Nu börjar vi snart komma in i slutskedet med Paddy. om tre veckor är det dags att ta beslutet om han skall få fortsätta sitt liv som ridskolehäst eller inte. Jag kände förra veckan att Paddy kändes lite stressad och pressad. Han började gå bakåt i utvecklingen till sitt gamla jag. Kunde inte stå stilla, var stressad och hotade mig konstant både på ryggen och marken. Så han fick sex dagars vila för att bearbeta alla intryck och allt nytt han lärt sig.

Som jag nämnt tidigare så ser jag honom som en unghäst och det är viktigt att inte överarbeta honom så det blir "kortslutning". Han löshoppades tidigare på veckan (med bravur!) och sedan fick han en förtjänt vila. Denna veckan har han skött sig mycket bättre. Som att han har landat igen. Han har sitt schema som han följer med ridning (där vändande hjälper och galoppfattningar just nu är i fokus, styrka styrka styrka!), läktarträning, spolspiltaträning där vi tvättar ben, friserar och slår på hans skor med hammare för att försöka lära honom att inte få panik vid skoning. Paris har ridit honom en del och nästa vecka skall jag introducera två andra tjejer i personalen på hans rygg.

Det som är roligt är att han är väldigt trygg och pålitlig i grupp. Han älskar att få gå in i en övning där han har kompisar att följa och känns trygg och stabil. En mycket viktigt egenskap hos en framtida ridskolehäst.

Nästa punkt är uteritt. Jag har ridit honom runt på klubben och gården där han har skött sig bra. Förutom när han fick syn på korna... Då var vi ganska snabbt några km därifrån om man säger så ;) Men annars finner han traktor, bilar, cyklar som inget att höja brynen för, vilket är en lättnad känner jag.

Jag är verkligen 50/50 just nu med honom känner jag. Han har alla förutsättningarna för att bli en bra ridskolehäst. Han har ett underbart temprament när man rider honom (när han inte får sina "anfall"), perfekt byggd, hållbar, utstrålning, bra gångarter, lagom storlek och stabil.
Men sen så har han sitt lynne som är på väg att arbetas bort men så fort det händer något utanför ramen, han ser kor, det kommer en häst lite längre bort, han har inte lust att stå stilla eller inte lust att svänga. Så faller han direkt tillbaka i gamla vanor, blir istadig och börjar med sina små rodeoshower och så kan vi ju inte ha det. Tror ni att jag fixar att lösa det på de sista tre veckorna? Time will tell...

Ni är många som frågar efter tips och trix inför antagningsprov nu. Det ligger ju i tiden och sista ansökningsdatumet är 15 April och sen sker antagningsprovet i slutet på Maj hos oss på Strömsholm. Jag lovar er alla som har frågat att det kommer komma en "antagningsspecial" lite längre fram. Där ni kommer få ta del av lite fler historier och tips från hippologer än bara mig!

Annars så rullar praktiken på. Vi är halvvägs igenom och jag kämpar på med mina projekt. Paddy har ni ju ganska bra koll på. Del tre av "att göra en ridskolehäst" kommer upp under veckan. De är roligt att jag fått så mycket respons från er om mitt upplägg med Paddy! Kom gärna med egna historier, tips eller funderingar här i kommentarsfältet. Alltid bra att få byta lite tankar och erfarenheter.
Något jag måste lägga in en högre växel på är mitt didaktikprojekt. Jag studerar ju ridlärares olika beteenden under en lektion och sammanställer. Det jag använder mig av är ett protokoll som är inspirerat av artikeln "its all about getting respect" som har samma upplägg fast inom fotboll. Total gör jag nio lektioner på tre ridlärare. Alltså tre lektioner vardera för dem. Beteenden kan vara till exempel: säger elevens namn, instruktioner före, under eller efter övning, beröm, tillrättavisande osv.
Sen kommer jag ha ett samtal med varje ridlärare där de får säga vilka beteenden de tror de använder sig mest av samt vilka de vill använda mest av. Vi kommer sedan att tillsammans gå igenom min sammanställning och diskutera resultatet. Kanske blir det en ögonöppnare för dem? Eller bara en rolig och nyttig koll på hur de faktiskt gör på sina lektioner.

