Veterinärstudenterna - Antibiotika och dess resistens!
12
DEC

Antibiotika och dess resistens!


 

 

God morgon!



Idag använder vi oss av mycket antibiotika för att döda bakterier, både på humansidan och på djursidan. I Sverige har vi en antibiotikapolicy för att förhindra resistens, d.v.s hindra att antibiotikan blir verkningslös.

 



Vi får INTE tänka att det vi gör i Sverige med antibiotika är en piss i missisippi, jämfört med vad de gör i övriga världen. Vi får ta till en gammal klassiker som "alla bäckar små" istället. Resistensen för olika bakterier och antibiotika skiljer sig också över världen. Vissa arter som vi i Sverige / Norden kan få bukt med, kan i andra länder vara svåra att ta kol på p.g.a skillnader i bakteriernas sammansättning (serotyp och resistensgen), d.v.s. släktskap hos bakterien.

 



Bakterier är naturligt känsliga för vissa antibiotika och resistenta (motståndskraftiga) mot andra. Med även om de är känsliga för en viss antibiotika så kan de via en så kallad "förvärvad resistens" bli mindre känsliga för en eller flera antibiotikasorter. Detta fås bland annat genom fel eller överanvändning av antibiotika. Bakterier kan överföra och "smitta" varandra med resistensgener precis som vi kan smitta varandra när vi blivit sjuka. 

 



Hur sprids då bakterierna och deras resistens?


 

  • Smittrycket är högre i vissa utsatta miljöer där många individer, och ofta sjuka individer rör sig. Ex. sjukhus och djursjukhus.
  • Djur och människor kan vara smittbärare utan att visa symptom och kan sprida bakterier till andra djur eller människor som kan bli sjuka. Bakterierna kan även spridas via livsmedel varpå livsmedelskontrollen är oerhört viktig.
  • Resistens kan även spridas från en bakterie i djuret till en annan bakterie i djuret. Det finns flera olika för sätt för detta att ske.
  • Resistensen främjas framförallt av att man använder fel antibiotika på fel typ av infektion och att man använder antibiotika för länge. Man talar om bred spektrum och smal spektrum antibiotika.



 

 

Med ökad rörlighet hos djur och människor ökar också spridningen av dessa resistenta bakterier. Detta sker allt snabbare och är verkligen ett allvarligt hot inför framtiden. Resistens leder till att det blir svårt att behandla vissa infektioner och kan orsaka onödigt lidande. För att förenkla det hela kan vi säga såhär: Ju mer antibiotika vi använder desto sämre kommer den fungera i framtiden. När det gäller allvarliga infektioner kan det leda till att vi inte tar kål på den farliga bakterien och i värsta fall avlider vi eller våra djur. 2009 dog tre spädbarn i Sverige av multiresistenta bakterier som de smittats av på sjukhuset, eftersom ingen antibiotika fungerade.

 



Vad bör vi då göra för att förebygga detta?

  • Förbättra hygienrutinerna kring all patienthantering och på sjukhus/djursjukhus.
  • Ta mer bakterieprover för att verkligen få veta vad det är för bakterier vi behandlar! Om bakterier visar sig vara resistenta så ska djuret isoleras från andra djur och extra skyddskläder skall användas vid hantering av djuret för att minska smittspridning.
  • Det är även viktigt att minska smittspridning på ett enstaka djur med flera sår på kroppen eftersom det verkar som att djur kan ha resistenta bakterier i ett sår men rimligtvis inte i alla sår, om de har flera.
  • Rationalisera antibiotikaanvändningen d.v.s.  ge korrekta doseringar och rimliga behandlingstider. Förr behandlade man ofta infektioner FÖR länge för att vara  riktigt riktigt säker på att man dödat alla bakterier. Idag vill man inte behandla lika länge eftersom man vid lång tids användning riskerar att behandla djurets egen normalflora (ffa goda bakterier som hjälper djuret). Om man gör detta så kan även dessa goda bakterier utveckla resistens och skapa problem för djuret genom att sprida denna resistens till andra bakterier som kanske inte är lika snälla. 
  • Förebygga smittspridning och därigenom minska risken för att sprida resistenta bakterier.
  • Bli bättre på att diagnosticera: En häst med gammalt sår som inte läker är absolut en kandidat för provtagning!

