Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Ett av höstens större projekt är avslutat! Vår "lilla" platta (på drygt 19 kvadrat) på baksidan av stallet är gjuten och klar! Det känns så bra att det blev klart innan vintern! Nu kan vi äntligen använda den här dörren som under mer än ett år har varit obrukbar eftersom det varit en stor nivåskillnad mellan rampen på insidan och marknivån på utsidan där vi tidigare grävt ned avloppsrör.

Rampen på insidan gjöt vi redan i november förra året, och den kan ni läsa om i det här inlägget: Konsten att gjuta en ramp

Tanken var väl att vi skulle gjutit plattan redan i våras, men då var jag gravid i första trimetern och låg och kräktes mest hela tiden. Sen kom sommaren med sin värmebölja och då var det helt enkelt för varmt och torrt för att gjuta, men nu blev det alltså äntligen av! Från början var det tänkt att bara vara en liten "läpp" utanför dörren, kanske 1,20m ut. Men eftersom det ska gå en grusväg längs med hela väggen, där vi kommer köra mycket med lastare, och kanske även lastbilar för t.ex kraftfoderleveranser m.m. så bestämde vi oss för att göra en liten platta i samma bredd som den blivande vägen.

Hur bred vägen ska vara har också diskuterats flitigt fram och tillbaka. Vi pratade först om tre meter. Sen la vi till en halvmeter "för säkerhets skull". Och när det sen skulle grävas bestämde vi oss för att lägga till ytterligare en meter, så att man slipper köra precis intill stallväggen när vägen väl är klar. Så den "lilla läppen" som skulle gjutas blev till en liten platta på 4,5 * 4,3 meter. Bredden på plattan bestämdes helt enkelt av måttet på den befintliga stalldörren som är på fyra meter.

Eftersom vi har avloppsrör som kommer ut från stallet här (som i dagsläget bara slutar i intet...), så var det första vi fick göra att gräva fram dom och lägga till ca sex meter rör, så att vi kan komma åt dem den dagen vi ska gräva vidare och koppla in nytt reningsverk. Avloppsrören kommer att löpa på frostfritt djup parallellt med grusvägen. Eftersom vår elförsörjningsledning går på tvären ovanför avloppsröret var vi tvungna att gräva försiktigt runt den så att den inte skulle skadas. Det tog lite extra tid förstås. Ska du gräva nånting på din tomt så kan du titta på ledningskollen.se, så ser du var din ledningar går nånstans. Man kan också ringa elbolaget och be dem komma ut och märka upp var ledningen går. De kommer hellre ut i förebyggande syfte, än när det redan är för sent...

När vi väl fått avloppsröret på plats var det dags att fylla igen det hålet, och sen börja gräva bort matjorden där plattan skulle gjutas. Längst ut i varje hörn har vi gjutit två stöttor, genom att gräva ned två gjutrör och fylla med betong. I botten har vi först lagt makadam, och sen betong, som en uppochnedvänd svamp. De går hela vägen ned på frostfritt djup så att det ska bli riktigt stabilt. I varje rör går också tre armeringsjärn, som sen bockats. Under hela plattan ligger ett lager med ca 15cm makadam. Ju närmre husväggen vi kommer desto mer makadam ligger under, men det är bara pga nivåskillnaden mellan utomhus och inne. Runtomkring hela plattan har vi grävt ett djupare "dike" på 50cm som fyllts med makadam. Detta för att leda bort vatten från markytan, så att det inte samlas fukt under plattan som kan göra att den fryser och spricker vid minusgrader. Plus att det blir så mycket trevligare att gå med hästar och köra maskiner om det inte är lervälling och vattenpölar överallt! För optimal avrinning är plattan gjuten i en liten lutning bort från byggnaden. Ovanpå makadamen ligger två armeringsmattor, med tillhörande peggar så att den kommer upp lite och ligger mitt i plattan. Detta är viktigt! Armeringsjärn måste ha betong både under och över sig för att göra nytta. Den får inte ligga direkt på makadamen.

Gjutformen är gjord av vanliga bräder och stöttande stavar 45*45 som vi bankat ned en bit i marken på flera ställen runt omkring formen. På utsidan stöttas den också av makadam som lagts ända upp till kanten.

