Utrustning
Publicerad: 2016-06-27Konsten att hitta rätt sadel: ”Det är rätt mycket pengar det handlar om”
Köp inte en för stor sadel som unghästen ska växa i, skippa padden och ta hjälp med att hitta rätt storlek och modell – så lyder råden från sadelmakarmästare Lars Sundin. Missade du första delen av intervjun finns den här. I andra delen nedan berättar Lars hur han själv ser på sadelutprovning.
Text & foto: Natalie Lindholm
En bra sadel sprider ut ryttarens vikt över ett stort område, den får inte klämma eller trycka någonstans. Att specificera mer än så går inte, tycker sadelmakarmästare Lars Sundin, som under nästan 40 år har provat ut över 15.000 sadlar. Även om det kan vara frestande att hitta en sadel på egen hand avråder han bestämt från detta. Alla tjänar på att anlita en expert, menar Lars.
– Som hästägare ska du inte prova ut en sadel själv, lika lite som jag ska leka veterinär, säger han och fortsätter:
– I dag finns det så fruktansvärt många behandlare som har åsikter om gud och hela världen. Och en del ryttare kommer till mig och berättar att deras tränare har sagt att den här sadeln ska de ha. Jag brukar svara att om tränaren ger f-n i att säga hur en sadel ska ligga så ska jag inte lägga mig i hur han eller hon lär ut ridningen, säger han med ett snett leende.
Lars anser att hästarna vinner på att var och en håller sig till det de kan bäst.
– Det är rätt mycket pengar det handlar om. Tar du hjälp av någon som påstår sig kunna prova ut sadlar är det den personens ansvar att se till att sadeln fortsätter att fungera även i framtiden. Jag kommer ibland ut till hästar som är gruvligt skadade i ryggpartiet, men jag skulle aldrig drömma om att ställa en diagnos. Jag säger bara att den här hästen inte är redo att prova ut en sadel på, ring en veterinär.
Svårt att bli bra på en tredagarskurs
Som hästägare har du enligt Lars bekymret att veta vem du ska tro och lita på. Det finns tusen olika utbildningar, allt från väldigt ambitiösa sådana till kurser över en helg ”där du får ett diplom att hänga på väggen”.
– Jag undrar hur man blir duktig sadelutprovare på tre dagar, säger han skeptiskt.
Själv tycker Lars att en sadelutprovare måste ha varit aktiv på minst 1.500 hästar innan han eller hon kan börja kalla sig erfaren. Hans egen son, Karl Johan, gör sig just nu redo att ta över företaget. Han har gått som lärling i sex år utan att bli helt klar.
– Det går inte att komma ifrån att man gör väldigt många misstag i början. Det bästa råd jag kan ge är att hitta en sadelutprovare på rekommendationer, säger Lars.
I dag tycker han att de flesta är duktiga på att titta på bomvidden. Få hästar går längre med trånga sadlar, men resten då?
– Man kan inte begära av hästägarna att de ska kunna titta på sadeln och säga vad som är fel. I stället ska de titta på hästen och se hur den beter sig med sadeln. Säg att en häst uppvisar det man lite slarvigt kallar för sadeltvång, vilket kan vara allt från att den lägger öronen bakåt när du kommer med sadeln till att den försöker hugga dig i ryggen när du drar åt sadelgjorden. Det är klassiska tecken på att något är tokigt och då oftast med sadeln, menar Lars.
Han förklarar att ett annat typiskt tecken på en illasittande sadel är att det tar längre tid att rida fram hästen och att få den mjuk. Samtidigt vill han höja ett varningens finger för att hästar är mästare på att jobba, trots smärta.
– Hästen är utrustad med en fantastisk produktion av kroppsegna endorfiner, det utnyttjar vi bland annat när vi bremsar den. Då mulen vrids om sprutar det ut endorfiner i blodbanan och hästen blir ”drogad”. Det innebär också att du kan ha fruktansvärd utrustning på hästen, men har du ridit en halvtimme känns den fin ändå för då känner den inte det där längre. Därför är det så viktigt att vi lyssnar på hästen hela tiden.