 

 


Som exempel kan vi ta Staphylococcus auerus som är en av våra vanligaste omgivningsbakterier. Vi har dem i näsan men också på andra slemhinnor och på huden. Denna bakterie har även våra djur och den har förmågan att bli resistent mot våra vanligaste antibiotika såsom penicilliner. Den kallas då för MRSA - Methicillinresistent Stahylococcus aureus. Bakterien kan även bli multiresistent vilket betyder att ett flertal etablerade antibiotikaalternativ inte längre fungerar som behandling. 

 



MRSA kan bäras utan att djuret eller människan visar några som helst symptom, men kan om den orsakar sjukdom bli väldigt farlig då vi ibland inte har något rimligt bot. På humansidan används mycket dyra intravenösa antibiotika (sprutas direkt i blodet) med besvärliga biverkningar i värsta fall. Vissa av dessa antibiotika får veterinärer inte använda på djur, eller man rekommenderas att inte använda dem, eftersom de ska "sparas" till humansidan. Visst låter det läskigt? Det är det också...



Taget från SVA s hemsida (Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt):

"Fram till 2000-talet förekom MRSA nästan uteslutande hos människor, men idag rapporteras MRSA även från djur. Hos hundar, katter och hästar ses bakterien oftast i samband med sjukdom hos djuret, till exempel sårinfektioner. Men bland lantbrukets djur (grisar, nötkreatur) är det vanligare att djuren bär bakterien utan att visa symtom. I Sverige ska infektion med MRSA hos djur anmälas till Länsstyrelse och till Jordbruksverket (SJVFS 2007:90)."

 



Detta är verkligen något vi bör tänka på, speciellt i de lägen vår veterinär inte vill skriva ut ett antibiotikapreparat hur som helst. Kanske vill veterinären även ta prover innan insättande av antibiotika? Kanske är det dags för oss alla att tänka till? Är min häst verkligen så dålig att den inte reder ut sin infektion utan antibiotika? Eller är jag själv så dålig att jag måste ha penicillin för min hosta? Kanske skall jag prova en annan metod att få bort den besvärliga muggen som hästen har? Jag säger inte att vi inte skall använda medicin i de lägen de är befogat, men i många fall tror jag att anitbiotikan används helt i onödan.

 


 

 

Hur många har inte kladdat på lite trim-sulfa när er häst haft ett sår? Trim-sulfa är egentligen ett kombinerat antibiotikapreparat vid namn Trimetoprim och Sulfonamid. Poppis när vi var yngre var att kladda på lite Socatylsalva när såren inte läkte. Denna innehåller Sulfonamid och har en oerhört växande resistens idag. FEL FEL FEL. Om såren inte läker, be din veterinär göra en provtagning och bestäm behandling utifrån det. Många gånger läker hästen med enbart rengöring (rent vatten eller koksalt) och skydd mot smuts. Det kanske tar lite längre tid innan djuret blir frisk men kroppen klarar av mer än vad man tror. Sårläkning är en helt annan sak som vi ska skriva om senare så det får vi vänta med. Ofta vill man kladda på något för att det känns bättre även om det egentligen stör hästens egen läkningsprocess.

 




Att tänka i ett mer globalt perspektiv och även över artgränserna är också viktigt eftersom vi t.ex. kan bli smittade med MRSA från hästar. Och bakterier som tidigare bara fanns på andra sidan jorden har nu kommit till Europa p.g.a den ökade rörligheten över jordklotet. Och om vi nu "använt" upp vår dos av användbart botemedel, ja då ligger vi riktigt illa till.


Många forskare ser detta som ett av de stora framtidshoten, att det skall bli epidemier och pandemier som vi inte kan få stopp på.



Bästa Hälsningar Karolina, som varit hemma i Åre - Jämtland över helgen, för att få lite frisk luft!

 

"Mjölkbönder får ge Antibiotika"  Detta är en debatt som vi diskuterar vilt på skolan angående resistensutveckling. Detta är verkligen läsvärt för den som är intresserad.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/mjolkbonder-ska-fa-ge-antibiotika_5904593.svd


 


Läst 31125 ggr



comments powered by Disqus

5 kommentarer


hertap1 2011-12-15 17:44
Man kan verkligen inte påminna nog mycket om detta. Ibland verkar det som om man glömmer bort att djuren har ett immunförsvar som i de flesta fall klara av att läka.


VeterinarStudenterna 2011-12-13 12:29
Hej Melinda! Vi har skrivit om mugg. Kolla om detta kan hjälpa dig: http://www.hippson.se/blogs/VeterinarStudenterna/proteinutslag-ar-en-myt-och-mugg-2.htm Om man har en besvärlig variant så är det nästan alltid befogat att ta ut veterinären för en bedömning och ev. provtagning för att se vad som orsakar muggen. Mvh Izabella


VeterinarStudenterna 2011-12-13 11:39
ja när man talar om...