Cheeba går en andra pay and jump på Strömsholm imorgon, 90 och 1 meter. Sen måste jag ut nog banne mig och miljöträna henne mer. Köra henne till Stora Ekeby och lite annat har jag funderat på. Jag tror nämligen min kära lilla tonåring till häst kommit in i den berömda spökåldern! Hon som alltid varit stencool med allting ser demoner och tigrar i varje litet hörn numera... Kan bli spännande imorgon! 

Jag har en ganska klar bild över hur hennes vår kommer att se ut. Jag brukar skriva ner mål och planering halvår för halvår bara för att se att alla delar i hennes utbildning kommer med samt att man ha något att hela tiden sträva efter. Vill ni se hennes terminsplanering och mål för nu i vår?
Vi är även några tjejer som bor här i Strömholm och har hästarna tillsammans som suttit oss ner och börjat boka in lite extra träningar för andra tränare, gjort tävlingsplan och börjat klura på lite andra äventyr vi skall hitta på tillsammans. Allt blir så mycket roligare när man är fler och peppar varandra, eller hur? Jag blir iallafall mycket mer motiverad!

Här är vi tidigare i vintras när vi hade två dagars "ridläger" med hoppning och dressyr över en helg!

Har ni något tips på bra lagnamn? Jag klurar som bara den...

Äntligen landat i soffan efter en sån där perfekt söndag. Började dagen med att ha privatlektion på Stora Ekeby, alltid lika roligt att ha dessa lektioner tycker jag. Man lär verkligen känna sina elever, sätter upp gemensamma mål och kan skräddarsy övningarna efter elevens förutsättningar. Jag gillar att grotta ner mig i detaljer och nöjer mig inte med att något bara "går att göra" utan det skall göras bra också, riktigt bra (efter ens förmåga). Därefter blev det en långpromenad med hundarna följt av snögalopp på en överpigg Cheeba som trots efter typ ett halvt maraton i galopp fortfarande taktar hela vägen hem!

Imorgon är det ny vecka och den kickar igång med personalmöte och sen har jag mina måndagsgrupper. Jag har utökat min tjänst på Sterk nu med två barngrupper. Härliga tjejer som kämpar på med ponnyerna. Minns när man själv var liten och förgäves försökte styra på "Bandit" som var farmors grannes shettis. Han gjorde verkligen själ för namnet om man säger så....

Paddy skall gå löshoppning och även pröva sig på uteritt denna vecka. Jag får se om jag sätter upp en annan ryttare eller väntar lite då Herr Paddyboy börjat landa och känna sig bekväm i kläderna här på Sterk och har börjat testa mig lite vart gränsen går för hur mycket man måste jobba. Envisa ponnys var det ja? ;)

Måste bara visa er på min lilla stjärna till unghäst också. Cheeba har ju haft tema vinterträning nu ett tag och hon har verkligen behövt dessa veckor att trimmas igenom. Hon har börjat bli stark i ridningen vilket har lett till en liten "tonårsperiod" där hon gärna tar bettet och springer full fart från sina bakben i både hoppning och dressyr. Så fokus denna vinter har legat på takt, kontakt och början till samling faktiskt. Inte samling som att hon skall göra piaff, utan samling som är lämplig för hennes ålder och utbildning. Eftersom hon gärna springer ifrån sina bakben (tappar takt) och tar bettet (tappar kontakt) så måste jag bättra på hennes styrka och förmåga att jobba bakifrån och fram, inte lägga sig på bogarna och springa iväg. Det jag arbetar med henne nu är framdelsvändningar och att fatta galopp från skritt, varvat med att rida tempoväxlingar och övergångar rakt fram mot spegel där hon skall vara helt rak utan hjälp av väggar. Detta för att just hennes bakben skall vara mitt under henne och skjuta på.

Hej och hå vad mycket åsikter damen har om detta. Men det bor även en liten arbetsmyra i henne och nog tusan har detta arbete kombinerat med bommar och cavalettis gett resultat!
Förra hoppträningen var vi uppe och nosade på 120 för första gången med ryttare på ryggen. Hon tackade mig genom att visa upp såna här språng:

Så ut och jobba på detaljer! Ta vinterträningen på allvar, det är här vi sätter både grunden och ribban för hur långt vi kommer sen när det är dags för tävlingssäsong!

