Utrustning
Publicerad: 2011-06-07Så påverkar sits och sadel trycket på hästryggen
Den 2 juni hölls ett seminarium om ”Sits- och sadelprojektet” på Strömsholm. Under ledning av forskningsteamet som står bakom projektet gjordes en halvhalt - med redovisning av resultatet så här långt. Det bjöds på allt från forskningsmetoder till tips vid sadelinpassning.
Sits- och sadelprojektet är ett treårigt projekt som startade våren 2009. Syftet är att undersöka hur sadeln påverkar hästen i rörelse. Allt eftersom projektet fortskridit har dock forskarna kommit underfund med att det inte bara är sadelinpassningen som påverkar belastningen på hästens rygg vid ridning, även ryttaren har stor betydelse för hur trycket på ryggen blir. Man har därför omstrukturerat projektet sedan starten, delar av forskningen om sadelinpassning har fått lämna plats för undersökningar av ryttarens sits och påverkan på hästen. Målet är att projektet ska vara klart under hösten 2012.
Forskningsprojektet är ett samarbete mellan Ridskolan Strömsholm och Sveriges lantbruksuniversitet, och i projektledningen sitter Karin Morgan, Annika Stalfelt, Lars Roepstorff och Anna Byström. Samarbete har även skett med forskare i Schweiz.
Till sin hjälp använder sig forskarna av en tryckmätningsvojlock som placeras under sadeln vid ridning. Vojlocken kopplas till en dator där trycket mäts. Många mätningar har gjorts sedan starten 2009 och forskarna har kommit fram till att det framför allt är tre faktorer som påverkar hur utslaget blir vid en mätning. Dessa tre faktorer är sadelns passform på hästen, ryttarens sits och ryggens rörelse.
Ryttarens vikt har betydelse
För att kunna dra relevanta slutsatser vid undersökningarna har teamet arbetat med att variera en sak i taget. Till exempel har man använt sig av samma häst men varierat sadlar, eller använt samma sadel men i stället bytt ryttare. I projektet har det bland annat gjorts mätningar på tolv slummässigt utvalda ungdomsryttare på LC-nivå och på sex slumpmässigt utvalda seniorryttare på medelsvår nivå. Vid båda undersökningarna har två hästar använts.
Det som visat sig vara bidragande till hur stor belastningen blir på hästens rygg vid ridning är ryttarens vikt, sadelns passform, hästens rörelser, gångarter och hastighet, samt ryttarens sits. För att uppnå ett relevant resultat har man gjort tester i alla gångarter - inklusive vid lättridning och vid fältsits. Just dessa två "sitsar" har visat sig ge större tryck längre fram på hästens rygg, då ryttarens vikt läggs i stigbyglarna. När ryttaren sitter ner på hästen flyttas trycket i stället bakåt en aning.
Skillnad blir det även beroende på vilken gångart hästen rör sig i. I skritt blir belastningen inte mer än den tyngd ryttaren har, medan belastningen i trav ökar med två till tre gånger och i galopp tre till fyra gånger ryttarens vikt.
- Vi kan tydligt konstatera att det alltid blir mer eller mindre tryck på hästens rygg vid ridning. Vad vi dock inte kan avgöra är vad som i enskilda fall kan klassas som ett för högt tryck. Det behöver alltså inte vara skadligt för hästen för att det blir ett tryck under sadeln, menar Lars Roepstorff.
Tryckmätningarna har inte bara använts för att utveckla sadelinpassningen, utan man har även gjort tester och utvärderat om tryckmätningar kan användas som ett pedagogiskt hjälpmedel - för att höja elevers motivation till en bättre sits.
- Med en ny typ av tryckmätningsvojlock ska resultatet kunna komma upp direkt på en skärm i ridhuset, utan att den behöver kopplas till en dator. Det gör att ryttarna kommer att kunna se trycket på hästens rygg samtidigt som de rider. En ryttare som hamnar eller sitter snett i sadeln bidrar nämligen till att trycket på hästens rygg ökar. Att kunna se detta svart på vitt hoppas vi ska kunna användas som ett pedagogiskt hjälpmedel i framtiden, säger Annika Stalfelt.