Från början hade vi tänkt blanda betong och gjuta själva, men när plattan nu blev så stor så bestämde vi oss för att ta ut en betongbil istället. Det hade annars gått åt mer än två ton betong (dvs nånstans mellan 120-150 stycken 20kg säckar betong). Det kändes lite småjobbigt. Så nu beställde vi istället 2,5 kubik från Betongfabriken i Glumslöv. För själva gjutningen behövde vi en sloda, en vibrationsstav och en lång bräda som användes för att dra av betongen mot gjutformen. Slodan och betongvibratorn hyrde vi på Dennis maskinuthyrning.

Resultatet blev jättebra, om jag får säga det själv! Vi är nöjda i alla fall, och det känns jättebra att ha plattan färdig innan vintern. Nu kan vi köra in foder bakvägen utan att det blir lervälling. Och apropå att färdigställa projekt! I helgen kom vår murare från farmartjänst och avslutade den sista tegelväggen som påbörjades förra hösten. Vi hade tänkt mura klart de sista raderna själva under sommaren, men det var alldeles för varmt hela semestern för att kunna blanda något murbruk, så då bestämde vi oss för att ta lite hjälp istället. Som ni ser på bilden så behöver panelen ovanför bytas även på den här sidan, men det blir ett projekt för nästa år. I år sätter vi bara upp en tvärbräda som skydd för väder och vind. I den lilla inmurade fyrkanten ska det så småningom sitta en belyst skylt. Visst blev det fint?

Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Swish!! Så var två veckors "semester" till ända, och vardagen tar vid igen. Vi har hunnit med mycket, men inte riktigt allt som vi hade tänkt. Stor del av tiden har lagts på att gräva ned avloppsrör och förbereda för gjutning av en 4,5*4,3 m stor platta på det som blir baksidan av nya stallet.
Från början var det tänkt att bara vara en liten läpp, kanske 1,5 m, men av olika anledningar så växte projektet till nuvarande proportioner. Jag tänkte gå in mer i detalj på det i ett kommande inlägg. Vi har också hunnit med diverse småprojekt som att gräva bort en stubbe ur gräsmattan och sätta en ny hasp på Ferdinands box så att han aldrig mer kan göra skäl för sitt namn "rymmarkungen" m.m. Med på att-göra-listan fanns också punkten "dränera hagarna".     
  
Kanske känns det knasigt att efter den här extremtorra sommaren börja prata dränering, men hösten står för dörren och jag har fortfarande i färskt minne hur blött och eländigt det var förra hösten/vintern/våren. Då började det regna i mitten av augusti och inte slutade förrän nån gång i april (med ett litet uppehåll jan-mars då det snöade istället).
  
Mina rasthagar är relativt stora och ligger i lutning, så tidigare år har vi inte haft så mycket problem med lera. Men förra året var extremt! Det kom nederbörd varje dag! Marken blev övermättad och hann aldrig riktigt återhämta sig. Hästarna var leriga upp på benen, någon fick problem med mugg, någon med strålröta, allting var blött och tungt och skitigt och halt. Och att gå ut en snabbis i hagen utan att byta om till gummistövlar först var bara att glömma. Tappskorna stod som spön i backen. Till och med staketstolparna började lossna på sina ställen och fick hamras ned igen på regelbunden basis. För att lösa det mest akuta slängde vi ut ett par (ca tre) kubik med makadam 16-32 rätt ut i leran.
Det fungerade till den grad att jag fick som en hård plattform där jag och hästarna kunde stå och sätta på grimmor mm. Vi la också lite makadam på vägen ut mellan stall och hagar så att jag slapp halka runt i leran med ystra unghästar i andra ändan av snöret. Men det löste ju inte problemet med upptrampade, blöta hagar, som vid minusgrader gav hård och knölig skare...
  
Efter att ha jobbat på många fantastiskt fina hästanläggningar har jag märkt att hur påkostat stallar och ridhus än må vara så finns det nästan alltid problem med dränering, vattenansamlingar och lera. Hästar är tunga djur som trampar med stor kraft på liten yta. Det är svårt att skydda sig emot. Lägg sen till tunga maskiner och kanske lastbilar som kommer med foder mm så är lervällingen ett faktum. Till och med på anläggningar där man lagt plattor, gatsten eller asfalterat på gårdsplanen kan man ha problem, om man glömt att fundera på vart vattnet ska ta vägen.
 
