Stalldrömmar
OKT
11
2021

Vi gjorde det! Stallet fick godkänt! Eller nästan i alla fall.... Vi hann inte riktigt, riktigt färdigt till i tisdags, men eftersom vi ville flytta hästarna från betet igår (söndag) så valde vi att besiktiga ändå. Vi kunde ju visa hur vi tänkt göra i alla boxar, vilket länsstyrelsen godtog eftersom det bara är små detaljer som ska fixas. Vartefter som boxarna blir färdiga får vi börja använda dem utan ny besiktning. Vi måste bara skicka in bilder på att vi vidtagit de åtgärder som ålagts oss – det mesta saker som vi mer eller mindre hade tänkt göra ändå.

Dessa åtgärder är att:

  • Flytta tre vattenkoppar från gamla stallet in i nya stallet, och koppla klart alla värmekablar.
  • Spackla alla de bilade socklarna med cementbruk och slipa bort eventuella vassa kanter.
  • Sätta igen glipan under boxfronterna med antingen en regel, en skiva (typ stallplyfa), eller med betong. Vi valde betong.

Totalt kanske 30-40 timmars arbete, och om man jämför med de drygt 400 timmarna som vi lagt ned i sommar och höst (plus de hundratals timmarna som vi lagt tidigare) så är det ju ingenting! Vi passade faktiskt på att fira lite i tisdags kväll! Öppnade en flaska bubbel och såg en film i soffan. Det kändes som himmelriket på jorden jämfört med hur vårt liv har sett ut de senaste månaderna. Jobba, bygga, passa barn (jo, jag vet att man inte passar sitt eget barn, men det känns faktiskt lite som om det är det man gör när man bara avlöser varandra. Vem bygger och vem passar Vincent typ...).

Jag ska inte ljuga och säga att det har varit enkelt. Det har det verkligen inte! Vi har jobbat med kniven mot strupen i flera månader nu, väl medvetna om att hösten närmar sig och att efter betets slut så har vi 5 hästar, men bara 4 boxar (dom i gamla stallet)... Så vi har jobbat frenetiskt för att bli färdiga, men som vanligt har allting tagit mer tid och varit jobbigare än vi hoppats på. 

Det som tagit mest tid har varit arbetet med att bila bort socklarna som på sina ställen var upp till 60 centimeter tjocka och innehöll flera stora stenblock som var tvungna att kapas i omgångar för att inte riskera att hela ytterväggen skulle kollapsa.

Och som om vi inte var trötta och slitna nog så fick vår son feber söndag-måndag natt. Vilket förstås innebär sömnlösa nätter och vabb-dagar för oss som föräldrar. Jag som skulle städa och snygga till inför besiktningen hela måndagen fick istället vara hemma med sjukt barn. Och stackars Jörgen som var lika trött som jag efter en sömnlös natt fick gå ut och spackla betongsocklar när han kom hem från jobbet på måndagskvällen. Bara för att göra livet ännu lite roligare så fick vår son förstoppning natten till fredag och lördag. Stackarn! För oss innebär det ytterligare två sömnlösa nätter som spenderades med att försöka trösta ett otröstligt barn. Jobbigt på flera nivåer...

I helgen som gick hade vi barnvaktshjälp och elektriker på plats (dvs farmor och farfar var här). Och med gemensamma krafter lyckades vi få färdigt de boxar som behövdes för att kunna ta in hästarna från betet i ett säkert och tryggt (och sprillans nytt!) stall! Men jag skojar inte när jag säger att vi 5 minuter innan insläpp stod och skruvade upp de sista krubborna i boxarna som skulle användas!

Jag tror att vi fortfarande är lite för trötta för att verkligen njuta av det vi har åstadkommit. Vi har balanserat på gränsen till total utmattning under ganska lång tid nu. Så det ska bli väldigt skönt och extremt välbehövligt att kunna dra ned på tempot ett litet tag och samla lite krafter. När vi hunnit andas en stund, ska vi göra en plan för hur och när vi ska göra färdigt de sista bitarna – muren till gödselplattan, inreda sadelkammaren o.s.v. Men det får vänta lite. Stallet är färdigt, och det ska vi låta sjunka in så vi kan landa lite i den känslan!

Nästa gång jag går på Bauhaus så ska det vara tillsammans med hela familjen, och vi ska gå runt och flanera såsom andra familjer gör. Kanske ta en glass i fiket? Inte springa in ensam, lasta på 20 säckar betong och 6st 45x95 reglar i rekordfart för att sen springa (nåväl – man springer inte så fort med 400kg betong på kärran) till kassan och vidare till transporten för snabbast möjliga hemfärd som jag gjorde i lördags! Så det så! 

Följ oss gärna på vår Instagram för fler bilder och filmklipp! 

https://www.instagram.com/orstorp_gard/ 


Läst 171131 ggr Kommentarer Kommentera

Årskrönika 2020

Om 2019 var ett år i familjens tecken så måste väl 2020 vara ett år i coronans tecken? För även om vi här på landet kunnat leva nästan som vanligt så har det ändå präglat allt, ifrån sociala kontakter till stallbygget. Vi i Skåne har ju varit ganska milt drabbade ända fram till nu de senaste månaderna. Men för oss som har barn i förskoleålder och föräldrar i riskgrupp-ålder så har det varit jobbigt att följa restriktionerna ändå. Att klara av nästan ett helt år utan barnvakter - med hästgård, stallbygge, företag, krävande heltidsjobb och måååååååååånga vab-dagar eftersom barnet måste vara hemma vid minsta lilla snuva.... I långa perioder har han varit mer hemma än på förskolan! Ni kan tro att vi är trötta!! Jag längtar mycket efter min familj i Stockholm, som jag knappt har kunnat träffa alls i år, och länge, länge gick vi ju i ovisshet och väntade på våra boxfronter som tillverkades i Polen. Allt vi kunde göra var att hålla tummarna för att leverantören inte skulle gå i konkurs, och att Polens lock-down skulle släppa så arbetet på fabriken kunde rulla igång igen. Men vi har fått vara friska och krya och ingen jag känner har drabbats allvarligt av Covid19, så då får man ändå vara tacksam.