Paddy är just nu inne på sin tredje vecka in the making att bli en ridskolehäst. Hans utveckling har nu tagit fart på riktigt! Vet inte riktigt vart jag skall börja så mycket som vi hunnit med sen sist. Han har verkligen landat och accepterat sin plats här hos oss. Jag har slutat longera honom nu innan varje ridpass utan sitter upp direkt. Han uppför sig hur bra som helst! Jag har börjat introducera honom i att rida med i grupp, vilket (till min förvåning) han tycker är både roligt och tryggt. Han följer de andra hästarna jättefint och finner en trygghet i att rida runt med en flock. Vi rider nu i skritt, trav och galopp han kan göra både volter, övergångar, galoppfattningar och flytta lite för skänkeln helt utan protest.

I måndags fick Paddy även vara med och hoppa. En gång i månaden hoppar vi i personalen för hopptränare som fortbildning för oss och även våra hästar. Jag hade ingen aning om Paddy någonsin sett bommar förut, men det var dags att även börja introducera detta.
Stolt som en tupp travade han fint över bommar både på rakt och böjt spår, även upphöjda. När han lite senare fick hoppa två små räcken i galopp var han så nöjd att det lyste om honom. Så nog hade han sett bommar förut i sitt liv! Att det sedan fanns en sån hoppglädje inom honom är ju fantastiskt. Jag är så stolt över honom! Forsatt träning i hoppningen blir att jag inte skall hjälpa honom utan låta honom tänka och taxera själv. Vilket är viktigt eftersom han sedan när han går i på ridskolan måste vara just trygg med att kunna lösa hinder själv med en osäker ryttare.

Idag fick han även pröva på att ha en ny ryttare på ryggen. Paris som jobbar i stallet på Stora Ekeby fick äran att vara testryttare. Jag var inte ens orolig för Paris är jätteduktig och Paddy har inte gjort någon protest på 1,5 vecka utan verkar väldigt nöjd med livet. Visst finns det alltid en risk, därför var jag nog med att berätta för Paris hur hon skulle reagera och vad han gör om han hittar på något, så hon är förberedd. Men min lilla pärla till häst (som han faktiskt börjar bli!) skötte sig superbra och galopperade snällt runt i ridhuset med sin nya ryttare. Han får en stor guldstjärna för de senaste veckorna!

Nu är nästa steg att han skall ridas ut, ridas med på lektioner först av mig och senare med Paris har jag tänkt. Sedan får vi se om jag hinner med att låta en duktig elev få sitta på honom också. Med hans träning så har han en ganska bra grundkondition och är i fin form. Det som behövs nu är styrka, vilket kommer att komma nu med all ridning. Hanteringen fortsätter också. Han är numera klippt (hej då hovskägg) och skall få testa på att bada, skos och veterinärbesiktas nästa vecka. Mycket som händer nu för Paddyboy men jag tror verkligen han trivs med sitt nya liv.

Här kommer en liten film från när han bara varit här i några dagar och vi tränar på att fatta galopp. Lite jobbigt i just fattningarna och jag låter honom få falla in i galopp utan att bråka, successivt när styrka kommer kan jag kräva mer av honom. Sen var det också lite svårt att svänga i galopp också i början, haha! Men han utvecklas mer och mer. Mycket beröm och uppmuntran är viktigt!

Det kom en fråga!

Hej Lisa! tänker också söka hippologen och har en fråga jag hoppas att du vill svara på. Jag har tänkt ha med mig både häst och hund om det vore så att jag kom in. Hur tycker du det funkar? Har man verkligen tid, eller hur får du det att gå ihop? Funderar även på hur man får det att funka rent ekonomiskt? Tack annars för en grym blogg och lycka till vidare!

Detta är en väldigt bra fråga!
Hur det går ihop? Ja det är nog en miljonfråga för postkodmiljonären ungefär.