När vi pratar om leriga hagar så finns det många olika metoder att grusa. Olika grusblandningar och makadam. Markduk eller inte markduk? Det finns gummimattor av olika slag som ska hålla gruset på plats osv, osv. Min erfarenhet är att alla dessa lösningar tyvärr fungerar dåligt på lång sikt om man inte också funderar på vart vattnet ska ta vägen! Här kan man välja öppna diken, stängda diken och/eller stenkistor för att dränera bort ytvattnet. Har man möjlighet kan man sen leda bort vattnet till en dagvattenbrunn eller damm så blir det ännu mer effektivt. Vi bestämde oss för att gräva en stenkista.
  
Så i söndags kväll tog vi tag i saken, och började gräva på det ställe i stonas hage där jag vet att vattnet samlas. Hålet blev cirka tre gånger tre meter i omkrets och cirka en och en halv meter djup. När vi grävt färdigt började vi fylla det igen med stora stenar som vi har samlat på oss sen tidigare utgrävningar. Våra marker består av lerjord och sten. Först stora stenar, sen lite mindre. När hålet var nästan fyllt med sten, la vi ett ca 15 cm tjockt lager med makadam. Sist men inte minst la vi ett tunt lager jord, mest för att det ska vara mjukt och trevligt att gå på för sto och föl som inte har skor på sig. Det här tog oss tre timmar allt som allt, och då hade vi förstås stor hjälp av vår lastgrävare. Utan den hade det tagit flera dagar att uppnå samma resultat!
  
Förutom den här stenkistan så kommer vi också gräva bort ett lager jord precis runt ingångar och vattenhinkar (de platser där de står och trampar lite extra) och lägga makadam istället. Jag tänker mig att man gör en lite djupare grop precis vid ingången, så att vattnet kan rinna undan där, och sen nöjer sig med cirka 10 cm runtom. Om man vill lägga markduk under bör man gräva djupare. Annars kommer hästarna bara trampa/gräva upp den inom kort.
  
Hur man bäst dränerar och grusar sina hagar beror på saker som vad man har för jordmån (lera, sand osv), hur stora hagar man har, hur många hästar som går där, vilken lutning marken har, om markerna ligger högt eller lågt och vilken klimatzon man bor i. Det är också ett pågående arbete som man tyvärr måste göra om då och då. Speciellt om man väljer stenkistor eller stängda diken, som så småningom sätts igen med lera och annat stoft som tar sig ned i marken med regnvattnet. Men även öppna diken och dammar måste då och då grävas om och rensas upp för att fungera optimalt.
Gör man det ordentligt från början kan man dock njuta av torra fina marker i många år innan man behöver börja oroa sig på nytt. Men glöm inte bort att vattnet måste ha någonstans att ta vägen! Annars är det bara att kasta pengar i sjön (eller rättare sagt – grus i leran)!

För två veckor sedan passade vi på att högtryckstvätta stallet. Har man möjlighet så är det något som jag verkligen rekommenderar att man gör en gång per år. Det kan vara svårt om man har ett stort stall där hästarna inte går på bete, men är man ett gäng som hjälps åt så brukar det lösa sig.
  
Det går aldrig att få det lika rent om man bara skrubbar väggarna för hand. Mitt stall är inte stort, och eftersom unghästarna går på bete just nu så var det inte så många boxar som skulle tömmas innan vi kunde börja tvätta. Om man har möjlighet så är det perfekt att göra stalltvätten så här i början av sommaren. Då minimerar man också antalet flugor och andra parasiter i stallmiljön för resten av säsongen.
 
Minst en vecka innan jag planerar att tömma och tvätta stallet tar jag ett träckprov på alla hästar i stallet för att se om någon behöver avmaskas. Om det behöver göras är det bra att göra det två-tre dagar innan tvätten. När man sen tömmer boxen och tvättar boxväggarna får man bort alla larver och ägg och kan minimera återsmittan!
  