VeterinarStudenterna 2011-12-13 11:38
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/resistenta-bakterier-pa-sahlgrenska_6705579.svd


M_N 2011-12-12 19:04
Ja, det där är tänkvärt! Jag tänkte för övrigt fråga om ni kanske ville skriva lite om mugg/lymfangit? Min häst har fått en besvärlig variant, som vi tror beror på allergisk reaktion (blir att byta foder nu). Vi planerar att ta ut vetrinären, men vet inte om det verkligen behövs..



Fler inlägg

23
MAJ

Tempot och riktigt bra hästövningar!


Hej!

Tempot i mitt liv senaste veckan har varit ganska galet. Jag älskar tempo och att ha ett fullspäckat schema, bara jag hittar tid till att återhämta mig emellan, annars blir tempot farligt.


I fredags hade vi klassfest, i lördags var det öppet hus på mitt nya jobb Evidensia Hästsjukhuset Stav. På måndagen var jag tvungen att rida kl 07 innan skolan för att sedan ha övningar hela dagen under den pågående kirurgikursen.


Måndag kl 22 till tisdag kl 08 jobbade jag extra som natt-sköterska på hästkliniken UDS på skolan. Det var många hästar inne och det fanns garanterat att göra hela natten. Efter passet gick jag hem till min kompis Ida som bror bredvid skolan för att äta frukost. Tillbaka till skolan kl 09 för att göra en till övning som höll på i 3 h. Sen hem för att SOOOVA. Jag sov till morgonen efter. Då var det dags för träning med Vovva. Kl 07 red jag ett svettigt pass för Gunilla. Riktigt bra hjälp! Nu har vi verkligen höjt upp kraven. Ska man rida St:Georg kan inget lämnas åt sidan.


På bilden en trött och nydushad Vovva i hagen efter ett hårt pass:



De praktiska övningarna vi hade i skolan gjordes på kadaver: ben och hästhuvuden. Övningarna bestod av följande:


1. Sticka leder på kadaver-ben. Jag tränade att sticka och injicera med karamellfärg i kotleden, kronleden, hovleden, kotsenskidan och strålbensbursan. Dessutom tränade jag på att lägga nervblockader. Efteråt dissekerade jag upp benet för att kolla att min "karamellfärg" hamnat i respektive led och att jag hamnat rätt.


2. Sy ihop skador på ögonlock, anlägga ögonkateter, sy ihop ett skadat öga inför transport in till klinik,  samt lägga nervblockader inför ögonundersökning. Nedan en pedagogiskt ritad bild av vår lärare som beskriver hur man med hjälp av en 8-a sutur kan sy ihop ett ögonlock. När man syr ögonlock är det viktigt att passformen blir optimal för att inget ska skava på ögat eller ge andra problem.




3. Sista övningen gick till så att vi alla fick varsitt hästben som lärarna hade fixat ett spiktramp på. Vi fick själva ta av skon, undersöka hoven, skära rent, leta efter spiken, dra ut den, försöka avgöra om spiken skadat några synoviala strukturer (till exempel strålbensbursan). För att kontrollera det kan man sätta en nål i strålbensbursan och spola in steril koksaltlösning. Om spiktrampet gått in i bursan så kommer vätskan med stor sannolikhet då att komma ut genom spiktrampet.


En häst som trampat in en spik i strålbensbursan har relativt avvaktande prognos. Det gäller att agera snabbt med mediciner + behandling inne på hästklinik.


Efter att jag gjort klart "mitt spiktramp" så frågade läraren om jag ville ha en nya skada. Läraren slog då in en träflisa i kronranden på mitt hästben och detta fick jag lösa genom att skära bort lager efter lager av horn och tillslut "fälla ut" träpinnen. Man får absolut inte dra pinnen rakt upp och tro att man löst problemet eftersom det med stor sannolikhet isåfall finns kvar delar av pinnen, under själva hovväggen. Efter 3 h hukande och karvande med hovar + en natts jobb så åkte jag hem och slocknade totalt.


Lagom vila är en dag, sen påt igen. Vid ett svagt ögonblick för några månader sen så frågade mina klasskompisar om jag ville vara med o springa blodomloppet i Uppsala. Jag svarade ja och vi bestämde oss för att springa en mil! Jag trodde då (tidsoptimist) att jag skulle hinna träna massor. Jag har tränat lite, snittat 5 km i veckan, men jag hade hoppats att träna mer.


