Hej,

Tack för att ni följde med mig bakom kulisserna på min första bevakning av en stor tävling i Sverige. Att få bevaka den på "hemmaplan" här i Stockholm har varit riktigt roligt!

Jag har fått träffa personer från Svenska Ridsportsförbundet som själva kommit fram och tackat mig för att jag ibland är lite jobbig och sätter press på dem.

Jag har fått träffa våra duktiga ryttares ännu duktigare (och otroligt trevliga) hästskötare och har blivit väl omhändertagen av alla ryttare, tränare och förbundskapten på framridningarna och i stallarna.

Så tack alla ni för att ni gjorde denna helg enkel, rolig och inspirerande för mig.

Fortsätt att följa mig från och med imorgon i Sportkollen, där vi tillsammans fortsätter att följa våra duktiga ryttare. Jag har en sak från helgen som jag inte har hunnit skriva ihop ännu, då jag följde banbyggare Peter Lundström och fick sitta med honom i domarbåset under en av hoppklasserna.

Det var riktigt roligt!

Nu väljer jag att fira in första advent med julpyntning och glögg, hoppas ni får en fortsatt härlig kväll!

Ps. Lite rolig fakta från min helg i Globen:

Antal druckna Loka efter att ha sprungit upp och ner till trappan vid pressrummet: 7

Antal ätna kanelbullar: 3

Antal ätna mackor: 2

Antal koppar kaffe: 0

Antal koppar te: 1

Antal koppar glögg: 1

Antal gånger jag sprungit vilse i gångarna inne i arenan: 11

Antal sparkar jag undvikit av pigga hästar i gången mellan arenan och Hovet: 3

Antal gånger jag bett stallkontoret om att få en penna då jag tappat bort min: 2

Antal gånger jag fått skratta ihop med härliga ryttare, skötare och medhjälpare: Går inte att räkna!

Antal gånger jag känt att trapporna upp till pressrummet är på tok för långa: Varje gång!

Antal bilder jag tagit med kameran: 3192

Vänliga hälsningar,
Annelie

Årets upplaga av Stjärnornas hoppning kändes faktiskt riktigt kontrollerad och välavvägd, bortsett från några pulshöjare. Till exempel när Ola Selmén bestämde sig för att den där buggtävlingen han vann på gymnasiet inte skulle vara den enda tävling han vunnit i sitt liv.
- Jag gav full macka för att jag skulle vinna, men i nästa sekund kändes det som att jag bankade på hos Sankte Per, förklarade Ola på presskonferensen efter klassen.

  
Även om Ola kände att han såg döden i vitögat för en sekund så är det ändå imponerande vilka stjärnor vi har, vilket mod och framför allt - vilken balans de besitter!
Visst, Sara Varga var också så rädd att hon nästan började gråta innan klassen startade och Magdalena Graaf utbrast "Jag tror jag kissade på mig nu" direkt efter sin ritt, men alla genomförde sina ritter och uppnådde målet.
De hade pubilkens fulla stöd och hela arenan hejade på när musiken dånade ut ur högtalarna under ritterna.
  
Han kom, han sågs och han segrade, så skulle man kunna beskriva Rickard Olssons runda tillsammans med den otroligt rutinerade valacken Clinton.
- Det är ju läskigt att gå ut först, vi har umgåtts här hela dagen och har gjort varandra nervösa. Och så ska man starta först, berättar en lättad Rickard på presskonferensen.
Men han kommer i alla fall ihåg något från sin ritt inne på banan - det gör nämligen inte Zara Larsson som kom på andra plats med D-ponnyn Rasmus.
- Jag kommer inte ihåg någonting, man bara åkte med och sen var det slut, konstaterade hon.
  
Den mest förvånade av dem alla är vinnaren av stilhoppningen, Nicke Borg.
- Jag har trott att folk driver med mig när de har sagt att jag har talang, erkänner han.
Sissela Benn var frustrerad på presskonferensen, hon ville att hela tävlingen skulle gå en vända till.
- Jag tyckte att det gick bra, men det är störigt att jag inte vann. Kan inte alla sitta kvar på sina platser så att jag får rida igen?, undrade hon.
Nästan alla stjärnor räcker upp handen när Hippson frågar om de kommer fortsätta rida efter detta. De konstaterar att man lätt blir hästbiten, då finns det ingen väg tillbaka.
  
Vinnarhästen Clinton kommer nu att få njuta av sin pension hemma på Fornboda Gård utanför Stockholm. Han har ställt upp för Rickard under två år, även om han inte går i högre gångart än trav hemma på träningen.
- Han gillar inte att träna med mig, det är onödigt för på tävling är det mycket roligare. Då galopperar han, säger en nöjd Rickard, som lovar att åka och hälsa på Clinton vid jul med morötter - precis som han gjorde förra året. 

Missa inte bildspelet högst upp i inlägget!

Text & foto: Annelie Lundkvist 

Skärmdump från SVT.

Åh, vad roligt, det blev två svenska världscupsegrar när Globen tackades av! Tomas Eriksson vann fyrspannskörningen med slutresultatet 237,56 - vilket ger honom tio världscuppoäng.

Här ser du ett långt inslag från SVT om vinsten:

Här intervjuar SVT Tomas om tävlingen:

  
Helgens mest framgångsrika svenska ryttare är utan tvekan Peder Fredricson, som ni säkert har hört i rapporteringarna härifrån Ericsson Globe. Men vad ingen hör och väldigt få ser är hur Peder fokuserar innan sin tävlingsstart.
  
Det är en av fördelarna med att jag får vara bakom kulisserna på de stora tävlingarna, jag kan se och lära. Visste ni att Peder är en av de ryttare som tillbringar längst tid inne på banan vid bangången? Han stegar upp avstånd, skriver ner antal galoppsprång på sin lapp och går banan en vända till.

  
För ett år sedan frågade jag Lisen Bratt Fredricson om vad det är för lapp Peder har i fickan. Hon förklarade att han skriver anteckningar om avstånd och eventuella vägar för omhoppningen. Jag trodde då att lappen var en engångsföreteelse, men i helgen ser jag samma mönster.

  
Lisen gav mig en gång i tiden rådet att komma väl förberedd, då blir nervositeten mindre och fokuseringen lättare. Peder har i helgen motiverat mig till att bli ännu mer förberedd inför tävlingsstarten, jag hoppas att jag via detta inlägg kan motivera er till samma sak.

Ta er tid att stanna till, memorera banan med stängda ögon, se er själva rida bra och felfritt.

  
Missa inte bildspelet med Peder innan tävlingsstarten!

Här kan du läsa om Peders framgångar inne på banan.
 
Text & foto: Annelie Lundkvist