Unghäst ska gilla att sadlas
Det finns inte ett enda sadelmärke som passar alla hästar. Varje individ har sina specifika krav, oavsett om vi tittar på en liten shetlandsponny, en stor shire eller något där emellan. Alla hästar har i princip samma krav på utrustningen och Lars upplever inte att det finns raser som behöver specialsadlar.
– Det är väldigt poppis med sadlar som annonseras ut till frieserhästar eller iberiska raser i dag, men i grund och botten kräver hästarna samma typ av sadel. Det behövs inga sadlar anpassade efter ras, sitter sadeln bra så gör den det oavsett hur hästen ser ut i övrigt, säger han.
Lars menar också att det finns en skröna om att hästar är svängda i ryggen. Men det stämmer enligt honom inte, en frisk häst har rak rygg. Den kan vara överbyggd så att ryggen ser svängd ut, men det är en annan sak.
När det kommer till unghästar är det inte helt ovanligt att ryttaren får rådet att köpa en sadel som hästen har plats att växa i.
– Man provar ut en för vid sadel och så köper man med en dyr vojlock med kuddar, som man kan lägga emellan så länge. Det är ju helt galet! Det är ingen som skulle drömma om att göra så mot sina barn. Jag menar, man köper inte storlek 40 till en femåring och låter honom eller henne gå med sulor och bomull i stövlarna. Varför gör man det med hästen?
Har du en unghäst ska du vara skiträdd om den, för den är ofta oförstörd, säger Lars bestämt och fortsätter:
– Unghästen ska tycka att det roligaste som finns i hela världen är att du kommer med sadeln. Då kan du ju inte lägga på något som inte passar!
Sadeln ska kunna justeras
Köper du en riktigt bra sadel kan du dessutom, troligtvis, använda den så länge hästen lever. I dag finns många bra, ställbara sadlar på marknaden och Lars tycker att grundtanken med dessa är genial.
– När jag provar ut en sadel provar jag ut en som sitter perfekt i dag, utan mellanlägg. Den sadeln ska det gå att göra förändringar i, på så sätt ska den passa i framtiden också. Jag kan lägga på en sadel på en oinriden treåring och lova att den här sadeln kan du ha så länge hästen lever, säger han.
Med det sagt varnar Lars för sadlar som inte håller för att ställa om.
– Tanken är som sagt bra, men det finns bättre sadlar och det finns sämre sadlar. Många har ett system som inte håller, de blir skeva när man ställer om dem eftersom plastbommen är så vek att den vrider sig.
De bomlösa sadlarna, som har varit i ropet till och från, ger Lars inte mycket för.
– Bommen är konstruerad för att den ska trycka lika mycket överallt, en bomlös sadel ger all tryckbelastning under dina båda sittben, säger han.
Om man ska tro Lars så kostar en bra sadel, tillverkad i Europa, omkring 20.000 kronor. Men då är det en sadel som kan följa hästen livet ut. För den som inte kan lägga så stora summor på en sadel rekommenderar han hellre att köpa begagnat än att gå ner i kvalitet.
– Att köpa en begagnad sadel är lite som att köpa en begagnad bil. Det går alldeles utmärkt, men du bör helst köpa en av ett märke som du vet fungerar. Sedan ska man komma ihåg att det finns ett ”bäst före”-datum på sadlar också. En sadel som är 25 år gammal är med all sannolikhet slut. ”Bäst före”-datumet på kvalitetssadlar ligger omkring 15 år, säger han och fortsätter:
– Räkna själv ut hur många gånger du hoppar upp i vänster stigläder under 15 års tid. Det finns inte en bom i denna värld som är rak efter de där 15 åren!