Jag var rätt orolig innan loppet att jag inte skulle orka springa hela vägen, men här tror jag att ridningen gör sitt! Huva vilken grundkondis man får av att rida, uppenbarligen. Jag sprang hela tiden, i en mil! (sist jag sprang en mil var på tjejmilen för 1,5 år sedan). Tiden blev 1 h och 3 minuter och då var det en del trängsel i början av loppet. Är faktiskt riktigt stolt över mig själv och mitt pannben, om man nu får säga så. Jag har en konstig förmåga att bara köra på om jag bestämt mig för nåt, och det hade jag.


Idag gör det ont i låren och rumpan efter den praktiska hovövningen i skolan, och hela kroppen värker lite efter springloppet igår. Men det känns ändå ganska skönt. Nu ska jag skriva vidare på ett arbete om leder och ledrehabilitering, sen ska jag åka och trimma hästen min! I helgen är det träning i Stockholm för Wieger De Boer och på söndag kväll väntar ett nytt nattpass på hästkliniken UDS.



Jag och Lisa efter blodloppet i Uppsala igår:



Vackra Uppsala längs vattnet, på väg hem från Studenternas IP och blodomloppet igår:




/Izabella


Läst 1031 ggr Kommentarer Kommentera


19
MAJ

Coca-Cola light löser upp magsäcksinpackning!


Hej!


Sitter och läser svensk veterinärtidning och lär mig saker. Jag började läsa den för ettag sedan och varje gång jag öppnar den lär jag mig saker. Sen får man läsa om vad som händer inom veterinär-sverige och branchen överlag. Väldigt nyttigt nu när man snart ska ut i arbetslivet.


Visste ni t.ex. att magsäcksinpackning på häst ibland kan lösas med Coca-Cola light som man sondar ner? I senaste numret av veterinärtidningen så hade veterinär Linda Perttula på UDS skrivit ett fall om magsäcksinpackning.




Magsäcksinpackning är en ovanlig åkomma och innebär en ökad ansamling av foder i magsäcken samt en uttänjning av magsäcken. Predisponerade orsaker kan vara foder som sväller eller bildar en massa efter intag (exempelvis persimofrön). Andra orsaker kan vara otillräcklig tuggning av foder, otillräckligt vattenintag och snabb ättid. Vidare kan onormal rörelse  och tömning av magsäcken ligga till grund för problemen.


Behandlingen består av att försöka lösa upp inpackningen genom sondning (slang ner genom näsan och ner i magsäcken) och hävertering, och sedan försöka bota ursprungsproblemet om detta hittas. Man kan sonda med så kallad isoton elektrolytlösning upp till 8 ggr på en dag, men man kan även använda sig utav coca-cola light för att lösa inpackningen, enligt en artikel från Equine Veterinary Education 2007. Detta tycker jag är lite lustigt, tycker inte ni det?:) Man kan också åtgärda inpackningen kirurgiskt men detta har sämre prognos.



Läste också om patellaupphakning på häst. Veterinär Beate Lundbäck hade skrivit en otroligt bra artikel som sammanfattade det mesta som är känt kring just patellaupphakning, behandlings och operationsmetoder mm. Intressant!




När man jobbar sin första sommar som veterinär så kallas det enligt tradition att man "kvackar". I fredags hade min klass Veternitas kvack-fest inför sommaren på veterinärkåren. Vi åt god mat, sjöng, spexade och dansade. Jag och John-Filip sjöng en låt som han skrivit om texten på; Carolas "Evighet" hade han gjort om med veterinär-tema.


Min klass kommer med start i juni spridas ut över hela Sverige och rycka in när alla ordinarie veterinärer tar semester! Många har jour över midsommar. Vi skojjade om hur man kommer få hjärtklappning första gången jourtelefonen ringer och man vet att det är på riktigt. Det är nu vi måste samla våra kunskaper, det vi lärt oss under 5 år i skolan, samt använda vårt sunda förnuft och hjälpa Sveriges djur och djurägare i sommar! Med tanke på vilka duktiga kursare jag har så är jag inte orolig - jag lovar er att ni kan vara lugna om det visar sig att en VETERNIT (som vi kallas) kommer ta hand om just ditt djur i sommar!




På väg till festen. Sommarvärme och sommarklänning...