A) Det gör det inte
B) Det gör det inte
C) Det gör det inte
D) Planera och prioritera

Första året skulle jag kunna säga att du har tid. Det är många teoretiska ämnen som betas av då och du har en stor fördel om du har med dig en egen häst som du kan träna och hålla dig "uppdaterad" med. År två är det svårt att hinna och år tre omöjligt. Haha nej då! Det går alldeles utmärkt om du har ork att först gå i skolan från 07-18 och sen spendera kvällens sista timmar med din egna häst. Personligen är det en lite av en frizon för mig där jag får bestämma helt själv hur jag vill lägga upp saker med Cheeba, det är ingen som bedömmer mig utan jag kan arbeta "ifred" när jag väljer det. Så på så vis är det ändå lite av en avkoppling att komma dit. Sen tycker jag även att det är roligt för jag får öva det vi lär oss på skolan och kan applicera det på Cheeba, samt träna och tävla ännu mer nu när jag har chansen med så bra tränare som det är här!

Hur det är med hund skulle jag säga att det beror på vad du har för hund. Visst, det blir en del ensam tid för dem. Ett tips är att bo ihop med någon annan som har hund, så har de i alla fall sällskap av varandra.
Selma är nog så okomplicerad som det går att bli och jag hade verkligen tur att få en hund som henne. Hon sover när jag är borta, ÄLSKAR att åka och vara med i bilen, kräver inte mycket till underhållning mer än att matte kliar på magen om kvällarna när hon ska sova och självklart en daglig dos av Schmackos. ÄLSKAR alla människor och njuter mer av främlingars sällskap än sin mattes tror jag ;) Sen blir det ju lite fram och tillbaka för att släppa ut/hämta/lämna under luncherna men som sagt, gå ihop flera och bo tillsammans! Då är det ju även flera "sambos" som kan hjälpa dig med din vovve!

Sen det där med att ha råd...
Den enda anledning till att jag kan ha en häst på sidan är för att jag jobbar som ridlärare på Stora Ekeby. Annars hade det inte gått ihop för mig. Samt att jag har en deal med Cheebas hästägare med kostnader för Cheeba. Men många i min klass levde endast på CSN och hade häst och hur de lyckades är för mig ett mysterium. Så antingen får du vara väldigt sparsam och leva lite spartanskt eller så skulle jag rekommendera att hitta ett extra jobb!

Men jag kan säga att jag hade aldrig velat vara utan varken Cheeba eller Selma på hippologen. Jag prövade att ha Selma kvar hos min mamma de första fyra månaderna av ettan. Det resulterade i att jag ganska snabbt flyttade till ett nytt boende som tillät hund och tog med henne ner till Skåne.

Lycka till med antagning och förhoppningsvis framtida studier!

Måste bara börja med att säga att Cheeba var kalasduktig på Pay and Jumpen och nollade sin andra start i livet. Fina fina lilla häst! Nu är vi igång och nu skall det skaffas rutin under våren och sen försöka klättra lite i klasserna

Dags för att utvärdera första veckan i ”att göra en ridskolehäst” som mitt projekt har börjat att heta. Jag tänkte att ni skulle få vara med på min och Paddys resa de kommande åtta veckorna och ta del av mitt tänk och upplägg med honom för att få han att nå sin fulla potential.
I förra inlägget fick ni en första introduktion i vem Paddy är! Här kommer en lite närmare beskrivning.

Paddy är en åttaårig tinkervalack. Han är inriden och är en glad individ som tyvärr blivit väldigt dominant och fått ”ta över”i de flesta situationer. Jag upplever honom inte som direkt rädd eller osäker utan mer en häst som letar efter en ledare men i brist på annat fått ta på sig ledarrollen själv. Han är svår i hanteringen och ridningen. Jag kan väl kort säga att han fått tagit över helt och hållet innan.
Men! Han är också en glad och trevlig individ som bara på några dagar faktiskt charmat mig och visat att minsann så finns det är vänlig själ som tycker om att både jobba i ridhuset och kela i boxen.

Första veckan har nu gått och det vi jobbat med är grunder. Grunder, grunder och åter grunder. Jag tänker mig Paddy helt och hållet som en unghäst som ”inte förstår”, han ställer mycket frågor och har ett ganska inrutat system där om jag inte svarar rätt svar på hans frågor (enligt honom) så blir han arg och försöker skrämma mig. Det fungerar likadant i ridningen.

