En delad tredjeplats är inte helt fel i den tuffa konkurrensen. 

Tyskarna blev inte helt oväntat totalt överlägsna i Nationshoppningen, med bara fyra fel  totalt, varav två ryttare med dubbelnollor, var de oslagbara. Men de svenska ryttarna var mer än nöjda ändå. Gladast var nog Emma Emanuelsson, som ju klarade debuten i de här sammanhangen med bravur – och förmodligen tog sig ett steg närmare en start i EM i Herning.

– Vi visste allihop att tyskarna skulle bli extremt svåra att slå. Med de herrarna i laget hade vi inte mycket att sätta emot, säger Jens Fredricson efter presskonferensen.

Han och de andra svenskarna i laget, Emma Emanuelsson, Malin Baryard Johnsson och Rolf-Göran Bengtsson är nöjda med sina insatser – och den delade tredjeplatsen. Ja, kanske inte den regerande EM-mästaren, i och för sig.

– Äsch, jag kan säga att min häst var dubbelnolla. Felet vi fick var bara mitt. I första rundan red jag på sex galoppsprång ner till Mercedes-räcket, då var det väldigt trångt. Därför ändrade jag min plan och red i stället på fem. Helt fel beslut, säger Rolf-Göran Bengtsson bittert om rivningen.

Under den första rundan hörde han att det lät konstigt från Casalls vänstra framhov.

– Jag funderade på hur illa det var och om skon skulle flyga av, men det är ju inte så mycket att göra utan bara att köra på.

Efter rundan stod det dock klart att två sömmar lossnat från skon, så inför den andra rundan var det bara att tillkalla hovslagare för att slå i sömmarna igen.

Jens fick en flashback

Malin Baryard Johnsson är nöjd med unge Baltimore, som fick fem fel i första rundan och åtta i den andra.

– Han blev lite chockad över hur högt det var och gjorde det verkligen med alla sina krafter. Men på den sista linjen i andra rundan tog bensinen slut. Han behöver den här typen av rundor för rutinen och för att bygga upp styrkan.

Jens Fredricson tänkte ”nu jävlar”, efter första rundan, som han ju nollade.

– Jag fick en flashback från förra året. Det var en härlig känsla, men så kom felet i andra rundan, jag red honom för lång upp till den sista långsidan . Och ja, det är små marginaler helt enkelt, säger han.

Emma Emanuelsson debuterade i den här typen av sammanhang, och man kan nog säga att hennes deltagande var ett test från förbundskapten Sylve Söderstrands sida – hon är ju tilltänkt till att vara med i EM-laget.

– Jag är supernöjd. Att rida på hemmaplan tillsammans med så rutinerade ryttare i ett lag i en så här stor klass är något av det största jag har gjort, säger hon om sina rundor som resulterade i varsitt nedslag.

Busig Titan rev

Emma fick Titan som femåring, nu är han tio och hon har själv tagit upp honom på den här nivån.

– Han är nästintill felfri, positiv och vill alltid göra sitt bästa. Men så är han lite busig också och bockar gärna en del på banan. Felet jag fick på sista hindret i sista rundan var ett ”bus-fel”. Han sparkade bakut i språnget när publiken tjoade. Men jag är så nöjd och så glad, säger hon.

Sylve Söderstrand har nu en hel del att fundera på inför uttagningen av EM-laget. Under nästa vecka ska fem ryttare anmälas, men fram till två timmar innan veterinärbesiktningen på EM kan man byta ekipage. Så anmälan är inte lika bindande som under OS.

Tankar inför EM

Redan i går presenterade Sylve den ”långa” listan med de sju ryttare som kan vara aktuella.

Där finns Rolf-Göran Bengtsson, Malin Baryard Johnsson, Emma Emanuelsson, Jens Fredricson, Peder Fredricson, Henrik von Eckermann och Angelica Augustsson. Med Malin finns det dock ett frågetecken, detta eftersom Tornesch fortfarande inte är tillbaka i full form efter att ha varit i Holland och betäckt under våren.

– Jag har inte fått den rätta känslan när jag ridit honom. Men vi trimmar på så får vi se. Han kommer inte att starta några klasser under helgen.

Nu väntar ett par dagar med möten, planering och diskussioner.

– Vi ska prata med alla ryttare, försöka få ihop en bra plan och se hur vi kan få till det inför EM med ett upplägg som passar alla. Som det är nu har vi en mycket bra och öppen diskussion. Det är ingen ryttare som har inställningen att ”jag ska till EM till varje pris”, utan alla vill att vi ska ha ett så bra lag som möjligt, säger Sylve.

Här ser du fullständigt resultat från klassen.

Här kan du läsa Hippsons direktrapport från klassen.

Marcus Ehning och Plot Blue – en av få dubbelnollor i klassen.

Malin Baryard Johnsson och Baltimore 1178 gjorde riktigt bra ifrån sig.

Jens Fredricson och Lunatic nollade första rundan.