I lördags var det öppet hus på Evidensia Hästkliniken Stav där jag ska börja jobba i mitten på juni. Det var rundvandring på den fina kliniken, tipspromenad, ponnyridning mm. Det var kul att komma till kliniken som har stora planer inför framtiden! Känner mig redan lite "som en i gänget" fast jag inte börjat än. Kunde inte bli mottagen på ett bättre sätt. Jag är peppad! Dessutom var det köruppvisning med ett internationellt kör-ekipage från området. Snacka om duktiga, det gick INTE långsamt om jag säger så!




/Izabella

 


Läst 7731 ggr Kommentarer Kommentera

16
MAJ

"The surgery was a success but the patient died"



Hej hallå! Izabella här.


Nu går jag den sista kursen på SLU innan sommaren, och den sista på själva SLU. Jag kommer fortsätta med mitt examensarbete på distans under sommaren och hösten samtidigt som jag jobbar men jag har alltså ingen mer kurs med lektioner på universitetet.


Den sista kursen är en valbar kurs i kirurgi. Tanken är att jag ska få lite fördjupade kunskaper inom detta område och jag har en hel del lärorika övningar att se fram emot. Bland annat ska vi träna en hel del på att sy och sticka leder på kadaver. Sen ska vi även ha en narkos övning på hund och en grisoperation. En av mina favoritlärare undervisar mycket i denna kurs, det är den danska kirurgi-professorn Pia. Pia är en lärare som man märker verkligen tycker det är kul att undervisa. Man känner sig alltid välkommen som student och man märker att hon verkligen VILL att vi ska lära oss och göra rätt. Det känns som at Pia kan svara på allt, det spelar ingen roll vad man frågar. Kommer jag att bli så om 30 år? Jag hoppas hoppas!;) Eftersom Pia opererat mycket hästar så pratar hon mest häst-kirurgi. Den vinklingen gillar jag och mina öron är spetsade o jag begrundar varje ord hon säger!


Häromdagen hade vi en inledande föreläsning med Pia, hon började med att visa oss påståendet "The Surgery was a success but the patient died". Vi kom fram till att en bra kirurg inte resonerar såhär, eftersom operationen inte kan vara lyckad om patienten dog, det spelar ingen roll om det man opererade "gick bra".


Vi fick en historisk aspekt på hästkirurgi vilket var mycket intressant. Visste ni t.ex. att:


  • Hovslagare i forntiden var de första häst-kirurgerna och de var de som opererade mest.


  • Att söva hästar på gas började på 1960-talet. Plötsligt började hästar att "överleva";) Innan dess hade hästarna en mask på sig med en svamp doppad i eter, längst fram vid mulen. Man band ihop benen på hästen och typ 10 personer var inblandade.


  • Strax före 1980 kom de fantastiska A2-agonisterna som man kan sedera hästen med. Ni har förmodligen varit med någon gång när veterinären ger hästen lugnanade medel. Domosedan eller Cepesedan är just denna typ av läkemedel. Innan 80-talet hade man alltså inte tillgång till dessa droger på häst. Tänk vad "lätt" det är att jobba som hästveterinär idag, med avseende på den aspekten, jämfört med innan man kunde sedera. Jag kan inte förstå hur "farligt" det måste ha varit att jobba på osederade hästar innan dessa "magical drugs" kom ut på marknaden. Pia beskrev det som "en dröm" för praktiserande hästveterinärer när de helt plötsligt slapp bli sparkade och utsättas för fara typ varje dag på jobbet.


  • Strax innan så kom även lokalbedövning ut på marknaden och med nya droger och möjligheter började man utföra bukkirurgi på kolikhästar. Kan ni tänka er att man som hästägare på 70-talet inte hade den möjligheten. Ni som inte bor nära ett större hästsjukhus har fortfarande inte möjlighet att buköppna en kolikhäst, men många i Sverige har idag den möjligheten.




Avslutar med att ge er lite statistik på vad svenska hästar idag dör av. P.g.a. att nästan alla hästar i Sverige är försäkrade så har vi tydligen världens bästa "record" på olika sjukdomar. Det är tydligen unikt jämfört med andra länder. Och med dör menar jag oavsett hur hästen dött, detta inkluderar avlivning:



1. Muskel och skeletala problem (rörelseapparaten) 57%

2. Respiratoriska problem/luftvägsproblem 8-9%

3. Problem med mage-tarm ( inkluderar kolik) 5-6%%

4. Olyckor 3-9%




Mer än hälften av Sveriges hästar "dör" alltså pga skador i rörelseapparaten. Betyder det att vi driver dem för hårt eller är hästarna "svaga"?  Ganska dystra siffror tycker jag...