Så under veckan har han fått börja med enkla saker så som att stå på gången och stå ut med att bli borstad, tvättad, kammad, flätat, hälsad på av olika människor. Han har fått stå uppbunden i sin box, gått in och ut från boxen utan att han ska försöka springa över mig. Jag har arbetat mycket på marken med att start och stopp skall fungera, miljöträning så som att han skall kunna ledas runt ridskolan och gården, ha konstiga föremål på sig (har använt mig av det som finns i ridhuset så som konor, plastmattor osv)

I ridningen så har jag använt mig av longering med sadel där stigbyglarna har fått hänga ner. Det är för att han skall vänja sig att de finns där och rör på sig. För när han sedan skall gå in i ridskolan så kommer garanterat stigbyglarna fara och flyga lite med obalanserade ryttare. Han har fungerat bra med longeringen och springer snällt runt mig.

Jag satt upp för första gången i fredags. Det blev en rodeoshow utav dess like. Det krävdes inte mycket för att provocera honom och då blir han arg och försöker skrämma mig.
Jag försöker bara hålla huvudet kallt och säger till honom bestämt att det inte är okej att bete sig som han gör (med stegringar och bockningar) och det krävs mycket tålamod i början för att inte tappa humöret (sadelfast blir jag iallafall det skall gudarna veta!). Utan jag har istället vänta ut honom tills han förstår att det inte finns någon annan utväg än att acceptera det jag ber om.

Dag två gick ridningen mycket bättre och jag fick faktiskt bara ett utbrott av honom denna gången. Sen travade han snällt på min fyrkant och gjorde volter och avsaktningar. Så jag tror att han bara lärt sig att han kan skrämmas och då slipper han. När han märker att jag inte ger mig utan det är jag som bestämmer så är det som om han slappnar av och låter mig få ”ta över” och ta mig tusan så finns det en riktigt fin häst där under ytan. Han är fin fram till bettet, har bra stabila gångarter och med lite jobb så tror jag han kan bli en hållbar och trevlig ridhäst.

Jag har hela tiden i bakhuvet att Paddy skall bli just en ridskolehäst, inte privathäst. Han skall kunna hanteras och ridas av alla människor. Kunna utstå många olika situationer samt när jag skolar honom i ridningen så är det inte tävling och prestation som jag har som mål utan att han skall skolas att förstå såhär i början, start och stopp, vändningar, olika signaler och utveckla sina gångarter så han blir så hållbar som möjligt.

Nästa vecka fortsätter jag med hanteringen genom att han inom kort skall skos och klippas. Ridningen fortlöper och när jag tar nästa steg och rider med andra ekipage får Paddy bestämma. Han visar mig när han är redo och jag tänker låta honom få ta sin tid att bli trygg med mig först.

Helt ärligt vet jag inte vart detta kommer att sluta. Kanske blir han en fungerande ridskolehäst, kanske det inte går alls? Jag tänker iallafall ge det ett ordentligt försök! Så häng med på min och Paddys resa!

Duktig kille som står uppbunden med sadel på och poserar så fint för kameran!

Okej, HEJ! Nu kör vi en nystart för hippologbloggen! Jag har verkligen haft en tung period därav har skrivandet dalat. Men nu känner jag att det är dags att starta upp igen.
Nu har jag gått in i period tre av år tre av hippologen. Året är alltså uppdelat på fyra perioder. Första perioden var hela klassen (vi som valde Strömsholm) på plats på skolan. Teoretiska ämnen så som examensarbeten, företagsekonomi, didaktik startades upp och vi red dressyr och hoppning som vanligt varannan vecka.

I period två, då gick halva gänget på praktik och vi som var kvar (5 stycken) gick in i en intensiv period med dubbelridning, stalltjänst osv. En period där man utvecklas något enormt. Jag har både lärt mig galoppombyten, ridit Msv B dressyrprogram och hoppat 130 banor. Så på bara några veckor tog vi många steg på framåt. Men det var också mycket slitigt, så när jullovet kom var det välkommet.

Efter att jag haft lite julkurser på Stora Ekeby och några efterlängtade dagars vila klev jag alltså i måndags in i period tre, dags för åtta veckors praktik för mig!

Selma ute på vinterpromenad under lovet!

De åtta veckorna spenderas på Stora Ekeby. Jag kommer att göra ett utvecklingsprojekt ”How to make a ridskolehäst” där denna filuren träder in.