Vi började mocka ur boxarna tidigt på morgonen, direkt efter att hästarna gått ut. Dels för att slippa jobba i den olidliga värmen som var, dels för att försäkra oss om att hela stallet skulle hinna torka och boxarna strös upp innan det var dags för insläpp på kvällen. När boxarna var tomma, täckte vi över alla elkontakter med plast som fästes med silvertejp (jag undvek förstås att rikta strålen direkt på dessa, men vi ville vara helt säkra på att slippa få in vatten i kontakterna och undvika kortslutningar).
  
Nästa steg var att göra rent alla avloppsbrunnar ordentligt så att avrinningen skulle fungera. Det finns tre brunnar i mitt lilla stall. De två som sitter i anslutning till stallgång och box var helt igenslammade, men med lite pyssel blev de rena och fina. Jag rekommenderar verkligen att man har gummihandskar redo för detta arbete! Det är rätt så nasty...
Vi hade också en "avloppsrensare" som tillbehör till högtryckstvätten. Det är en 15 meter lång slang, cirka en cm tjock och rätt så fast/hård, med ett litet munstycke som sprutar vatten både framåt och bakåt som man trär in i avloppsrören och puttar framåt tills "hela" röret är sköljt. Fungerar jättebra! Jag tror att man köper den separat som tillbehör, men det är det verkligen värt! Vi fick låna både den och högtryckstvätten av mina svärföräldrar.
  
När allt detta var gjort var det äntligen väggarnas tur. Först en grovomgång med hård vattenstråle. Sen en omgång med Virkon S för att döda ev bakterier/mögelsporer/mm, och sist en avsköljning med vatten igen. De mest envisa bajsfläckarna krävde lite skrubbning med skurborste och diskmedel, men den mesta skiten bara rinner av. Det är en ren fröjd att se!
  
Sist men inte minst passade vi på att skrubba rent vattenkoppar och krubbor riktigt ordentligt (också för att försäkra oss om att det inte var några Virkonrester – som kan vara starkt frätande och absolut inte ska förtäras – kvar i dem). Sen var det "bara" att vänta på att stallet skulle torka.
  
Innan jag halmade upp boxarna igen strödde jag ett lager av Stalosan i botten, och sen på med halm! Stalosan är ett bra medel som bland annat motverkar bildandet av ammoniak och som sägs döda bakterier och mögel m.m. Jag brukar använda Stalosan ungefär en gång i veckan, och strö ut lite extra i hästarnas "kisshörna" (efter att ha mockat bort den kissiga halmen först förstås).
  
Det är så underbart med ett riktigt rent stall! Jag njuter varje gång jag går in till hästarna!

Jag borde förstås ha tagit en "före"-bild också, men så här fint är det i alla fall nu – nästan två veckor efter tvätten. Det som ser ut som fläckar är ställen där putsen/färgen är sliten. Men måla om gör vi ett annat år!

Våren har anlänt med besked! Inte nog med att sommartiden är här med sin ljusa kvällar! Vi har dessutom haft några helt underbart soliga (och vindstilla) dagar! Jag och hästarna har njutit av härliga ridturer i solen, och jag har mockat i t-shirt!!! Vi har varit på utflykt med Daisy, ätit våfflor på våffeldagen och förstås invigt grillen för säsongen. Det är sådana här dagar som man ska bo på landet! Magiskt!

Dom här små söta påsklijorna planterade vi förra året bredvid ridbanan. Dom blommar för fullt!

Men vi har inte bara slappat. Torsdag och fredag hade min man tagit ledigt från jobbet, och så hade vi svärföräldrarna här på besök, så vi har fått mycket gjort. Svärmor har fortsatt rensa upp bland rishögar och nedfallna träd och döda grenar. Vi har ju en liten remsa skog som avgränsar tomten från betesmarkerna. Som bredast är den ca 90m. Vi har ett par riktigt stora, pampiga träd. Bland annat en kastanj som ser ut att vara 200 år gammal. Som tagen ur en sagobok. Och så har vi massvis med fläder! Fläder är trevligt. Men det växer och förökar sig som ogräs! Och när de växer i skuggan under andra träd så blir grenarna mossbeklädda och sköra, och rötterna ytliga. Så de ramlar omkull för minsta vindpust. Och vi bor ju i Skåne... Så det finns en del att rensa. Det kommer bli en fin brasa till Valborg! Men skämt åsido så är det faktiskt på tok för mycket för att vi ska kunna ta hand om det själva. Vedförrådet är redan fulla och det finns en gräns för hur mycket ris man kan hinna bränna... Så mitt tips är att ta kontakt med ett företag som jobbar med träflis eller spån. Har ni tur så kommer de ut och tar hand om det åt er, iaf om det handlar om lite mängder. Jag har en sån kontakt här, och den håller jag hårt i!

