Söndag 18/9 kl. 16.44: Vårt stora medaljhopp, Rolf-Göran Bengtsson på Ninja La Silla, höll för pressen och red en fantastisk nolla i EM-finalens första omgång. Snyggare än så går det nog inte att rida runt en Grand Prix-bana - vilken precision den mannen har...

Löpande resultat i klassen
Löpande ställning, individuella EM

Världscupbucklan stannar i USA. Beezie Madden tog hem finalen, efter en något avslagen omhoppningsduell mot OS-vinnaren Steve Guerdat.
- Steve lämnade dörren öppen för mig efter att ha rivit två hinder i omhoppningen, säger en överlycklig Beezie Madden.

För henne har nu en dröm gått i uppfyllelse. Att vinna en världscupfinal har varit ett mål under många år. Förmodligen var det också därför som hon inte riktigt kunde hålla tillbaka tårarna under prisutdelningen.
- Det känns helt otroligt. Jag är så glad över hur korten spelades ut för att passa mig i dag, det kunde inte ha blivit bättre. Min häst är fantastiskt, jag är så glad, säger hon.
Hästen, Simon, har hon haft i lite mer än ett år.
- Han har ett stort mod. Jag är mycket nöjd med hur han gjorde det här i dag.

Besviken Guerdat
Schweizaren Steve Guerdat gick ut lite väl hårt i omhoppningen på Nino des Buissonnets.
- Jag fick inte tillräckligt med tryck i honom för att klara de svängarna som jag valde att göra. Därför blev det som det blev, säger han, märkbart besviken över att inte stå högst upp på prispallen.
Banan bjöd på en riktig utmaning. Men Steve Guerdat skyller inte på att bandesignern, Uliano Vezzani, satte upp det för svårt.

- Då är det väl upp till oss ryttare att se till att vi kan prestera. Det kan ju inte vara hans fel att vi inte rider bra, säger Steve.

Text och foto: Ida Röök

Beezie Madden fick med sig världscuppokalen till USA. 

Steve Guerdat, Schweiz, slutade tvåa. Som den tävlingsmänniska han är var han långtifrån nöjd med detta.

Kevin Staut och Silvana rev det sista hindret i den sista omgången. Men det räckte till en tredjeplats. "Man vill alltid vinna, men jag är ändå ganska nöjd", säger han.

Topp-tre i världscupfinalen 2012/2013. Steve Guerdat, Beezie Madden och Kevin Staut.

Här hittar du resultat för klassen.

Rolf-Göran Bengtsson och Quintero La Silla på prisutdelningen.

De svenska ryttarna red som om det gällde livet. Det räckte inte ända fram på de extremt tuffa banorna, men de är alla nöjda med sina prestationer och sina hästar.

– I en världscupfinal ska det vara stort och svårt, här är ju världens bästa hästar och ryttare som tävlar mot varandra, säger Rolf-Göran Bengtsson.

Rolf-Göran Bengtssons mål med helgen var att komma topp-5, nu blev han sexa, och det är enligt honom själv verkligen helt okej.
- Vi fastnade i plank/räcke-kombinationen i första rundan. Den visste jag redan innan att den skulle bli vårt största problem. Det var väl okej att han rev första, men sedan snubblade han till och fick med sig det andra också. Men jag är nöjd med min häst, säger han.
Att Quintero La Silla är en känslig individ har väl alla förstått vid det här laget. Han blir lite "sprallig" som Rolf-Göran själv uttrycker det.
- I andra rundan gällde det att hålla honom tillräckligt lugn för att inte riva. Men då blir det också så att jag får slåss mot maxtiden i stället, säger han om sitt ynka tidsfel i andra rundan.
Enligt Rolf-Göran var banan precis så stor som man ska förvänta sig under en världscupfinal.
- Det är något av det största jag har sett och ridit. Hade vi haft en runda med 15 felfria hade man kritiserat att det inte var stort nog. Här är världens bästa ryttare och hästar - då ska det vara stort och svårt. Dessutom har vi alla förutsättningar i den här arenan med ett toppenbra underlag och en stor framridning.
När publikstödet kommer på tal ler Rolf-Göran brett.
- Det är fantastiskt, säger han.
  