Detta är Paddy 8 årig tinkervalack som skall omskolas till ridskolehäst. Jag har alltså åtta veckor på mig att lära känna, rida till och vänja in honom i systemet.
Det kan ju självklart ta längre tid för Paddy att komma in i systemet och han skall ju få ta den tid han behöver. Men jag kommer att dokumentera vårat arbete och se hur långt vi kommer.
Imorgon skall jag sitta upp för första gången och kolla vart vi är någonstans.

Sen gör jag även ett didaktikprojekt där jag kommer följa olika ridlärare och studera deras beteenden när de undervisar, dokumentera och skriva lite statistik på vilka beteenden de använder mest (tex. Hur många gånger de använder sig av namn, kritik, beröm, tystnad osv).
Tror det kommer bli en härlig tid på denna fantastiska ridskola!

Nu skall jag ladda upp för ikväll skall jag och Cheeba iväg på Pay and Jump! En runda på 90cm skall vi kick starta året med. Skall bli så roligt! Vet inte vem av mig eller Cheeba som längtar mest efter tävlandet just nu.

Välkomna tillbaka till hippologbloggen! Nu kör vi 2016!

God Jul kära läsare!

Tänkte kika in här en snabbis med en liten hälsning.! Även om det är lika varmt och grönt som på midsommar förtillfället så känner jag ändå lite julkänsla. Jag är kvar i Strömsholm hela jul och nyår. Dels på grund av stalltjänst på skolan men också för att jag har en del kurser på Stora Ekeby. Självklart hinner vi även med lite jul och nyårsfirande ändå.

Stod faktiskt och tänkte på det i morse på morgonstalltjänsten. Att på Julafton skall man ju umgås med sin familj, lyssna på julmusik och det spelar egentligen ingen roll vad man gör bara man är med varandra. Man kan tro att när man är 30 mil från familjen och spenderar tiden då Kalle Anka är i sadel att det kan kännas lite tråkigt och vemodigt. Men jag kan säga att det är precis tvärtom. För de tjejer som finns i min klass, som jag har känt i 2,5 år och levt sida vid sida genom tårar och skratt, de har ju blivit min familj också och det känns jättebra att få fira jul med dem.

Så att med radion som spelar julmusik, bästa vännerna få spendera tid med det som är ens största passionen här i livet; Hästar! Det är a Very Merry Christmas and a Happy New Year!

Tack för i år bästa läsare. Vi ses i 2016 då tar vi nya tag, går in i sista andningen och kör slutspurten av hippologprogrammet. Missa inte det!

En gammal snöig bild på Cheeba får stå för Julandan!

Här ekar det tomt minsann. Ni får helt enkelt stå ut tills denna period med våra dubbelscheman är över om en vecka. Jag är helt slut. Man har verkligen skjutit i höjden i utvecklingen, men det känns i kropp och knopp kan jag lova. Ska bli skönt med lite ledigt över jul och ladda batterierna till praktiken som börjar direkt efter nyår.

Jag har tyvärr fått ge upp mina tankar om att praktisera hos en tränare. Jag kände att jag måste ta min hälsa i första hand och ta det lite lugnare en period. Vilket då innebär att jag vill vara på ett ställe där jag känner mig hemma, är nära och som jag vet skulle ta hand om mig och mina praktikprojekt på bästa sätt. Nämligen Stora Ekeby ridklubb! Så jag kommer göra min praktik där och samtidigt kunna träna och tävla Cheeba på sidan och kanske något mer projekt... Time will tell. Men det känns bra! Ibland behöver man backa bandet och lyssna på kroppen och knoppen. Sen är jag redo för sista perioden av hippologen, den kommer bli så grym!

Jag har valt att rikta in mig på hoppning sista perioden och det känns riktigt bra. Att jag sedan näst intill fått ett ja (läs krävt) att jag kommer få Arwen även sista perioden gör det hela ännu bättre. Har nog aldrig känt mig så hemma på en häst. Hon är outstanding! Vi är som handen i ridhandsken som ler och långhalm... ja ni vet! Undrar om Strömsholm skulle märka om hon försvann till sommaren... På träningar nu är vi uppe och nosar på 130 banor och det känns säkert och tryggt. Hon har uppfostrat mig väl och vi litar verkligen på varandra.