Förutom det så har vi jobbat vidare med avloppet till spolspiltan. Vi fick våra avloppsrännor från GPA Flowsystem AB i onsdags, så mannen och svärfar har jobbat med att koppla ihop dem med röret till avloppsbrunnen som vi la på plats förra helgen. Lutningen på rören ska vara 1%, dvs 1 cm per meter. Om det lutar mer än så, så finns det risk för att vattnet rinner bort för snabbt och inte tar med sig smuts som lera och hästhår ned i avloppet. Och det vill man ju inte. Men man måste tänka på att rör som dras utomhus måste gå på frostfritt djup. Vad som är frostfritt djup varierar beroende på var man bor i landet, så kolla upp vad som gäller i din landsända! Längre än så har vi inte hunnit helt enkelt för att projektledaren (dvs jag) ligger lite efter i planeringsarbetet. Jag måste fortfarande bestämma hur vi ska göra med avloppet från tvättstugan (vår första plan visade sig vara inkomplett, så nu måste jag ta reda på allt om avlopp, trekammarbrunnar, reningsverk, markbäddar mm). Det är ett rätt stort projekt och jag känner mig lite vilsen. Men jag börjar känna mig lite mer hemtam med begreppen. Så nu måste jag "bara" ringa lite samtal och ta in offerter/prisuppgifter m.m. Och sen måste vi skicka in en ansökan till kommunen (eftersom vi så småningom planerar att koppla en toalett till avloppet. Ska man inte koppla på toalett, utan bara ha t.ex. avrinning från tvättmaskin eller handfat och diskmaskin så räcker det med att göra en anmälan om detta - i alla fall i Landskrona!). På den här sidan har jag hittat massor av matnyttig information.

Den här avloppsguiden damp ned i brevlådan som en skänk från ovan i torsdags. Filmen ifråga ser du här!

Nästa punkt på min lista är att göra en planlösning för tvättstugan, så vi vet vart avloppsbrunnarna ska vara. Det kanske låter enkelt, men jag tycker det är svårt. Jag har alltså ett utrymme på ca tre gånger åtta meter, som ska delas in i tre rum - tvätt/torkrum, ett litet förråd och en foderkammare. Men hur långt är en meter liksom? Etthundra centimeter - jag vet. Men hur mycket utrymme behövs mellan tvättmaskin och täckeshängare för att det inte ska kännas trångt? Hur bred ska en hylla vara för att man enkelt ska kunna vika och lägga ett täcke på den och hur mycket plats tar en fodertunna? "Bara" att gå ut i stallet och mäta antar jag, men när ska man hinna med det..?

Sen måste jag fixa övervakning till stallet, det är snart bara en månad kvar till Prinsessans fölning! Magen hoppar runt allt livligare. Skönt att se tycker jag. Hon är inte typen av sto som blir sådär jättetjock, så ibland undrar man ju om det verkligen är en liten fölis därinne. Det känns lite overkligt! Och sen så ska markerna skötas, ogräs rensas, foder inhandlas, ridbanan harvas, hästarna ridas, stallet mockas, samtal ringas och hunden motioneras. Jag ska hålla lektioner, städa huset, gödsla gräsmattan, laga middag, betala räkningar, skriva bloggen osv osv.. Ja, ni vet... Och så ska jag gå ut på ridbanan och bestämma mig för hur stora bokstäver jag vill ha, samt hur vi ska sätta upp dem, och sen vidarbefodra detta till min kära pappa som har lovat att göra bokstavsskyltar till mig i samma stil som stolphattarna som han gjorde förra året. Jag har letat efter bokstäver i metall som vi kan fästa på skyltarna, men jag hittar inga i rätt stil och storlek, så vi kommer att få måla på bokstäverna. Det kommer att bli snyggt! Sen får man kanske räkna med att man får bättra på färger en sisådär vart femte år, men det kan jag leva med. 