Efter den intensiva tränings och tävlingveckan så har Vovva en rehab-vila vecka. Han skrittades måndag och tisdag. Igår longerades han 20 min med pessoa-lounge. När man haft hästen i en hög tävlingsform och maxat den anser jag att det är oerhört viktigt att hästen dels får vara utan ryttare för att vila ryggen (varva ridning med tömkörning/longering), och sen är det viktigt att hästen får sträcka ut överlinjen och ryggen i en lägre form. Är man duktig på att tömköra är detta ett jättebra alternativ. För mig fungerar pessoa-loungen perfekt eftersom den hjälper mig att få hans bakben aktiverade. När hästen har "vila" behöver den inte stå still. Att stå helt still är inte bra. Hästen behöver röra sig, skritta/jogga och göra något annat som gör att belastningen hamnar på andra ställen, jämfört med när du rider och tränar hårt.




Igår kväll fick Vovva även akupunktur-behandling av duktiga Susanne. Ser ni nålarna nedan? Akupunktur får han i förebyggande syfte ibland efter hård träning, Jag märker ganska snabbt på hans muskler i ryggen när jag tränat mer och ridit mer "samling". Musklerna blir lite stramare och "krampiga". Det gäller att känna igen när detta kommer så att man kan lägga in t.ex. longering med pessoa-lounge eller tömkörning. Om jag inte skulle underhålla hans rygg med varierad träning så skulle han förmodligen bli en häst med ryggont.



Man ska inte glömma att ryggproblem på häst i princip är obefintligt på hästar som inte rids. Vi själva skapar problem och därför måste vi  veta hur vi ska undvika dem och jobba förebyggande...




Vovva blir väldigt trött av akupunktur. Han verkar tycka det är skönt. I flera studier på häst har man kunnat mäta en stegring av endorfiner i hästens blod efter akupunkturbehandling. Endorfiner är enkelt förklarad ett kroppseget "välmående-hormon" som bland annat lindrar smärta, men även påverkar vårt välbefinnande. Men vetenskapen är fortfarande inte helt överens om vilka effekter akupunktur har på hästens kropp, därför klassas det som alternativ behandling och vi får inte lära oss detta i skolan.



En häst som står och skrapar på stallgången ställer sig efter 5 min såhär och halvsover (vilket han aldrig annars gör). Är det endorfin-frisättningen som gör detta, åh vad jag skulle vilja veta!



Hej svejs/I

 


Läst 11886 ggr Kommentarer Kommentera

Veterinärstudenterna av Veterinär Studenterna



Välj annan husblogg

Välj husblogg


Lisen Välj
Jeanna Välj
Portugal-bloggen Välj
Therese Välj
Redaktionen Välj
100 procent dressyr Välj
Veterinärstudenterna
Hälsobloggen Välj
Saras vardag Välj
Hippologbloggen Välj
Unghästbloggen Välj
Hästskötarbloggen Välj

stäng

Veterinärstudenterna



Här bloggar de blivande veterinärerna Izabella Granswed och Karolina Eriksson. Som läsare får du följa deras vardag och får hänga med dem på äventyr med de egna hästarna.


Maila Veterinärstudenterna

Till bloggen


Veterinärs senaste




Arkiv

håll dig uppdaterad

Ja tack, jag vill ha Hippsons nyhetsbrev!


Bli Hippson-fan på Facebook Följ Hippson på Twitter Hippson.se:s RSS-flöden Hippson i mobilen

prylkollen

Equiband - så funkar träningssystemet

Läs mer



På Equilines catwalk

Läs mer



Fältävlansfavvis - även hos Hööks

Läs mer



Till Prylkollen

sportkollen

Nationshoppning för hela slanten!

Läs mer



Video: En dag med Tinne på WDM

Läs mer



Från Skyrups tävlingar till Spruce Meadows

Läs mer



Till Sportkollen

Husbloggare

Piteå Ridklubb

Portugal-bloggens blogg



Norrköping Horse Show

100 procent dressyrs blogg



Top Models

Saras vardags blogg



Till Husbloggarna

Topp 100 igen!

Hippson.se är som enda ridsportsajt, för andra året i rad, med på tidningen Internetworlds topplista över Sveriges bästa webbplatser.

Vi på Hippson är mycket stolta över utmärkelsen, det är oerhört smickrande att det hårda jobb vi lägger ner på sajten uppmärksammas.

Tack alla ni som besöker oss!