Pandemi till trots så har det för oss varit ett rätt så händelserikt år. Vi har ju tagit ett gigantiskt kliv framåt i våra Stalldrömmar! Ni som inte följt oss på Instagram kan gå in där och titta så ser ni bilder från hela bygget. Vårt ända nyårslöfte är att stallet ska bli färdigt nu under 2021! Det är, som jag skrivit tidigare, ganska många små detaljer kvar (och några stora). Inne i stallet ska elektrikern dra färdigt elen och sen ska vatten dras fram och vattenkoppar sättas upp, galler ska sättas upp framför fönstren och mellan de boxar där det krävs. I spolspiltan ska det gjutas fall fram till avrinningsbrunnen. Och sist men inte minst så är det en del detaljer som ska snyggas till – lite puts på sockeln, några krokar, täckeshängare och uppbindningsringar att sätta upp osv.

Dom stora projekten i stallbygget som fortfarande är kvar är gödselplatta, sadelkammare och serviceutrymmen (foderkammare, förråd och tvättrum). Av de tre så är gödselplatta det största både  mätt i arbetstimmar och i pengar. Som god tvåa kommer serviceutrymmena och sist sadelkammaren. Vi kommer hålla på och ”småpyssla” på kvällar och helger direkt från start i januari, men sen räknar vi med att ta ett ordentligt ryck i mars/april nån gång när vädret borde tillåta grävning och gjutning utomhus igen. Kanske, kanske kan det bli invigningsfest till Valborg? Vi får väl se.  

På hästfronten har det också hänt mycket. Vår första uppfödning, Örstorps Rex, efter Luxus CML, under My Princess (selektionssto uppfödd av Anita Rostner e. His Highness x Nactus, som vunnit Kungakannan och Breeders trophy som ungsto) har ridits in och visats. Just nu är han iväg på lite välförtjänt vintervila, men jag ser fram emot att börja sätta igång honom om någon månad eller två. Då är han plötsligt 4-år och det blir dags att börja skolan lite mer på riktigt. I år har han ridits mkt sparsamt ca 3ggr/veckan i 3 perioder om ca 1½-2 månader. Däremellan har han varit på sommarbete och nu på lösdrift. Man ska inte ha för bråttom med den unga hästen. I vår kommer han att ridas (inne och ute) ca 4ggr/vecka och sen tömköras/longeras/löshoppas 1-2 ggr/veckan med 1-2 vilodagar i veckan. Om han inte blir såld kommer han att få vila lite över sommaren och sen sättas igång igen till hösten. Jag kommer också börja ta med honom ut på lite träningar och några små unghästklasser.   

Vår andra uppfödning Örstorps Totifini (efter den nyligen avlidna legenden Totilas) blir 3-år i år och ska ridas in under våren. Hon har varit lite senare i sin utveckling jämfört med Rex, så planen för henne är ännu lite osäker. Hon ska i alla fall ”sittas in” innan sommarvila och sen får vi se om hon är redo att visas eller om hon behöver mer tid på sig att växa i sin kropp. Det ska bli extra spännande att börja jobba med henne eftersom vi planerar att behålla henne i verksamheten – först för tävling och sen för avel. Vi får också fundera på om hon eventuellt ska betäckas i år. Det beror helt på om hon känns tillräckligt stark i sin rygg eller inte. Men oavsett vilket så kommer jag få ägna mig åt det spännande och roliga detektivarbetet som det innebär att hitta den perfekta hingsten! Så är vi beredda ifall det skulle kännas rätt!

I övrigt så hoppas jag kunna komma igång ordentligt med min fina foderhäst så att vi kan komma ut på tävlingsbanorna i vår. Jag vill fortsätta utvecklas som ryttare, tränare och hästmänniska och ser verkligen fram emot det här nya året. I företaget ser jag fram emot att få följa gamla och nya elever på deras resa tillsammans med sina hästar och ponnys. Jag hoppas på att samhället kommer kunna öppna upp lite så att 2021 blir ett riktigt kurs-år! I år har jag inte haft en ända kurs då det inte känts förenligt med Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Så det kliar i fingrarna på mig nu, och huvudet riktigt bubblar av spännande idéer på nya kurser! Och så ser jag förstås fram emot livet på gården med min fina lilla familj! Oavsett vad jag gör i mitt liv så kommer beslutet att bli mamma alltid vara det bästa jag gjort i hela mitt liv! Och med dem orden avslutar jag det här inlägget som blir det sista i 2020. Nu ska jag dammsuga övervåningen, färga håret och baka en banankaka med choklad som är en riktig favorit här hemma! Hoppas att ni alla får en riktigt fin nyårsafton och helt helt fantastiskt Gott Nytt År! Ta hand om varandra!

Recept på banankaka för den som blev sugen!