Mycket tankeverkstad just nu går åt till min ridning och det där med sitsen. Jag var ju på sitskurs med Lena Gunnarsson på Equestrian Fysio för någon vecka sedan. Hon är leg sjukgymnast, och har specialiserat sig på ryttare och liksidighetsträning/coreträning. För mig är det lite som att komma hem. När jag startade mitt företag som nyutbildad Massageterapeut och Hästmassör år 2004, så hade jag en dröm om att en dag kunna driva ett träningscenter för hästar och ryttare (Horse and Human), där sitsen, coreträning, massage, friskvård och förstås dressyr skulle stå i centrum! På den tiden tror jag att det uppfattades som lite "alternativt" och "flummigt". Men nu känns det som om ridvärlden har kommit ikapp och verkligen förstått hur viktigt det är med en helhetsbild av ekipaget. Du är samma person när du sitter på din häst som du är när du sitter på din kontorsstol! Jag ska inte grotta ner mig mer i det just nu, men jag hoppas hinna skriva ett eller kanske ett par inlägg om min syn på det där med sitsen inom snar framtid. Vi får väl se hur det går... Den här veckan kommer bland annat bjuda på hingstvisningar, ny träningshäst, avlopp, avlopp, avlopp, och så ska jag göra en sitsanalys hos Lena! Spännande!

Må väl och njut av solen!

/Marie

Örstorp Gård AB

Vad är det som gör att livet snurrar på så himla fort just den här årstiden? Jag minns att det var samma sak förra året. Fullt ös - medvetslös liksom... Men jag klagar inte! Det är bara roligt när det händer mycket! Det gäller bara att prioritera... Och bloggen är tyvärr en av de saker som ibland får stå tillbaka lite. Men ni kan alltid följa bygget på vår Facebooksida Örstorp Gård AB, och vill ni följa mig och hästarna så gör ni det på Horse and Human's facebooksida!

Jag ville ju skriva ett inlägg om mina intryck från bruksprovet, men sen dess har jag hunnit vara på sitskurs som satt en massa griller i huvudet på mig (som jag också vill skriva om), och så har vi förstås jobbat vidare med bygget! Min duktiga man har skurit ut en tårtbit ur det befintliga betonggolvet där vår avloppsränna till spolspiltan ska gå. Det kommer bli två spolspiltor som kommer vara 2,5 meter breda. Avloppsrännan från GPA Flowsystem kommer vara 5 meter lång och gå i framkant. Ungefär 0,5 meter av den går in i det redan befintliga betonggolvet. Förutom det så har vi anmält Daisy (vår rottweilertik) till mentalbeskrivning (MH) i början av april. Det är ett måste om man vill kunna ta valpar och registrera dem som renrasiga. Och det vore ju ljuvligt med en kull små rottweilers! Finns det något sötare? Det börjar också närma sig fölningstider. Prinsessans föl är beräknad till den 6 maj! Så spännande! Hon har fått sin sista vaccination mot abortvirus, och nu tittar vi på övervakningslösningar för stallet och fölvakter så att vi ska kunna vaka på bästa sätt. Mina föräldrar kommer hit en vecka innan fölning och stannar en vecka efter för att stötta oss trötta fölvakare i vardagen. Så jag hoppas verkligen att hon håller sig till utsatt leveransdatum och inte går alltför mycket över/under tiden...

Titta så fint det blev! Här ska avloppsrännan inpassas.

