Veterinär & Hästvård
Publicerad: 2014-12-22Köpebesiktningen – domedag eller frisedel?
Veterinärbesiktningen är ofta det som avgör om det blir köp eller inte, när det väl är dags för hästaffär. Under Hästsverigedagen på Friends Arena gav meriterade veterinärer tips och råd till både köpare och säljare, för att besiktningen ska bli så givande som möjligt.
Text & foto: Anna Nordin
– Som säljare, undersök din häst innan köpebesiktningen så slipper du överraskningar.
Det råder Flemming Winberg, chefsveterinär på Universitetsdjursjukhuset (UDS) i Uppsala. Enligt honom är det bra, oavsett om du ska sälja din häst eller inte, att ha som rutin att göra en allmän hälsoundersökning varje år eller halvår. Då känner din veterinär din häst i detalj och det är lätt att arbeta förebyggande.
Säljaren behöver dessutom förbereda hästen för köpebesiktningen, för att den ska kunna presenteras på ett rättvist sätt.
– Hästen bör ha varit i regelbunden träning under minst sex veckor innan, säger Flemming.
– Sko den inte precis före, om du har otur kan den få sömstick, verkas för kort eller liknande. Det bör ha gått minst två veckor sedan hästen skoddes senast. Har hästen tävlats eller genomgått många provridningar bör den dessutom få vila från liknande ansträngande aktiviteter, under några dagar innan besiktningen, fortsätter han.
Ingen hållbarhetsgaranti
Målet med besiktningen är att ha ett underlag för affären. Det är inte en värdering av hästens förmåga, någon garanti om dess hållbarhet eller liknande.
– Veterinären ”godkänner” inte hästen och den går inte ”igenom”, förtydligar Flemming. Det handlar kort och gott om en veterinärmedicinsk status, där veterinären förväntas hitta uppenbara fel som inte en lekman kan se.
Om det framkommer några anmärkningar gör veterinären en bedömning om dessa har betydelse för hästens användning eller inte. Ibland går det inte att avgöra vilken betydelse en anmärkning eventuellt kan ha, och i de fallen anges det.
– Som köpare bör du välja veterinär själv. Då vet du att du får en yrkesperson som du har förtroende för. Tänk också på att besiktiga på ett ställe som har gynnsamma förutsättningar för ett korrekt resultat. Det behöver finnas en bra plats både för böjprov och för longering, helst på både mjukt och på hårt underlag. I många fall går det utmärkt att göra en så kallad "gårdsbesiktning" vid hemmastallet, säger Flemming.
Det bästa är om både säljare och köpare är närvarande vid besiktningen.
– Då kan vi tillsammans föra en dialog om eventuella fynd och deras betydelse, menar han.
Standardiserat protokoll
Sveriges Veterinärförbund har tagit fram en standardiserad mall för köpebesiktning, av den framgår vad som bör ingå och det finns också ett färdigt protokoll att fylla i. Tillsammans med mallen har man även tagit fram en handbok som närmare beskriver de ingående undersökningarna, samt tar upp olika aspekter som kan vara ras- och grenspecifika.
– Handboken är inte bara en vägledning för veterinärer, som köpare eller säljare kan du också ha stor glädje av att läsa den, tipsar Flemming. (Handboken kan beställas på www.svf.se, reds anm.)
Vid besiktningen undersöks hästen bland annat genom böjprov och longering.
– Longering i galopp ger en bra bild av funktionen i rygg och bakben. Man ska ha i åtanke att böjprov är ett provokationstest, säger han.
Vid en studie på tävlingshästar var det till exempel hela 14 procent som reagerade vid böjprov, trots att de klassades som fullt friska av sina ryttare och tävlades fullt ut.
Palpationen, när man känner igenom hästen, är en annan viktig del av undersökningen. Tillsammans med rörelseproven ligger den till grund för beslut om eventuella ytterligare undersökningar, som till exempel röntgen.
– Ska du rida någon konditionsgren eller det gäller en väldigt stor häst är det också viktigt att göra en endoskopiundersökning. Tänderna är en annan viktig bit att kontrollera, särskilt som de inte ersätts av försäkringen. Så en bra tandstatus är av stor betydelse, tipsar Flemming.
Röntga eller inte röntga?
För många känns röntgen som en självklar del av köpebesiktningen, frågan är snarare hur många bilder man ska ta. Margareta Uhlhorn, veterinär vid Ultuna med bilddiagnostik som specialitet, menar att röntgen har fått alldeles för stor betydelse.
– Eftersom det är bilder, något man kan se, så blir det tydligt och därför lägger man många gånger alldeles för stor vikt vid det. Man måste ha i åtanke att röntgen är en tvådimensionell bild av en tredimensionell verklighet, säger hon.
Du ser bara cirka 25 procent på plåtarna, vilket också innebär att det finns risk att missa 75 procent. Även frakturer kan vara sådana att de bara syns ur vissa vinklar och alltså kan missas trots röntgen.