   


Läst 104811 ggr Kommentarer Kommentera

Ja, lite så känns det just nu! Byggarna har åkt och plötsligt är det väldigt tyst här på gården... Ingen betongblandare som går. Ingen som kapar skalblock, ingen radio som dunkar i bakgrunden och ingen slaghammare som hackar i sockeln...  Det har varit några extremt fullspäckade, stressiga veckor! Men nu står boxarna där och vi är så nöjda!!! 

Jag önskar jag kunde skriva att nu är allting färdigt och vi kan flytta in hästarna, men riktigt så enkelt är det inte. Dels för att bygget måste godkännas av Länsstyrelsen innan vi kan börja använda det. Och dels för att vi faktiskt inte är riktigt färdiga. Vår elektriker (dvs svärfar) ska dra färdigt elen, och sätta upp den sista belysningen. Och sen ska vi få upp vattenkoppar och  nya vattenledningar, krubbor och fönstergaller. Det kommer vi att göra själva. Och så ska det städas! Det blir väldigt mycket skräp och bråte när man bygger! Trots flera rundor till tippen så har vi minst 10-15 sopsäckar med tomma betongpåsar, en massa spillvirke och delar av block som inte är lönt att spara mm mm. För att inte tala om alla tomma pallar som ska köras iväg och lämnas in! 

Och apropå pallar så måste jag ge en eloge till vår palltruck som vi köpte i våras! Det kan vara århundradets bäst köp! Vilken nytta vi haft av den både innan och under bygget!!! Så står ni och tvekar om ni behöver en truck eller inte så är mitt tips! Gör det! Köp palltrucken! Ni kommer inte att ångra er. Den har gått varm de här senaste veckorna och verkligen förtjänat sitt uppehälle. Men hur som helst - lite el, lite städning och lite vatten, och sen har vi ett användbart stall med 12 boxar! Amazing! 

Under våren kommer vi sen att färdigställa sadelkammare och gödselplatta. I sadelkammaren ska det röjas (just nu används det som verkstad), och sen ska det målas. Det kommer att behövas någon extra täckande specialfärg om vi inte ska behöva måla 20 lager. Man har tidigare haft en vedpanna i det utrymme som ska bli sadelkammare och både väggar och tak är missfärgade av år av sot. Jag tror det blir vita väggar och mörkare golv. Kanske grått. I mitt drömstall så har vi klinker på golvet, men det är tveksamt som det ryms i budgeten tyvärr. Men visst hade det varit såå snyggt? Terracottaklinkers, vita putsade väggar och ljusgrå garderober! Kan ni se det framför er? 

Gödselplattan ska gjutas på baksidan av stallet och kommer bli en rejäl pjäs på 180 kvadratmeter (12m*15m) och ca 360 kubikmeter. Jordbruksverket räknar med att en häst i genomsnitt producerar 1,2 kubik gödsel/månad. Det är ju ett genomsnitt så jag tänker att jag som har stora hästar och som mockar petigt och strör med halm kanske får räkna med ca 1,5 kubik istället. 1,5 kubik bajs * 12 hästar = 18 kubik bajs/månad (det låter lite lite - tycker ni inte det?). På ett år blir det 216 kubik. Sen vill jag ju kunna slänga även sånt som lite mögligt hösilage och kanske lite ogräs och dylikt. Jag tror jag kommer ha goda marginaler. Men det finns ju ingen värre än en underdimensionerad gödselplatta! Så det blir nog bra. Men det projektet väntar vi alltså med till vädret blir lite mer gynnsamt för arbete utomhus. 

Det sista som ska färdigställas är de tre serviceutrymmena - tvättrum, foderkammare och förråd.  

Men precis just nu ska vi bara njuta ett litet tag av att vi har ett sprillans nytt stall med 12 boxar och en spolspilta, och det blev precis så fint och bra som vi hade hoppats! Eller vad säger ni? Följ oss gärna på vår Instagram.


Läst 110495 ggr Kommentarer Kommentera
Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Många väljer att bygga boxar i skalblock - så även vi! Det finns många fördelar. Det är stabilt och håller för både sparkar och kliande rumpor. Det går inte att gnaga på och klarar av kiss och bajs och fukt utan att förstöras. Och så är dom snygga! Både att ha "råa" eller om man vill putsa och måla. Dessutom är de billigare än de flesta andra alternativ om man väljer de minsta skalblocken på 15cm (dels blir skalblocken billigare, men framför allt så går det åt mindre armering och mindre betong för att fylla blocken). Det blir alltså billigare att bygga med 15cm skalblock än t.ex. med lecablock i samma storlek eftersom det går åt mer armering och murbruk till sådana. Dessutom går lecablocken sönder om hästarna sparkar i väggen.

Våra skalblock kommer från Ottossons Cementvaror

Nu har vi ju tagit hjälp av byggare för att mura upp våra mellanväggar (och det i sig blir tips nr 1 om man ska göra många boxar - ta hjälp! Det tar så mycket mer tid än man tror, och det är alltid nåt som strular! Det är ju ganska få av oss som enkelt kan frigöra en 300-400 timmar bara sådär. Ska man jobba på kvällar och helger får man hålla på i åratal), men vi har ändå snappat upp några tips och trix på vägen som jag tänkte dela med mig av här till alla er som tänker ge er på att mura själva. 