Ullstoppad sadel formar sig mer
Det man än så länge har kommit fram till i projektet är att en sadel anpassad till hästen, tillsammans med en balanserad ryttare, är det som ger minst tryck på hästens rygg. Det totala trycket ökar naturligtvis även med ryttarens vikt. Det forskningsteamet har kommit fram till gällande sadelinpassning och sadelstoppning är att en sadel med ullstoppning kan forma sig lite till hästens rygg, om den inte från början ligger perfekt. Sadlar som är stoppade med skumgummimaterial tenderar däremot att alltid gå tillbaka till sin ursprungliga form vilket är en fördel, men endast om sadeln ligger bra på hästens rygg från början. Med en sadel fylld med luft finns det enligt forskarna risk för att mellanväggarna, som hjälper till att fördela luften i bossorna, ger ett överdrivet tryck på hästens rygg.
- Det bästa är en sadel som ligger bra på hästens rygg av sig självt. Att komplettera med paddar och liknande är oftast en nackdel, då det för det mesta bidrar till ett kraftigare tryck. Tyvärr går det lite mode i sådant där vilket gör att paddar används utan grund, säger Lars.
Enligt undersökningar som gjorts är det bästa alternativet vid paddanvändning en skinnpadd av till exempel lammull. Sämst enligt teamets undersökning är de populära gelpaddarna, där gelen flyttar sig och trycket blir högre på vissa punkter i stället för att det jämnas ut över ryggen.
- Ett tips för att kontrollera att trycket under sadeln inte blir för stort är att se till så att hästen inte har någon torr fläck under sadeln efter ett svettigt ridpass. Ett hårt tryck förhindrar nämligen blodgenomströmningen, vilket i sin tur hämmar hästens förmåga att svettas, förklarar Lars.
taggar
Liknande webbartiklar
- Rider in sin unghäst utan utrustning: "Måste kunna motivera det vi gör mot våra hästar"
- Forskningskollen: Benskydd riskerar att överhetta och skada senorna
- Inbrott i sadelkammaren hos Johanna Lassnack: ”Väldigt tråkigt”
- Nosgrimman – praktisk eller onödig?
- Fem produkter vann innovationspriset på Spogamässan
- Hästägare gillrade fälla för misstänkta tjuven: ”Adrenalinet pumpade”
- 13-åriga Ellas hemmagjorda pannband gör succé: ”Jag är väldigt pysslig av mig”
- Dåligt väder, då behövs bra kläder.
- Erica förverkligade drömmen – red utan sadel och träns: ”Jag har velat göra detta länge”
- Sök medel för att byta ut utrustning – för säkerhetens skull
Om avelsvärdering i veckans Hästonsdag
Per Skoglund berättar om hur en avelsvärdering går till. I ett härligt inslag får vi följa med till Grevagården och årets avelsvärdering.
Efter Ponnyakuten: ”Fick skriva autografer”
Filippa sökte till Ponnyakuten för att Ludde inte gick att longera. För Hippson berättar hon hur det var där, att bli känd och vad som hände sen.
Nu är brunstsäsongen här
Med ljusare och längre dagar kommer brunsten i gång hos våra ston vilket kan påverka deras beteende. Men vad händer när stoet brunstar?
Kreativ belysning väcker uppmärksamhet
Norska Frida Børli Solaker upplever att många vill ha samma lösning för att lysa upp ridbanan som hon skapat. Här delar hon med sig av sina erfarenheter.
"Lösningen har fungerat utmärkt för oss i två och ett halvt år nu"
Ridsporten glöms bort i ny idrottsutredning
Regeringen gav i uppdrag att se över idrottsanläggningar – men de tog inte med ridsporten. Nu finns risk att gå miste om framtida investeringar.