Cheeba har en lite lugnare träningsperiod framför sig December/Januari. För att sedan komma igång i Februari och kunna starta lite i mars om allt går enligt planerna. Här får ni en film från vår senaste träning med serier för att öva upp styrka och teknik. Jag har även börjat introducera galoppbyten för henne, hon har ju superbalans och kan gå i förvänd kors och tvärs så jag har varit lite orolig för detta momentet men faktiskt så gör hon det riktigt bra!

Hur mår ni där ute annars? Har jag några blivande hippologer som läser? Kommentera gärna vad ni vill läsa om. Har ni några funderingar om hippologen, mig, Strömsholm eller hästeriet i allmänhet, Im all yours! Är sugen på ett riktigt insnöat inlägg om tankar och känslor. Hit me!

Hej!

Alltså jag tror aldrig jag varit så trött i hela mitt liv. Ni vet sådär när man går in i ett rum för att göra något men så när man är där så kommer man inte ihåg vad det var? Just precis så känner jag hela tiden just nu! Att ha både dubbel stalltjänst (vilket innebär att jag börjar 06.30 nästan varje dag, även helger) hoppning och dressyrvecka (klagar inte alls på denna delen!) och 100% plugg (klagar ganska mycket på denna delen däremot) samt häst på sidan och deltidsjobb, det tar på krafterna! Mörkret gör ju inte det hela bättre direkt...

Då gäller det att hitta på saker som fortfarande motiverar som tillexempel sitta ner och lyssna på när Marianne Esseen Söderberg, Daniel Svensson och Jan Jönsson berättar om hållbar hästutbildning. I måndags var jag på Speakers Corner på Strömsholm och det var verkligen en jättebra kväll! Marianne, Daniel och Jan berättade om hur de arbetar med 3-4-5-6 åringarna år för år, vad som krävs av dem i sporten och hur man skall förhålla sig till det. De poängterade att det är mycket pengar i sporten och därav kommer även hetsen att vilja starta sina unghästar i olika kval, championat osv. Uppgifter som de kanske inte riktigt är redo för varken mentalt eller fysiskt. Att det är viktigt att tänka i det långa loppet istället. Man vill ju inte att en häst ska peaka när den är 6-7 år gammal. Utan den skall ju vara som bäst när den är runt 10-12 och målet skall alltid vara Grand Prix. Även om bara 5% av alla hästar når ända dit så skall målet alltid vara att komma så långt det går.

Jag kan med handen på hjärtat säga att jag är glad att jag hejdade mig med Cheeba i våras. Hon är en väldigt ung oh grön 5åring, men klok som en bok och totalt orädd. Vilket gör att man vill så mycket och kanske går lite för fort fram. Jag fick mig ett litet wake up call i början av sommaren när hon en gång på träning helt plötsligt började stanna. Det finns liksom inte i den hästens värld att stanna så då visste jag att nu har jag på något vis tabbat mig. Och det var inte i min ridning utan jag hade helt enkelt pressat henne lite för mycket, för snabbt. Så nu har jag ändrat mig helt och låter henne få ta sin tid. Hon klättrar uppåt på varje träning och har börjat producera supersprång just nu. Men jag väljer att låta henne få hoppa lätt, ganska lågt och med massor av beröm. Öva upp teknik och styrka. Pumpa upp hennes självförtroende till max. Hon skall vara skall liksom börja bli sitt bästa jag om 3 år. Inte nu! Så det gäller att suga lite på karamellen...

Vad kan en utarbetat hippolog göra mer då för att få upp motivationen?

Ja, markarbeta för Jan Jönsson fungerar bra. En man med få ord, men de ord han väl säger är så "Spot on" verkligen.
Vidare så satte jag och Arwen en riktigt bra runda för Daniel Svensson under veckan. Jag börjar kunna arbeta upp lite tryck i henne nu. Hon har ju väldigt mycket power i sig redan, men det går gärna full fart framåt och nu försöker jag få till lite uppåt så vi kan producera språng för större klasser. Vi nosade på 140 hinder förra veckan. Där hon flaggar ut med sina bakbenen så piloten måste hem och öva på lite solhälsningar för att kunna följa med i sådana språng.

Sist men inte minst kan man packa sina finbyxor och sportkepsen och sätta sig på tåget mot Stockholm för Horse Show hela helgen. Sagt och gjort, vi ses på Friends!