Eftersom vårt gamla betonggolv i ladan är väldigt ojämt var det första som gjordes efter att man mätt och markerat noga med laser vart boxarna skall vara, att gjuta upp en liten, liten sockel för att jämna till och loda av. Den är på de flesta ställen bara 2-3 cm hög, men förstås högre på de ställen golvet är lågt och på sina ställen bara 1 cm där golvet är högt. Man blandade relativt torr betong som sedan lades i en mall gjord av två  långa reglar. Formade till och lodade av och sen vidare till nästa. Armeringsjärnen var då redan borrade ned i golvet för maximal stabilitet. Två 10mm järn horisontalt i varje skalblock, och sen ett (eller två som skarvas) horisontellt. Dessa fästes också in i ytterväggen för maximal stabilitet. 

För att få blocken att ligga still när man sen börjar stapla dem har de använt cellplastlim emellan. Detta är inget måste, men det gör att man kan stapla fler rader på höjden innan man fyller med betong, och man slipper svära över block som flyttar sig när det väl blir dags att fylla. I fogarna mellan block och vägg, speciellt vid socklar och ställen där det var lite svårare att passa in blocken, har man använd fogskum för utomhusbruk för att täta så att inte betongen flyter ut. Varje rad som läggs lodas av i alla plan och om något är snett så använder man små kilar av plast eller trä (som sen tas bort) för att få väggarna i lod. För att få en snygg rak linje i framkant har man fäst en bräda som man murar emot. 

Om man vill "forma" som väggar med t.ex. en fin rundning (som vi har gjort) eller en våg eller liknande som man brukar ha, kan man göra det med vinkelslip efter att betongen torkat minst 2 dagar.  

Följ bygget på vår Instagram. 


Läst 83644 ggr Kommentarer Kommentera

Ja, ni läste rätt!! Tro det eller ej, men nu byggs det boxar här på gården!!! Efter ytterst många om och men så är det äntligen dags! Från början var planen att bygga allt själva. Alla 12 boxar, sadelkammaren, foderrum, tvättrum, förråd, spolspilta osv. Men efter ungefär två års tid och ganska små framsteg insåg vi att vi måste ha hjälp. Om man ska bygga själv behöver man helt enkelt ha mer tid över än vad vi har haft. Och/eller kanske lite mer förhandskunskaper och erfarenhet av bygge? Det hade ju inte skadat i alla fall...

Efter det har det av olika anledningar dröjt ytterligare tre år innan vi äntligen har kunnat börja bygga. Det har varit ekonomi (när man bygger bör man antingen ha massvis med tid - eller massvis med pengar. Vi har inte haft någotdera!), och så har vi blivit föräldrar till världens bästa lilla kille. Och nu senast var det alltså Conronapandemin som satte käppar i hjulet med försening av boxfronter som resultat. 

Men sen i måndags är vi alltså igång och bygger!!! Tanken var ju att den här bloggen skulle handla om "hur man bygger ett stall". Men den här veckan har vi känt oss mer som experter på "hur man INTE bygger ett stall.... Vi har haft allmän tidsbrist i flera veckors tid vilket gjort att vi inte är ens i närheten av så förberedda inför byggandet som vi hade velat vara. Bland annat så misslyckades vi med att beställa betong, armering och expanderbultar i god tid (expanderbultarna används för att fästa boxfronterna i betonggolv och väggar). Detta har lett till att vi har fått köra skytteltrafik till bygghandeln för att hämta betong och armering. Eftersom vi redan gjort en beställning vill vi ju inte hämta för mycket - samtidigt som vi inte vill att våra byggare ska stå tomhänta och inte ha något att göra. Så det har blivit en hel del resor fram och tillbaka. Lägg sen till alla oväntade småköp och några rundor till tippen, så kan ni tänka er hur kaosartad den här veckan har varit! Men nu kommer lastbilen med varorna imorgon bitti och vi kan andas ut litegranna. Ottsonons Cement Varor har redan varit här under gårdagen och lämnat av ett sista lass med skalblock så det räcker till alla boxar och spolspilta. 

Och precis nu när jag sitter och skriver detta så kommer dom in och undrar om jag kan köra och köpa en ny mejsel till en borrhammare innan jag hämtar på dagis... Så det betyder att jag får avrunda detta inlägg pronto!

Ni kan följa bygget på vår facebooksida Örstorp Gård AB, och/eller på vårt nystartade Instagramkonto!


Läst 62741 ggr Kommentarer Kommentera
SEP
08
2020

I onsdags kom äntligen våra boxfronter från Stallimporten!!!! Vi har väntat otåligt och lite ängsligt (vad händer om företaget går i konkurs? Vi som redan har betalt för fronterna...) sedan mitten av mars! Först var det total lockdown i Polen pga corona. I maj fick vi höra att nu lättar restriktionerna och fronterna kommer snart att tillverkas. I juli fick vi höra att de var klara och nu "bara" skulle levereras (det ska ju alla andra varor som varit restade i flera månader också, så sådär "bara" var det ju inte...). Sen blev det plötsligt tyst. Och vi hann bli lite nervösa igen. Vad hände nu? Hösten närmar sig. Vi vill stalla in unghästarna snart... Visade sig att de tar semester på fabriken i Polen i augusti! Spelar tydligen ingen roll att man haft ledigt hela våren och står med jobb upp till knäna...

Men så till slut så fick vi äntligen att datum - onsdagen den 2/9 skulle de komma! Vi vågade faktiskt inte riktigt tro på beskedet fören de stod på gårdsplan! Men jo! Strax efter klockan 07:00 när jag var på väg ut med hästarna till hagen, hörde jag Daisy skälla på gårdsplan. Och där stod mycket riktigt en något förskrämd polack som hoppat ur sin lastbil mot bättre vetande. 