Försök inte heller att spara in på antalet bilder genom att röntga flera leder samtidigt, det gör det bara svårare att få en bra vinkel som visar så mycket som möjligt.
– Mitt tips är att låta den kliniska besiktningen ligga till grund för beslutet om man ska röntga och i så fall vad och ur vilka vinklar. Att röntga utan en specifik frågeställning är enligt mig ”oansvarigt och dyrt strålsnusk”, säger Margareta.
Hon poängterar också att det inte finns något som heter ”exportröntgen”, ”fri-röntgen” eller ”unghäströntgen”.
– Det finns inga standardiserade begrepp för vad som bör ingå i en röntgenundersökning. Varje häst är unik och därför bör den undersökas eller röntgas utifrån sina egna förutsättningar. Utifrån hästens ålder, ras, historia, framtid, nuläge och eventuella kliniska fynd vid besiktningen kan man avgöra vad som ska undersökas och hur, förklarar Margareta.
Om hästen röntgas får du ett utlåtande från veterinären om bilderna. Där anges undersökningsområden, vilka projektioner som tagits, eventuella fynd och en bedömning av vilken betydelse dessa fynd kan ha.
De här röntgenplåtarna är tagna på samma led, fast ur olika vinklar. Till höger syns tydligt en fraktur, men på vänstra bilden är samma skada "dold". Foto: UDS
Visar bara nuläget
Hur säker är då en veterinärbesiktning, kan man lita på resultatet?
– För det första är det viktigt att komma ihåg att det är en färskvara. Besiktningen säger något om hästens nuläge, menar Marie Rhodin, lektor vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Därtill kommer att det är en visuell bedömning, vilket kan ge stora skillnader mellan olika bedömare. Vid en studie undersöktes 131 hästar av två till fem veterinärer. De bedömde hästarna på rakt spår och därefter genom en fullständig klinisk undersökning med böjprov.
Vid kraftig hälta rådde stor samstämmighet mellan bedömningarna, 94,2 procent för frambenshältor och 92 procent för bakbenshältor. Värre var det när det gällde lindriga hältor, där var man bara överens i 66 procent av fallen för frambenshältor och 58 procent för bakben.
Objektiva metoder?
I en annan studie fick veterinärer bedöma hästar vid longering. Det fanns en acceptabel överensstämmelse bland de erfarna veterinärerna, medan överenstämmelsen var rent dålig för oerfarna veterinärer.
När veterinärerna fick bedöma samma hästar igen (utan att veta om det) var överensstämmelsen bra, men inte ens då helt lika. Det var också vanligt att de valde den kompensatoriska hältan (när hästen avlastar det onda benet och ser halt ut på ett annat) på ett framben, i stället för ursprungshältan på bakbenshalta hästar.
Kort sagt är bedömning av hästens rörelsemönster vid longering svårt och kräver stor erfarenhet.
– Men det är trots allt en viktig del av besiktningen, eftersom vissa typer av hältor blir tydligare vid longering. Som dubbelsidiga eller låggradiga hältor till exempel, tillägger Marie.
Marie Rhodin är med i ett projekt där man försöker ta fram mer objektiva undersökningar av hästars rörelser.
– Vi använder ett datasystem med sensorer och kameror som registrerar hästens rörelser och eventuella asymmetrier, berättar hon.
Men inte ens det är enkelt, av de hästar som skulle delta i projektet som ”friska” fick 53 procent plockas bort på grund av att deras rörelsemönster var för asymmetriskt.
– Så vi behöver även ta reda på om asymmetri ska klassas som hälta eller om det kan vara normalt. Det vill säga, har hästen ont eller inte? Är det ett djurskyddsproblem att de anses ohalta, eller har vi för höga krav på rörelsesymmetri? Nu genomför vi en studie av vilken betydelse en viss asymmetri har för just den hästen.
Liknande webbartiklar
- Köpebesiktning – viktigast för säljaren
- Efter hästköpet – en viktig tid
- Proffsens råd – hitta den perfekta hästen
- Ridpodden: Så undviker du skador på din häst
- Här samarbetar veterinär och equiterapeut
- Minsta misstanke om biverkningar ska rapporteras
- Så påverkar exteriören hästens hållbarhet
- Ny forskning – orsakas hältan alltid av smärta?
- Rörelseasymmetrier minskade inte av antiinflammatorisk behandling
- Studie: ”Begränsad huvud- och halsposition påverkar rörelsemönstret”
Om avelsvärdering i veckans Hästonsdag
Per Skoglund berättar om hur en avelsvärdering går till. I ett härligt inslag får vi följa med till Grevagården och årets avelsvärdering.
Efter Ponnyakuten: ”Fick skriva autografer”
Filippa sökte till Ponnyakuten för att Ludde inte gick att longera. För Hippson berättar hon hur det var där, att bli känd och vad som hände sen.