Emma Emanuelsson och Titan gav de svar Sylve Söderstrand sökte efter inför EM-uttagningen.

"Min häst var dubbelnolla. Felet var bara mitt", säger Rolf-Göran bittert.

Sylve Söderstrand gratulerar Marcus Ehning till segern.

Tyskarna var helt överlägsna. Philipp Weishaupt behövde inte ens rida, när kollegerna sammanlagt bara red ihop fyra fel, här ses han med resten av vinnargänget Marcus Ehning, Rolf Moormann och Carsten-Otto Nagel.

En ryttarlegend på ärevarv – Marcus Ehning.

Nöjda svenska ryttare på presskonferens.

Text och bild: Ida Röök

Det har varit två helt otroliga veckor i och runt Caen – med utmärkt sport, stor dramatik, besvikelse, glädje och till och med sorg. Vi avslutar vår VM-bevakning med en sammanfattande tillbakablick. Minns mästerskapet med oss – och tack alla läsare för ert stora engagemang!

Visst, det var inte Sveriges dag i Final Four-finalen i Caen, Rolf-Göran Bengtsson hamnade utanför podiet som fyra. Men hans häst Casall blev i alla fall en vinnare – med Jeroen Dubbeldam i sadeln. Här frossar vi i finalen, genom ett bildspel signerat Tomas Holcbecher.

Här kan du läsa Hippsons intervju med Rolf-Göran Bengtsson.
Här hittar du vår direktrapport från finalen, med bilder och massor av tv-klipp.

Rolf-Göran Bengtssons axlar hängde ner, han var tydligt besviken över att ha gått ur VM-finalen som fyra.
– Det är väldigt olyckligt att få ett ner med sin egen häst. När de andra red noll där var jag plötsligt ordentligt distanserad, innan det ens hade börjat, säger han.

Det var inte Rolf-Göran Bengtssons dag i Caen. Finalen började med ett ned på C-hindret i kombinationen med Casall.
– Jag trodde att han skulle komma ur den bra. Det var sjutton också att det skulle behöva hända, säger han, när han lågmält möter pressen direkt efteråt.
Inne på arenan pågår prisutdelningen med topp tre, Rolf-Göran är den som ”blev över den här gången”.
– Jag hade så klart förväntat mig något annat av det här. Jag skulle helst inte stå här och prata med er nu, säger han. 

Känsligare än han trodde
Rolf-Göran inledde hästbytet med att rida Jerone Dubbeldams unge Zenith.
– Den var betydligt känsligare än jag trodde. Jerone och hästen känner varandra utan och innan. Efter det första nedslaget drog jag ner tempot betydligt, det kostade två tidsfel vilket jag inte hade råd med. Det hade kanske varit en fördel att ha haft den hästen senare.
Även med Patrice Delaveaus Orient Express blev det nedslag för Rolf-Göran.
– Där valde vi att gå framåt på sex galoppsprång till den sista oxern, det hade även Jerone gjort med den innan. Kanske hade den inte riktigt orken kvar att klara det igen.
Casall blev hästen som säkrade guldet åt holländaren, något som Rolf-Göran är glad över.
– Det var rolig att Casall var den som fick ”vinna”. Han har kommit igenom det här mästerskapet mycket bra, det var ingen som hade problem att rida runt honom därinne. Han hade krafter kvar och det visar verkligen på kvalitet i hästen, säger Rolf-Göran.
Nu åker han hem till Tyskland där lilla Pamina och sambon Evi väntar.
– Jag har ju lite att komma hem till i alla fall, jag får tänka lite så, säger Rolf-Göran och får fram ett litet leende.
 
Rolf kommer tillbaka
Förbundskapten Sylve Söderstrand är också nedslagen.
– Det blev en jättetrist avslutning. Men vi vet att det är svårt att ta medalj om man inleder med att riva med sin egen häst, konstaterar han.
Rolf-Göran kommer tillbaka, det är Sylve säker på.
– Han har flera fina unghästar i stallet som han har väntat med att börja rida, för att få VM överstökat. Och Casall lär ju tävla mer, vi har ett EM nästa år, säger Sylve.

Text & foto: Ida Röök

Direktrapport med resultat och klipp på samtliga rundor
   

Tyvärr fick Rolf-Göran en dålig start, genom rivningen med Casall.
   

Vad tänkte han när han stod där vid staketet?
 

Finalen är hektisk, med många upp- och avsittningar.

Casalls groom Celia fick se sin häst ridas av andra än Rolf-Göran. 

Beezie Maddens Cortes väntar på att Rolf-Göran ska sitta upp.

Jeroen Dubbeldam sitter upp på Casall medan Rolf-Göran funderar på sista rundan.

Casall fick "vinna" när Jeroen säkrade guldet på hingsten.

Jeroen var nolla finalen igenom, då blir man glad!

Zenith visade sig vara känsligare än Rolf-Göran trott.

Även Beezie Madden lotsade runt Casall väldigt fint.

Sylve är förstås besviken över att det inte blev medalj, men menar att "Roffe" kommer igen.