Nu blev istället frågeställningen hur vi skulle få ned fronterna från lastbilen... Det skulle egentligen behövts extra långa gafflar och kanske en starkare maskin än vår gamla trotjänare. Men med tålamod och lite klurighet (och några spännband) så gick det hela att lösa. Vi fick ta av 3-4 fronter i taget, och spänna fast dem med korslagda spännband. Lite nervöst var det att stå bredvid och titta på, men min man löste uppgiften med millimeter precision. Två timmar senare hade vi lastat av fronter, dörrar och stolpar till alla 12 boxarna. De låg nu utspridda i sex högar på parkeringen bakom stallet. Vi konstaterade att vi får nog bära in dem för hand, men vi kommer inte att klara av det bara vi två... Tur man har bra grannar som ställer upp när det kniper! På kvällen samlades sex man (tre grannar, vår svåger och systerson, samt Jörgen - ja, och så jag!). På strax under en timme hade vi burit in alla delarna i det som ska bli nya stallet. Teamwork när det är som allra bäst! 

Vi har inte vågat boka hantverkare innan vi har fronterna på plats (och tur var väl det!). Men nu är det plötsligt dags. Så fort vi fått svar på våra förfrågningar och Jörgen kunnat boka in "semester" så börjar vi montera upp fronterna! Jag hoppas att vi kan börja bygga senast den första oktober... Mellanväggarna ska byggas med skalblock som vi köpt från Ottossons Cementvaror. Vi har valt skalblock framför lecablock eftersom de håller bättre. Om man som oss väljer den smalare varianten, som ändå är fullt tillräckliga för att ge en mycket stabil och tålig vägg, så blir det dessutom ganska mycket billigare än lecablock eftersom betongåtgången är mindre. Så bara fördelar som jag ser det. Om man har en häst som sparkar i väggarna, och man oroar sig för skador, så kan man med fördel sätta upp antingen gummimatta eller panel av trä eller plast, så blir det lite mjukare. Panel blir ju dessutom sjukt snyggt! Vi kommer dock inte ha någon panel nu direkt. Kanske nån dag, men då blir det mest för utseendets skull. Mina hästar brukar aldrig sparka i väggarna. Har man hästar som sparkar kan man också fundera lite över utfodringsrutiner och utformning av boxarna. Oftast så sparkar hästarna när de känner att de måste "försvara" sin mat. Vi kommer att mura upp så att en tredjedel av mellanväggen är lite högre just där foderkrubban sitter. Så får hästarna matro, men kan ändå hälsa på varandra över boxväggarna längre bak. Det gäller också att ha rätt hästar bredvid varandra, så att de trivs med sin kompis, och att utfodra med så mycket grovfoder som man bara kan. Då får man lugna och trygga hästar. 

I veckan som gått har vi haft fullt upp med annat. Jag har knappt hunnit tänka på fronter och bygge trots att vi längtat så länge! Igår visades Rex på 3-års test. Han fick retliga 44,5 gångartspoäng (ett halvt poäng från klass1 och två och ett halvt poäng från diplom). Hans storlek drog tyvärr ned betyget på Typ (han fick en 7'a), och traven var lite matt för dagen efter en och en halv timme i transsporten (även där fick han en 7'a). Men i övrigt tycker jag han fick de poäng han förtjänade, och han skötte sig som en riktig pärla. Gick ridprov i ridhus med vinden dånandes och regnet piskandes på taket utan att så mycket som vinkla ett öra. Han fick många fina lovord från domare Christina Olsson. Just ridbarheten och hans balans, sammarbetsvilja och temperament kommer bli det som gör honom till en stjärna i framtiden. 

Nu är det i alla fall avklarat och han ska få någon veckas vila innan vi tar tag i hösten. Så den här veckan kommer jag hinna fokusera lite extra på stallbygget. Jag ska försöka hinna ringa alla de samtal som ska ringas så att vi kan börja boka lite datum och knyta ihop alla trådar. Vill ni se fler bilder på fronterna och från 3-årstestet på finns det på vår facebooksida Östorp Gård AB! 

Vi genomför vår investering med hjälp av Europeiska jordbruksfonden för landsbygsutveckling.


Läst 79684 ggr Kommentarer Kommentera
Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Hej på er! Det har varit en hektisk tid med hästarna, gården, elever, kurser och bebisförberedelser om vart annat. Lägg sen till att jag är både trött och hungrig nästan jämt (så som man är när man är i slutspurten på en graviditet), då blir det inte mycket tid över till annat. Äta, sova, jobba… 

Men som tur var så har jag haft lite hjälp i veckorna. Mina föräldrar var här en vecka i början av november och min svärfar håller som bäst på att installera elen och värmekablarna till vattnet i gamla stallet (mer om det i kommande inlägg). Lagom till att kylan kommer verkar det som. Prognosen lovar frostnätter inom kommande vecka.

Just nu har vi mest fokuserat arbetet på diverse lagningar och små förbättringar som kan underlätta arbetet på gården som höggravid och småbarnsföräldrar. Min pappa har satt upp redskapshållare både i trädgårdsförrådet och vid ridbanan, så att var sak har sin plats, och är lätt att hitta och komma åt. Jag älskar ju ordning och reda! Jag kommer ha liknande "stationer" för sopkvastar/skyfflar/grepar mm på två-tre platser i nya stallet när det blir färdigt (bara lite mer fancy). Det ska aldrig vara långt bort till närmsta sopkvast!
 