Nu är brunstsäsongen här
Med ljusare och längre dagar kommer brunsten i gång hos våra ston vilket kan påverka deras beteende. Men vad händer när stoet brunstar?
Kreativ belysning väcker uppmärksamhet
Norska Frida Børli Solaker upplever att många vill ha samma lösning för att lysa upp ridbanan som hon skapat. Här delar hon med sig av sina erfarenheter.
"Lösningen har fungerat utmärkt för oss i två och ett halvt år nu"
Ridsporten glöms bort i ny idrottsutredning
Regeringen gav i uppdrag att se över idrottsanläggningar – men de tog inte med ridsporten. Nu finns risk att gå miste om framtida investeringar.
Bildspel: Följ med hem till Erica och Thomas
Utanför Tomelilla hittar vi Erica Swartz Ryan och Thomas Ryans gård. Här har de hagar så det räcker och blir över, varsitt stall och totalt fem olika ridbanor.
"Ibland blir kontrasterna så påtagliga"
Resten av hästvärlden diskuterar femtio nyanser av blått. Maria Yttermyr befinner sig i ett parallellt universum: en distanskurs i targetplacering.
Ställer sig frågan i bloggen: är dressyren för hästen eller människan?
Hjälpte polisen med bortsprungna hästar
Klockan 01.45 vaknade Hanna Lundberg av att telefonen ringde då. Det var polisen som stod med två hästar. Hon åkte dit med transporten.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Nytt ljus på din hästtransport
Böckmann erbjuder nu en ny ambient belysning som ger ett mjukt sken. Lamporna säkerställer bra belysning av omgivningen vid backning.
La ut ben och huvuden från döda hästar
Länsstyrelsen ville ta en kvinnlig gårdsägares djur. Hon valde då i stället att avliva sina sex hästar och sprida kadaver och slaktrester över gården.
Mulan är en förebild för åringarna
Cerina Lindström köpte den envisa mulan Mulle Meck för två år sedan. Han blev snabbt en modig förebild för de yngre kompisarna i hagen.
"Den största skillnaden mellan en häst och en mula är envisheten"
»En glad häst utgör basen i vår sport«
Jessica von Bredow-Werndl har sett över sin egen och hästarnas vardag. En mer naturlig hästhållning och ryttarträning har gett resultat.
"Det går alltid att hitta ett sätt att träna som passar just din häst"
Professionell ridanläggning med ridhus
Utanför Nyköping finns en gård perfekt för att kombinera olika företaganden. Där finns totalt 20 boxar, ridhus och två ridbanor.
Konferensanläggning, festlokal och produktion av fläderdryck
Ordet tystnadskultur klistras på ridsporten
Hippsons publiceringar om tystnadskultur har fått Niklas Jonsson att fundera. Vad är egentligen tystnadskultur? Och hur får den få oss att agera?
Ordförande i SvRF:s hoppkommitté: "Kanske inte är så svart eller vitt"
Häst bremsades - man döms för djurplågeri
En häst hade sår på mulen vid en oanmäld kontroll. Hästägaren erkände då att han hade bremsat hästen och lämnat den uppbunden.
Avlivning av häst –så kan du förbereda dig
Att ta farväl av en bästa vän är en av de svåraste stunderna för en häst ägare. Det är ett tungt men viktigt ansvar och förberedelse kan underlätta.
Lag-SM i distansritt går genom Västerås
Den 26 juni rids lag-SM i distansritt genom centrala Västerås. Mälardalens distansryttarförening arrangerar distansritten under SM-veckan.
Projekt för att minska kvarka på ridskolor
I ett nytt pilotprojekt samarbetar Svenska ridsportförbundet och Statens veterinärmedicinska anstalt. Målet är att minska kvarka på ridskolor.
"Finns ett behov att prata om svåra frågor"
Den senaste tidens mediala fall från ridsporten har väckt frågor om tystnadskultur. Vad gör förbundet för att motverka tigandet?
Nyanser bygger register i hästens gång
Att kunna korta och länga hästens steg är grunden till samling. Men Liane Wachtmeister menar att vi ofta nöter på i samma tempo.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
- Sju punkter för en bra sits: ”Vanligt att ryttare sitter bakom vertikalen”
- Douglas Lindelöw: "Tillbakavisar bestämt anklagelserna om misskötsel av hästarna"
- Patrik Kittel besvarar kritiken
- Träna sitsen med Emelie Brolin: ”Måste få in mer fysträning i sporten”
- Nellie Berntsson flyttar tillbaka till Sverige
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Allt fler upptäcker WE
– Porträtt: Sara Algotsson Ostholt
– Hitta samspelet med slingan
– I huvudet på Steve Guerdat
– Ridning under småbarnsåren
– Få hästen lösgjord i balans
...och mycket, mycket mer!