Stolpe ut för Henrik
Henrik von Eckermann och Gotha FRH hade väl, milt uttryckt, stolpe ut den här helgen. 

- Jag känner mig lite tom. Hästen har gått superbra men vi har inte riktigt fått till det hela vägen. Att riva första och sedan andra hindret. Ja vad ska man säga, det är så klart frustrerande, säger Henrik.
Han är extremt nöjd med hur Gotha har presterat.
- Hon har gjort det hon ska på ett väldigt fint sätt. Men ändå, det är ju ingen som minns någon som har kommit på en åttonde plats i en världscupfinal. Så är det ju, säger Henrik uppgivet.
- Nu tar vi nya tag, det kommer nya tävlingar och förhoppningsvis händer "det" för oss någon gång.
Han tycker, liksom Rolf-Göran, att banorna var bra byggda.
- Det ska vara utslagsgivande på den här nivån, säger Henrik.

Tackar brorsan för andra rundan

Jens Fredricson bestämde sig som bekant först för att stryka sig från den andra rundan.
- När vi studerade poängsammanställningen noga kom vi fram till att det kanske inte var så kört ändå. Eller det var snarare Peder (Jens bror, reds anm.) som sa åt mig att köra. Och det är jag glad för nu.
Jens menar att den andra banan i den andra omgången passade honom och Lunatic bättre.
- Den första var riktigt jobbig, med ett ryckigt tempo. Den andra banan var mer i min smak där man hittade rytmen på ett annat sätt. Lunatic gjorde ett riktigt bra jobb och jag är supernöjd med honom. Och så får jag väl tacka brorsan, jag är glad att jag gick in igen, säger Jens.

Malin nöjd med "Tore"

Hippson träffade Malin Baryard Johnsson på framridningen efter den första klassen - hon valde dock att inte starta i den avslutande rundan. Hon hade ändå inte chans på en framskjuten placering, då är det bättre att spara hästen.
- Supernöjd. Tornesch hoppade jättelikt, men med två tråkiga nedslag.
Banan visade sig vara riktigt stor - och svår. inte en enda nolla blev det i den första omgången.
- Det här är det svåraste jag har gjort och jag har ändå varit med i nio världscupfinaler, säger Malin.

Text och foto: Ida Röök

Henrik von Eckermann och Gotha FRH har haft en bra helg, även om ryttaren hade hoppats på mer.

Jens Fredricson och Lunatic ler lika stort båda två. 

Henrik von Eckermann gick upp i ledningen efter sin ritt, han slutade på en åttondeplats.

Rolf-Göran hyllar den svenska publiken. "Fantastisk", säger han.

Jens är nöjd över att han gick in igen och red den sista omgången. "Tack brorsan", säger han.

Malin Baryard Johnsson valde att stryka sig efter den första rundan. 

Rolf-Göran Bengtsson fick till en perfekt uppladdning inför eftermiddagens final. Han och Corcega La Silla vann nämligen förmiddagens speedfinal över 1,45-hinder.

- Det blir ett fint minne av Corcega det här. Det var vår sista start, nu ska hon ridas av en mexikansk ryttare, säger Rolf-Göran Bengtsson under prisutdelningen.
Rolf-Görans ritt var verkligen helt magiskt snabb, han hittade vägar mellan hindren som inte många andra vågade sig på, och visst räckte det hela vägen fram.
- Det är en fin häst och visst är det lite ledsamt att jag inte ska rida henne igen, säger Rolf-Göran.

I segerintervjun passade också Rolf-Göran på att be publiken om hjälp i eftermiddagens klass.
- Quintero är ju lite känslig sådär, så om det går bra och ni vill klappa får ni gärna vänta till efter ritten, säger han och påpekar samtidigt att det är dröm att vinna en världscupfinal på hemmaplan.

– Men vi får se hur det går, allt kan hända.

Det var extremt nära att Douglas Lindelöw och Balahe var de som tog hem klassen, men tyvärr blev det en rivning på det sista hindret. Om det inte varit för den rivningen hade det varit Douglas som vunnit, så bra var hans tid.

Malin Baryard-Johnsson och Baltimore blev sexa i klassen.

Här ser du resultat.

Så här vill vi gärna se honom i eftermiddag, i ledningen av ärevarvet!