Han har också satt upp en liten hasp så jag kan stänga porten till ladan inifrån de dagar det blåser på fel håll, så jag slipper lägga upp halm och hösilage i motvind... Dessutom har han bytt ut och lagat några murkna/trasiga bräder på gödselrampen, satt upp en släplist under porten till ladan så att det inte ska regna in (vi måste dock gjuta en liten plint på ena sida och bila bort överflödig betong på andra sidan innan det blir helt tätt), och så har han gjort en jättefin hängare till mina tömkörnings- och longergjordar. Under tiden som pappa snickrat så har mamma rensat ogräs mellan kullerstenen, krattat löv och fixat lite i trädgården.


Måttbeställd och hemmagjord hängare för tömkörnings- och longergjord, tömmar och linor. Visst blev den fin?

Och den här veckan har jag alltså mina svärföräldrar här som hjälper till och avlastar mig lite. Min att-göra-lista som under flera månaders tid bara har blivit längre och längre, trots långa arbetsdagar, har äntligen börjat bli kortare! Vi har köpt det mesta (eller i alla fall det viktigaste), som vi behöver innan bebisen kommer.
  
Jag är i god fas med allt kontorsarbete och administration. Jag har pratat med försäkringskassan om föräldraledighet och skickat in de papper som behövs. Jag har köpt ett parti hösilage så det räcker till hela vintern/våren. Vi har sett över hagarna och bytt isolatorer på kortsidorna, som är de som är mest utsatta för väder och vind, samt grusat upp där det behövs så nu klarar de både skitväder och vinterstormar, och jag slipper oroa mig för att antingen jag eller hästarna ska halka och skada sig...


Sådana här isolatorer har vi innan bara haft i hörnen, men i höst har jag bytt ut även varannan isolator längs kortsidorna av hagarna. Det gör att bandet inte står och slår i vinden, och vi slipper oroa oss för att de ska gå sönder – även när det stormar rejält.

Får vi bara ordning på de där värmeslingorna till vattnet i stallet så tror jag faktiskt att vi är så redo som man nu nånsin kan bli – både på bebis och på vinter. Bring it on!


Läst 226081 ggr Kommentarer Kommentera
OKT
29
2018
Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Ibland tar man stora steg framåt. Ibland lite mindre... Jag har länge tänkt att jag skulle vilja ha en permanent stationerad uppsittningspall nere vid ridbanan. Jag har hittills haft en IKEA-pall, och det har fungerat ok. Men den är i trä och behöver en del underhåll för att klara väder och vind (måla, limma, skruva...). Eftersom vi har gjutit mycket i betong de senaste åren, så har tanken på en uppsittningspall i betong vuxit fram. Och nu hade vi äntligen lite tid (och lite betong) över.

När vi beställde betong till vår platta (som ni kan läsa om i det här inlägget), så ville vi förstås vara helt säkra på att det skulle räcka och beställde därför en liten skvätt extra. Och istället för att låta den gå till spillo tänkte jag att det kunde vara läge att gjuta den där pallen!

Sagt och gjort! Med Ikea-pallen som mall, snickrade min pappa ihop en gjutform av överbliven formplywood. Betongen som blev över från plattan räckte till ungefär 2/3 av pallen, resten fick vi blanda till och hälla på själva. Som armering har vi använt hönsnät. Betongen från plattan var lite tjockare och hade inte fyllt ut alla hörn när vi öppnade formen, så vi fick också blanda till lite lagningsbetong och fylla i hålen. Den är lite, lite mörkare i färgen än den vanliga betongen, men med tidens tand och slitage kommer det inte att synas.

Men nu står den där! Stabil, väderbeständig, funktionell och snygg (tycker jag själv). Vad tycker ni? Under har vi lagt ett lager makadam. Dels för att leda bort fukt, och förhindra frostskador, och dels för att den inte ska luta, utan stå rakt och stabilt. Jag är så nöjd! Tack pappa, Jan och Jörgen för hjälpen! Det må vara "one small step" i det stora hela, men ändå ett litet steg närmre min drömgård, och faktiskt, två små steg enklare att hoppa upp på hästryggen! 

Nästa projekt (och antagligen det sista lite större projektet innan vintern och bebis kommer), är att lägga in värmeslingor till vattenkopparna i gamla stallet, samt byta ut de gamla och installera nya vattenkoppar i alla boxarna. Det påbörjades i helgen, och kan förhoppningsvis avslutas i början av november. Efter det ska vi ägna lite tid inne i huset och göra iordning det som ska bli barnrum, och så bara njuta av vårt kommande föräldraskap!


Läst 242555 ggr Kommentarer Kommentera
OKT
19
2018
Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Ett av höstens större projekt är avslutat! Vår "lilla" platta (på drygt 19 kvadrat) på baksidan av stallet är gjuten och klar! Det känns så bra att det blev klart innan vintern! Nu kan vi äntligen använda den här dörren som under mer än ett år har varit obrukbar eftersom det varit en stor nivåskillnad mellan rampen på insidan och marknivån på utsidan där vi tidigare grävt ned avloppsrör.

Rampen på insidan gjöt vi redan i november förra året, och den kan ni läsa om i det här inlägget: Konsten att gjuta en ramp

Tanken var väl att vi skulle gjutit plattan redan i våras, men då var jag gravid i första trimetern och låg och kräktes mest hela tiden. Sen kom sommaren med sin värmebölja och då var det helt enkelt för varmt och torrt för att gjuta, men nu blev det alltså äntligen av! Från början var det tänkt att bara vara en liten "läpp" utanför dörren, kanske 1,20m ut. Men eftersom det ska gå en grusväg längs med hela väggen, där vi kommer köra mycket med lastare, och kanske även lastbilar för t.ex kraftfoderleveranser m.m. så bestämde vi oss för att göra en liten platta i samma bredd som den blivande vägen.