Gör det inte för komplicerat
När Lars provar ut en sadel börjar han med att titta på hästen och att känna igenom ryggen efter oönskade reaktioner. Efter det plockar han fram de sadlar han tror kan passa. De sadlar som sitter bra provar han sedan i rörelse i alla tre gångarter, efter detta är det dags för ryttaren att provrida.
En utprovning tar någonstans mellan en kvart och en timme, sadelutprovningar som tar en hel dag ger han inte mycket för.
– Det är att göra det här mer komplicerat än vad det behöver vara. Har du ett tränat öga behöver du inte ha något mått att mäta hästen med. Och du behöver inte prova en jäkla massa sadlar, menar Lars.
Vilken sadel ryttaren i slutändan fastnar för lägger han sig inte i. Alla gillar olika, förutom att sadeln ska passa hästen måste förstås ryttaren känna sig bekväm i den.
– Det jag upplever i dag är att ryttarna vill att sadeln ska vara mjuk att sitta i. Jag säger till om jag tycker att den är för liten eller för stor, men där är vi också olika. Det finns de som älskar att sitta i trånga sadlar och det finns de som hatar att sitta trångt.
Den sadel som ryttaren upplever sig sitta bra i, och som tillåter honom eller henne att påverka hästen på rätt sätt, är enligt Lars synsätt korrekt.
– Jag brukar säga att mitt jobb är att hitta en sadel som är hundra procent bra för hästen, där kan jag ge min garanti. Sedan måste man som köpare själv känna att det är riktigt bra för en själv. Lyckas du inte hitta balansen i sadeln är det inte den modellen som är bäst för er som ekipage.
Lite då och då stöter Lars på ett oväntat problem, när hästen får en sadel som sitter riktigt bra.
– Det har hänt några gånger när det gäller hoppsadlar... Då hästen äntligen får en sadel som ligger rätt, och börjar hoppa ordentligt, då klarar inte ryttaren av att sitta i sadeln längre. För då tar hästen i utav bara den, skrattar han.
Lars Sundin på Horseman sadelmakeri är sadelmakarmästare och tredje generationens "hästgubbe”. Han har sysslat med sadelutprovning sedan 1979 och har provat ut sadlar på över 15.000 hästar. Dessutom har han deltagit som sakkunnig i flera forskningsprojekt genom åren, bland annat vid SLU.
Liknande webbartiklar
- Så påverkar sadeln hästen
- KGL. HOF SADELMAGER BRØDRENE F. & L. DAHLMAN
- "Manliga" sadlar kan skada kvinnliga kroppar
- Hästsportaffär med 90 år på nacken: "Det går att hoppa 1,80 i manskapssadel också"
- Sadeln måste ge hästen rörelsefrihet
- Syna och förnya den gamla sadeln
- Galopp och sadlar!
- Häng med på sadelutprovning
- Sadelutprovning med Team Evention
- Sadelprovardag & uppsittning
Fem tips för hästar på boxvila
I konvalescensstallet Stall Steninge By tar Annelie Lundkvist hand om skadade hästar. Hon delar med sig av fem tips för att få hästar på boxvila att trivas.
"Jag gör alltid stretchövningar på hästar som står på boxvila"
Byggde egna bomstöd med nivåskillnader
I rehabiliteringssyfte blev Lina Engelin rekommenderad att arbeta hästen över upphöjda bommar. Hon gav sin man uppgiften att snickra.
Nytt ljus på din hästtransport
Böckmann erbjuder nu en ny ambient belysning som ger ett mjukt sken. Lamporna säkerställer bra belysning av omgivningen vid backning.
Svart på vitt: Nosen bakom lod lönar sig
45 hästar studerades under Aachen Grand Prix Special två år i rad. En färsk studie bidrar med hård fakta till diskussionen i dagens debatt.
Finns kopplingar mellan FEI:s världsranking och hästens noslinje
25 hästböcker du inte får missa!
Mulle, Svarta hingsten och Silver, hästarna i böckernas värld är många. Det är aldrig för tidigt, eller för sent, att börja läsa hästböcker.