Men åter till bruksprovet! Jag var bara där på lördagen för att se testryttarna. Jag satt på SWB-läktaren med hörsnäcka i öronen. Det var min tränare Kerstin Andre som var ansvarig för läktarbedömningen. ASVH ordnar alltid läktarbedömning på Falsterbo/bruksprovet/breeders. Det är förstås främst för uppfödare, men för en väldigt överkomlig peng kan vem som helst få låna en öronsnäcka och vara med. Att lyssna på Kerstin (och speciellt i år då det var ett tyst bruksprov) var som en liten mini-klinik. Väldigt intressant att få ta del av hennes tränade öga och stora erfarenhetsbank. Vi fick njuta av många fina hästar, och dagens stjärna var definitivt Ironman H som också blev bruksprovvinnare i dressyren. Han var dagens mest kompletta hingst. Dragon Welt (som på breeders förra året charmade ingen mindre än Charlotte Dujardin), var testryttarnas favorit. Han fick kanske till och med en lite väl tuff testridning då ingen av testryttarna verkade vilja kliva av... Vill man ha en snäll och positiv avkomma med arbetsvilja deluxe så ska man välja Dragon Welt till sitt sto. Han är dock lite, lite lång i ryggen så har man ett sto med lång rygg ska man kanske välja en annan hingst. Jag förstår inte riktigt poängen med att ha ett tyst bruksprov? Vem som helst kan ju gå in och läsa testryttarnas omdömen och poäng på ASVH nu i efterhand. Så vem är det man skyddar? Eller vill man undvika alltför mycket publik med allt vad det innebär? Om målet var att undvika utomstående spekulationer så har man ju misslyckats. Det är ett problem som aldrig kan lösas genom att man stänger dörrar. Vi måste snarare öppna upp dörrar, och visa att vi kan stå för det vi gör. Om målet är att skydda de unga hingstarna från publik och onödig stress, så får man kanske bygga om hela bruksprovet istället. Varför ska det vara ett publikevenemang? Hingstarna visas ju upp för uppfödarna hemma på sina stationer efter bruksprovet ändå. 

Trots så många fina hästar så var det ingen som jag blev sådär riktigt tokkär i. Den stora behållningen för mig var istället att få njuta av testryttarnas fina ridning, och speciellt då Eva Möller. Även om Theo Hansen förstås inte är precis bortkommen på en hästrygg... Två helt olika ridstilar som passade de olika hästarna olika bra. I allmänhet kan man väl säga att Eva red hästarna lite mjukare, lite mer framåt och snäppet lägre. Theo satte lite mer press, ville ha något kortare ram och ett mer kontrollerat uttryck hos hästarna. Vissa hästar blommade upp under Evas mjuka ridning och andra behövde mer stöd och gick som klockor med Theo i sadeln. Eftersom jag själv tillhör gruppen lite mindre ryttarinnor är det alltid extra trevligt att se en duktig sådan i farten. Det inger alltid hopp om att det går att bli sådär riktigt fantastisk i sadeln, även när man är begåvad med normallånga ben...

Så hur tänker jag då när jag ska välja hingst till mitt sto? Jo, jag vill gärna se att hingsten själv har presterat på tävling och /eller lämnat flertalet avkommor som har det. Det viktigaste är ju inte hur hingsten själv för sig - utan vad han lämnar till sina avkommor! Och hur ska man veta det om man inte sett ett par generationer? Jag använder alltså inte någon av de nyexaminerade hingstarna, även om det ibland är VÄLDIGT lockande! Dom är ju nya och spännande och liksom oförstörda. Samtidigt så måste man som professionell uppfödare välja en hingst som "säljer". Som får folk att tänka Wow! redan på pappret. Och sist men absolut inte minst så måste jag välja en hingst som passar och kompletterar mitt sto! Det är kanske det allra, allra viktigaste. Och så bör man fråga sig för vem det är man avlar. Många uppfödare avlar på sitt eget sto, med målet att själva rida avkomman i lätta och kanske msv-klasser. Kanske ska man då inte välja den mest elektriska och känsligaste av hingstarna? Ett bra psyke och stabila gångarter kommer man mycket längre med! 

Det där sista är inte helt enkelt eftersom vi i dagsläget inte vet om/vilka ston vi kommer ha i år. Vi är fortfarande ute efter att låna ett till två ston till för kommande säsong. Jag har väldigt höga krav på "mina" ston. De ska ha bra stam, och själva presterat bra på unghästtester eller (dressyr)tävling på minst msv nivå. De får gärna haft föl tidigare (inget måste), men inga kända komplikationer. Har du ett sto som passar beskrivningen som du kan tänka dig att låna ut så får du gärna höra av dig till oss på marie@horseandhuman.com!

