blir man egentligen landslagsryttare, hur kommer man bäst upp på en häst och hur fungerar det när hästar ska få nya skor? Det är något som tas upp i nya SVT-serien Lilla Ridskolan som drar igång på lördag
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Två spännande hingstar på svensk mark
Den ena är en modern son till legendariska Casall och den andra är en exceptionell tävlingsindivid efter lika legendariska Comme il Faut.
"Om jag skulle betäcka hade dessa hingstar varit med på min lista"
Följ med när Eamon visar sin hästhantering
Under gårdagen höll Eamon Hickey en clinic på Flyinge där han tränade tre för honom helt nya hästar på olika nivåer. Se vår film från kvällen!
Nya utmaningar väntar i kvällens deltävling
Henrik och Peder imponerade i den inledande deltävlingen av världscupsfinalen. Ikväll väntas ytterligare en klass och ekipagen är i toppform.
Så mycket är topphästarna värda
Royne Zetterman, hästhandlaren och före detta landslagsryttaren, diskuterar topphästarnas värde och försäljningspriser med SVT Sport.
"Någon hade velat ge mellan 150-200 miljoner för att få den hästen"
Sökandet efter hästen Luna fortsätter
För snart två månader sedan försvann Luna från hagen som ligger norr om Norrtälje. Lunas ägare Anna Westerlund berättar om sökandet.
Resan hem från tävling blev en mardröm
På motorvägen hem exploderade däcket på lastbilen och det började brinna – med fem hästar lastade.
”Jag fick panik och skrek till 112 att de skulle komma med allt de hade”
Finalen i Riyadh – Det händer idag torsdag
I dags är det dags för hoppryttarna att rida andra delen av världscupfinalen. Här är allt du behöver veta inför kvällens klass.
Den Ultimata Plattformen
I en värld där sporternas mångfald och passionen för lagsupport inte har några gränser, introducerar Everysport.com en banbrytande lösning.
Ingvar fann jobbet på Flyinge i en stolsficka
Ingvar Fredricson valde bort jobbet på Gotland för sina söners skull. Inte visste han då att det skulle leda till hans framtid på Flyinge där han blev kvar i många år.
"Jag bläddrade i tidningen och såg en annons, det jobbet ska jag ha"
Drömstart för svenskarna i Riyadh
Henrik och Peder är etta och tvåa efter den första delen av världscupsfinalen. Ekipagen tar med sig 35 och 33 poäng inför morgondagen.
Peder Fredricsons väg till världscupfinalen
Fallet på Stockholm stadion förra sommaren, och det missade EM:et till följd av fallet, fick Peder Fredricson att satsa på världscupen.
Oklarheter kring dödsfall på ridklubb
I fredags hittades en död kropp i en stallbyggnad tillhörande en ridklubb i Småland. Polisen inleder en förundersökning om misstänkt mord.
"Vi är givetvis chockade över att det har hänt i vår lilla by"
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!