Hur bred vägen ska vara har också diskuterats flitigt fram och tillbaka. Vi pratade först om tre meter. Sen la vi till en halvmeter "för säkerhets skull". Och när det sen skulle grävas bestämde vi oss för att lägga till ytterligare en meter, så att man slipper köra precis intill stallväggen när vägen väl är klar. Så den "lilla läppen" som skulle gjutas blev till en liten platta på 4,5 * 4,3 meter. Bredden på plattan bestämdes helt enkelt av måttet på den befintliga stalldörren som är på fyra meter.

Eftersom vi har avloppsrör som kommer ut från stallet här (som i dagsläget bara slutar i intet...), så var det första vi fick göra att gräva fram dom och lägga till ca sex meter rör, så att vi kan komma åt dem den dagen vi ska gräva vidare och koppla in nytt reningsverk. Avloppsrören kommer att löpa på frostfritt djup parallellt med grusvägen. Eftersom vår elförsörjningsledning går på tvären ovanför avloppsröret var vi tvungna att gräva försiktigt runt den så att den inte skulle skadas. Det tog lite extra tid förstås. Ska du gräva nånting på din tomt så kan du titta på ledningskollen.se, så ser du var din ledningar går nånstans. Man kan också ringa elbolaget och be dem komma ut och märka upp var ledningen går. De kommer hellre ut i förebyggande syfte, än när det redan är för sent...

När vi väl fått avloppsröret på plats var det dags att fylla igen det hålet, och sen börja gräva bort matjorden där plattan skulle gjutas. Längst ut i varje hörn har vi gjutit två stöttor, genom att gräva ned två gjutrör och fylla med betong. I botten har vi först lagt makadam, och sen betong, som en uppochnedvänd svamp. De går hela vägen ned på frostfritt djup så att det ska bli riktigt stabilt. I varje rör går också tre armeringsjärn, som sen bockats. Under hela plattan ligger ett lager med ca 15cm makadam. Ju närmre husväggen vi kommer desto mer makadam ligger under, men det är bara pga nivåskillnaden mellan utomhus och inne. Runtomkring hela plattan har vi grävt ett djupare "dike" på 50cm som fyllts med makadam. Detta för att leda bort vatten från markytan, så att det inte samlas fukt under plattan som kan göra att den fryser och spricker vid minusgrader. Plus att det blir så mycket trevligare att gå med hästar och köra maskiner om det inte är lervälling och vattenpölar överallt! För optimal avrinning är plattan gjuten i en liten lutning bort från byggnaden. Ovanpå makadamen ligger två armeringsmattor, med tillhörande peggar så att den kommer upp lite och ligger mitt i plattan. Detta är viktigt! Armeringsjärn måste ha betong både under och över sig för att göra nytta. Den får inte ligga direkt på makadamen.

Gjutformen är gjord av vanliga bräder och stöttande stavar 45*45 som vi bankat ned en bit i marken på flera ställen runt omkring formen. På utsidan stöttas den också av makadam som lagts ända upp till kanten.

Från början hade vi tänkt blanda betong och gjuta själva, men när plattan nu blev så stor så bestämde vi oss för att ta ut en betongbil istället. Det hade annars gått åt mer än två ton betong (dvs nånstans mellan 120-150 stycken 20kg säckar betong). Det kändes lite småjobbigt. Så nu beställde vi istället 2,5 kubik från Betongfabriken i Glumslöv. För själva gjutningen behövde vi en sloda, en vibrationsstav och en lång bräda som användes för att dra av betongen mot gjutformen. Slodan och betongvibratorn hyrde vi på Dennis maskinuthyrning.

Resultatet blev jättebra, om jag får säga det själv! Vi är nöjda i alla fall, och det känns jättebra att ha plattan färdig innan vintern. Nu kan vi köra in foder bakvägen utan att det blir lervälling. Och apropå att färdigställa projekt! I helgen kom vår murare från farmartjänst och avslutade den sista tegelväggen som påbörjades förra hösten. Vi hade tänkt mura klart de sista raderna själva under sommaren, men det var alldeles för varmt hela semestern för att kunna blanda något murbruk, så då bestämde vi oss för att ta lite hjälp istället. Som ni ser på bilden så behöver panelen ovanför bytas även på den här sidan, men det blir ett projekt för nästa år. I år sätter vi bara upp en tvärbräda som skydd för väder och vind. I den lilla inmurade fyrkanten ska det så småningom sitta en belyst skylt. Visst blev det fint?


Läst 97910 ggr Kommentarer Kommentera
Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Swish!! Så var två veckors "semester" till ända, och vardagen tar vid igen. Vi har hunnit med mycket, men inte riktigt allt som vi hade tänkt. Stor del av tiden har lagts på att gräva ned avloppsrör och förbereda för gjutning av en 4,5*4,3 m stor platta på det som blir baksidan av nya stallet.
Från början var det tänkt att bara vara en liten läpp, kanske 1,5 m, men av olika anledningar så växte projektet till nuvarande proportioner. Jag tänkte gå in mer i detalj på det i ett kommande inlägg. Vi har också hunnit med diverse småprojekt som att gräva bort en stubbe ur gräsmattan och sätta en ny hasp på Ferdinands box så att han aldrig mer kan göra skäl för sitt namn "rymmarkungen" m.m. Med på att-göra-listan fanns också punkten "dränera hagarna".     
  