Bildspel: Följ med hem till Erica och Thomas
Utanför Tomelilla hittar vi Erica Swartz Ryan och Thomas Ryans gård. Här har de hagar så det räcker och blir över, varsitt stall och totalt fem olika ridbanor.
"Ibland blir kontrasterna så påtagliga"
Resten av hästvärlden diskuterar femtio nyanser av blått. Maria Yttermyr befinner sig i ett parallellt universum: en distanskurs i targetplacering.
Ställer sig frågan i bloggen: är dressyren för hästen eller människan?
Hjälpte polisen med bortsprungna hästar
Klockan 01.45 vaknade Hanna Lundberg av att telefonen ringde då. Det var polisen som stod med två hästar. Hon åkte dit med transporten.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Avlivning av häst –så kan du förbereda dig
Att ta farväl av en bästa vän är en av de svåraste stunderna för en häst ägare. Det är ett tungt men viktigt ansvar och förberedelse kan underlätta.
La ut ben och huvuden från döda hästar
Länsstyrelsen ville ta en kvinnlig gårdsägares djur. Hon valde då i stället att avliva sina sex hästar och sprida kadaver och slaktrester över gården.
Mulan är en förebild för åringarna
Cerina Lindström köpte den envisa mulan Mulle Meck för två år sedan. Han blev snabbt en modig förebild för de yngre kompisarna i hagen.
"Den största skillnaden mellan en häst och en mula är envisheten"
»En glad häst utgör basen i vår sport«
Jessica von Bredow-Werndl har sett över sin egen och hästarnas vardag. En mer naturlig hästhållning och ryttarträning har gett resultat.
"Det går alltid att hitta ett sätt att träna som passar just din häst"
Professionell ridanläggning med ridhus
Utanför Nyköping finns en gård perfekt för att kombinera olika företaganden. Där finns totalt 20 boxar, ridhus och två ridbanor.
Konferensanläggning, festlokal och produktion av fläderdryck
Ordet tystnadskultur klistras på ridsporten
Hippsons publiceringar om tystnadskultur har fått Niklas Jonsson att fundera. Vad är egentligen tystnadskultur? Och hur får den få oss att agera?
Ordförande i SvRF:s hoppkommitté: "Kanske inte är så svart eller vitt"
Häst bremsades - man döms för djurplågeri
En häst hade sår på mulen vid en oanmäld kontroll. Hästägaren erkände då att han hade bremsat hästen och lämnat den uppbunden.
Nytt ljus på din hästtransport
Böckmann erbjuder nu en ny ambient belysning som ger ett mjukt sken. Lamporna säkerställer bra belysning av omgivningen vid backning.
Lag-SM i distansritt går genom Västerås
Den 26 juni rids lag-SM i distansritt genom centrala Västerås. Mälardalens distansryttarförening arrangerar distansritten under SM-veckan.
Projekt för att minska kvarka på ridskolor
I ett nytt pilotprojekt samarbetar Svenska ridsportförbundet och Statens veterinärmedicinska anstalt. Målet är att minska kvarka på ridskolor.
"Finns ett behov att prata om svåra frågor"
Den senaste tidens mediala fall från ridsporten har väckt frågor om tystnadskultur. Vad gör förbundet för att motverka tigandet?
Nyanser bygger register i hästens gång
Att kunna korta och länga hästens steg är grunden till samling. Men Liane Wachtmeister menar att vi ofta nöter på i samma tempo.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
- Sju punkter för en bra sits: ”Vanligt att ryttare sitter bakom vertikalen”
- Douglas Lindelöw: "Tillbakavisar bestämt anklagelserna om misskötsel av hästarna"
- Patrik Kittel besvarar kritiken
- Träna sitsen med Emelie Brolin: ”Måste få in mer fysträning i sporten”
- Nellie Berntsson flyttar tillbaka till Sverige
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Allt fler upptäcker WE
– Porträtt: Sara Algotsson Ostholt
– Hitta samspelet med slingan
– I huvudet på Steve Guerdat
– Ridning under småbarnsåren
– Få hästen lösgjord i balans
...och mycket, mycket mer!