Prinsessan och Doriz i sommarhagen 2016.

Det händer så mycket nu att jag hinner inte skriva ned allt! Så vi tar en snabb recap! Förra helgen grävde vi klart jordgolvet, sånär som på runt den bakre porten (woop! woop!). Min man har tagit ut några extra semesterdagar nu under mars månad. Det innebär bland annat att han var "ledig" både i tisdags och idag (fredag). Ledig på hästgård betyder att man jobbar - fast hemma. Så i tisdags grävde han med hjälp av svärfar klart det sista i ladan! Det känns som om jag har sagt att "snart har vi grävt färdigt" hur länge som helst nu... Men nu ÄR vi alltså färdiga!!!

Såhär fint var det i tisdagskväll, efter att min man och svärfar grävt ut det sista jordlagren runt den bakre porten (i bild).

Nästa steg är att lägga makadam. Den leveransen kom i onsdags när mina föräldrar fortfarande var här. De var här en snabbis fredag-torsdag och hjälpte bland annat till att vårfixa i trädgården och passa gården när jag var på bruksprovet. Mamma hjälpte också till att ringa runt och ta in offerter på makadam. Makadam är bergkross som är tvättad och sorterad så att de minsta kornen är borta. Man anger storleken som t.ex. 16-22, där den första siffran anger de minsta kornen, och den andra de största i mm. Det var inte helt enkelt att ta reda på vilken storlek vi skulle ha på makadamen. Någon menade att det är bra med grövre så inte fukten klättrar upp underifrån. Någon annan att det inte ska vara för grovt för då försvinner för mycket betong ner i gruset när man gjuter. Vi valde till slut 16-25, dels för att det kändes "lagom" grovt och dels för att vi fick ett mycket bra pris på det från Mark & Transport Skåne AB. Det lönar sig att ringa runt!

Såhär såg det ut idag efter en halv dags arbete med lastaren.

Vi närmar oss det gula sträcket som markerar vart golvet kommer vara! 10cm betong på detta så!

Själv har jag haft fullt upp med att planera avlopp, och ta reda på vad som gäller när man ska anlägga ny trekammarbrunn m.m. Avloppsvatten från t.ex. spolspilta och andra golvbrunnar i stallet kan ledas bort direkt ut i t.ex. en stenkista. Men eftersom vi ska ha tvättmaskin så måste vi ha någon typ av reningsverk. Så därför kollar jag nu upp alternativ. Jag har kollat med miljöförvaltningen vad som gäller för just oss. Det kan skilja mellan olika kommuner.

Jag har också beställt avloppsrännor till spolspiltan! Det blev en modell från GPA Flowsystem AB, utan sandfålla. Den är för industriellt bruk och klarar både hästhovar och tunga maskiner, om vi nu skulle få för oss att köra lastaren i spolspiltan någon gång... Vi kommer att ha rännorna längst fram i spolspiltan, med ett fall bakifrån och fram. Så var spolspiltorna där jag stod med hästarna innan flytten utformade, och det var helt klart den bästa lösningen jag stött på. Så jag kopierar rakt av! Jag har valt bort sandfålla på rekommendation av experterna på GPA. De tyckte precis som jag att de slammar igen alltför snabbt och ger stopp. Och så får man rensa stup i kvarten. Istället tyckte de att man skulle välja ett rejält rör och koppla under rännan så får man en snabb och bra avrinning. I den här länken hittar du en produktbeskrivning av rännorna som vi beställt. Vi kommer att ha 110mm avloppsrör. Eventuellt åker vi och köper dem i helgen. Avloppsrör finns att köpa på de flesta byggmarknader. Men det beror på hur långt vi hinner med makadamen imorgon. Det ska plattas till och krattas ut i ett 15 cm tjockt lager över hela det 135 kvm stora jordgolvet. Det mesta görs med lastaren, men lite får man göra med spade och kratta. När det är färdigt ska det paddas, men det blir inte denna veckan.

Jag hade ju tänkt att jag skulle skriva lite om mina intryck från bruksprovet också, men det får bli ett eget inlägg! Glöm inte följa oss på vår Facebooksida! Det händer mycket just nu!