Kanske känns det knasigt att efter den här extremtorra sommaren börja prata dränering, men hösten står för dörren och jag har fortfarande i färskt minne hur blött och eländigt det var förra hösten/vintern/våren. Då började det regna i mitten av augusti och inte slutade förrän nån gång i april (med ett litet uppehåll jan-mars då det snöade istället).
  
Mina rasthagar är relativt stora och ligger i lutning, så tidigare år har vi inte haft så mycket problem med lera. Men förra året var extremt! Det kom nederbörd varje dag! Marken blev övermättad och hann aldrig riktigt återhämta sig. Hästarna var leriga upp på benen, någon fick problem med mugg, någon med strålröta, allting var blött och tungt och skitigt och halt. Och att gå ut en snabbis i hagen utan att byta om till gummistövlar först var bara att glömma. Tappskorna stod som spön i backen. Till och med staketstolparna började lossna på sina ställen och fick hamras ned igen på regelbunden basis. För att lösa det mest akuta slängde vi ut ett par (ca tre) kubik med makadam 16-32 rätt ut i leran.
Det fungerade till den grad att jag fick som en hård plattform där jag och hästarna kunde stå och sätta på grimmor mm. Vi la också lite makadam på vägen ut mellan stall och hagar så att jag slapp halka runt i leran med ystra unghästar i andra ändan av snöret. Men det löste ju inte problemet med upptrampade, blöta hagar, som vid minusgrader gav hård och knölig skare...
  
Efter att ha jobbat på många fantastiskt fina hästanläggningar har jag märkt att hur påkostat stallar och ridhus än må vara så finns det nästan alltid problem med dränering, vattenansamlingar och lera. Hästar är tunga djur som trampar med stor kraft på liten yta. Det är svårt att skydda sig emot. Lägg sen till tunga maskiner och kanske lastbilar som kommer med foder mm så är lervällingen ett faktum. Till och med på anläggningar där man lagt plattor, gatsten eller asfalterat på gårdsplanen kan man ha problem, om man glömt att fundera på vart vattnet ska ta vägen.
 
När vi pratar om leriga hagar så finns det många olika metoder att grusa. Olika grusblandningar och makadam. Markduk eller inte markduk? Det finns gummimattor av olika slag som ska hålla gruset på plats osv, osv. Min erfarenhet är att alla dessa lösningar tyvärr fungerar dåligt på lång sikt om man inte också funderar på vart vattnet ska ta vägen! Här kan man välja öppna diken, stängda diken och/eller stenkistor för att dränera bort ytvattnet. Har man möjlighet kan man sen leda bort vattnet till en dagvattenbrunn eller damm så blir det ännu mer effektivt. Vi bestämde oss för att gräva en stenkista.
  
Så i söndags kväll tog vi tag i saken, och började gräva på det ställe i stonas hage där jag vet att vattnet samlas. Hålet blev cirka tre gånger tre meter i omkrets och cirka en och en halv meter djup. När vi grävt färdigt började vi fylla det igen med stora stenar som vi har samlat på oss sen tidigare utgrävningar. Våra marker består av lerjord och sten. Först stora stenar, sen lite mindre. När hålet var nästan fyllt med sten, la vi ett ca 15 cm tjockt lager med makadam. Sist men inte minst la vi ett tunt lager jord, mest för att det ska vara mjukt och trevligt att gå på för sto och föl som inte har skor på sig. Det här tog oss tre timmar allt som allt, och då hade vi förstås stor hjälp av vår lastgrävare. Utan den hade det tagit flera dagar att uppnå samma resultat!
  
Förutom den här stenkistan så kommer vi också gräva bort ett lager jord precis runt ingångar och vattenhinkar (de platser där de står och trampar lite extra) och lägga makadam istället. Jag tänker mig att man gör en lite djupare grop precis vid ingången, så att vattnet kan rinna undan där, och sen nöjer sig med cirka 10 cm runtom. Om man vill lägga markduk under bör man gräva djupare. Annars kommer hästarna bara trampa/gräva upp den inom kort.
  
Hur man bäst dränerar och grusar sina hagar beror på saker som vad man har för jordmån (lera, sand osv), hur stora hagar man har, hur många hästar som går där, vilken lutning marken har, om markerna ligger högt eller lågt och vilken klimatzon man bor i. Det är också ett pågående arbete som man tyvärr måste göra om då och då. Speciellt om man väljer stenkistor eller stängda diken, som så småningom sätts igen med lera och annat stoft som tar sig ned i marken med regnvattnet. Men även öppna diken och dammar måste då och då grävas om och rensas upp för att fungera optimalt.
Gör man det ordentligt från början kan man dock njuta av torra fina marker i många år innan man behöver börja oroa sig på nytt. Men glöm inte bort att vattnet måste ha någonstans att ta vägen! Annars är det bara att kasta pengar i sjön (eller rättare sagt – grus i leran)!


Läst 78467 ggr Kommentarer Kommentera
Sida: 1 2 3 4 5 nästa » sista » 

Om Marie
Passionerad dressyrryttare som bor med sin man och två hästar. Arbetar som beridare och tränare samt älskar bra mat, fina kläder och musik.

Till bloggen

Här hittar du alla våra husbloggare




Ansvarig utgivare: Marit Nordkvist

Kundtjänst: info@hippson.se

Adress: Gamla Brogatan 11, 111 20 Stockholm

Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen nyheter, reportage, frågespalter, expertsvar, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden. Hippson ger även ut flera populära ridövningsböcker med konkreta tips och steg-för-steg-instruktioner.