Vi vill se era bästa DIY-lösningar för stallet
Frostfritt vattenkar, egenbyggd bromsfälla eller täckeshängare. Genom åren har vi delat många av era smarta DIY-lösningar.
Sitter du inne på någon smart hemmafixad lösning – tipsa oss!
Forskning: Barn blir smartare av ridning
Forskare vid Tokyo universitet har visat att ridning aktiverar den del av hjärnan som står för lärande och minne.
Artikel i repris: Ridningen främjar barns förmåga till problemlösning
Överdomaren vid FEI vill förändra dressyren
Hans-Christian Matthiesen identifierar behovet av förändring inom dressyren. Han föreslår flera strategier för att främja hästvälfärden.
Han förespråkar en balans mellan tradition och nytänkande förändring
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Nu är brunstsäsongen här
Med ljusare och längre dagar kommer brunsten i gång hos våra ston vilket kan påverka deras beteende. Men vad händer när stoet brunstar?
Nytt hopp för Skövde Ryttarförening
Ridskolan har det svårt i ekonomiskt tuffa tider. Nu tar Malin Dahlgren över som ny ridskolechef med energi och en stark tro på framtiden.
"Det är min bästa och sämsta egenskap, att jag aldrig ger upp"
Här är årets hästföretagare
För sjunde året delar Hästföretagarcentrum ut utmärkelsens Årets hästföretagare. Nu står det klart att Tunarps Säteri får motta priset för år 2023.
Läs motiveringen: "En tydlig strategi och arbetet drivs målmedvetet"
Om avelsvärdering i veckans Hästonsdag
Per Skoglund berättar om hur en avelsvärdering går till. I ett härligt inslag får vi följa med till Grevagården och årets avelsvärdering.
Efter Ponnyakuten: ”Fick skriva autografer”
Filippa sökte till Ponnyakuten för att Ludde inte gick att longera. För Hippson berättar hon hur det var där, att bli känd och vad som hände sen.
Kreativ belysning väcker uppmärksamhet
Norska Frida Børli Solaker upplever att många vill ha samma lösning för att lysa upp ridbanan som hon skapat. Här delar hon med sig av sina erfarenheter.
"Lösningen har fungerat utmärkt för oss i två och ett halvt år nu"
Ridsporten glöms bort i ny idrottsutredning
Regeringen gav i uppdrag att se över idrottsanläggningar – men de tog inte med ridsporten. Nu finns risk att gå miste om framtida investeringar.
Avlivning av häst –så kan du förbereda dig
Att ta farväl av en bästa vän är en av de svåraste stunderna för en häst ägare. Det är ett tungt men viktigt ansvar och förberedelse kan underlätta.
Bildspel: Följ med hem till Erica och Thomas
Utanför Tomelilla hittar vi Erica Swartz Ryan och Thomas Ryans gård. Här har de hagar så det räcker och blir över, varsitt stall och totalt fem olika ridbanor.
"Ibland blir kontrasterna så påtagliga"
Resten av hästvärlden diskuterar femtio nyanser av blått. Maria Yttermyr befinner sig i ett parallellt universum: en distanskurs i targetplacering.
Ställer sig frågan i bloggen: är dressyren för hästen eller människan?
Hjälpte polisen med bortsprungna hästar
Klockan 01.45 vaknade Hanna Lundberg av att telefonen ringde då. Det var polisen som stod med två hästar. Hon åkte dit med transporten.
La ut ben och huvuden från döda hästar
Länsstyrelsen ville ta en kvinnlig gårdsägares djur. Hon valde då i stället att avliva sina sex hästar och sprida kadaver och slaktrester över gården.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Allt fler upptäcker WE
– Porträtt: Sara Algotsson Ostholt
– Hitta samspelet med slingan
– I huvudet på Steve Guerdat
– Ridning under småbarnsåren
– Få hästen lösgjord i balans
...och mycket, mycket mer!