Dagboken visad för: 2627 läsare

På event -

 FOTO: Elin Hofferek

Vissa ekipage hade grace och utstrålning! Här är Jennifer som också ska börja jobba på Wirsbo. Hon red och serverade oss frukost och lunch!

 

 

Erik förklarar för Jessica, som är instruktör på Wirsbo ryttarförening.

Patrina och Jessica hade allt under kontroll sista passet. På det första skenade P lite..

Läktaren hade åskadare och alltid kaffe med diverse bakelser och nötkakor!!

Postat 2008-11-10 11:45 Kommentarer (0) Kommentera

---

På event -

Ett sista bildsvep från Wirsbo!

FOTO: Elin Hofferek

Hubert hade en positiv inställning till allt!

Hubert är stor och efter Robin Z...

Anna, Hubert och tränare Erik Berggren

 

Hindren grävs ner av Ulrika och Erik på min begäran!

Så, då kan vi också vara med!

Ok höj då,  men bara lite!!

 

Postat 2008-11-10 11:30 Kommentarer (0) Kommentera

---

På event -

Vråltrött, proppmätt, öm, drömsk och levande!

   Goderkväller alla hästdiggare och annat löst folk! 

FOTON: ELIN HOFFEREK

Jag är en utpumpad kvinna med endast tre träningsvärksfria zoner. Det är ansiktet och ovansidan på händerna, annars gör det ont precis överallt. Tygelskafen varar, låghalt på vänster ben och en kraftig högre hälta på höger ben förmodligen tre grader minst.

 

Liknande sätt som man sätter igång en häst på efter vila bör man naturligtvis även tillämpa på den vilande ryttaren!!.

Från ca noll aktivitet (mestadels skrivande och läsande) Red jag tre tuffa hopp-pass med tillhörande plågsamt markarbete på två dagar. Så gör man ju inte med hästar. Men jag gjorde det gärna med mig själv. Vilket nu resulterar i en grym trötthet med tillhörande värk.

Ja, jag nästan dreglar över datorn när jag skriver, så där som man gör ibland på kudden när man är helt slut( jag gör iaf..).

 

Och det är jäkligt skönt med den där känslan av fysisk trötthet från ridning trots allt.

Man är också nästan lite lycklig inombords av allt hoppande och trimmande.

Om det är något jag vet att jag älskar så är det hästar.

 De tillför en sorts energi som inte går att hämta hem någon annanstans.

Det kan ju förstås också vara så att de verkligen gör det (tillför energi) tillsammans med en hel del annat.

  I Lobbyn slappade vi och drack nåt glas innan middagarna. Här pausar vi innan lunch.

Såsom maten, lugnet, gästvänligheten, miljön både inne och ute.

 Ja, hela det lyxpaketet som kostar 4.400 kronor (inklusive garanterat mockfritt och lånad häst mm för min del!). Och faktiskt med en säkerhetsgaranti för normal hemkomst till ”civilt” liv efter ca tre dagar. Sånt man många gånger drömt om.

 

Det är ju upplevelsen man betalar för och får.

  En kurs för alla! Estrid var en trogen publik och medresande på gott humör mest hela tiden.

 

 Trots allt drömmer jag nu med min förledda hjärna om bondelivets härliga vardagsslit och tävlingshelgernas i bästa fall nollrundor med katapultunghästen som kastar av en då och då.

På fullaste allvar menar jag nog att jag inte är riktigt klok.

Men det är ju såååååå härligt med hästar! 

Jag och Memphis in action!

Mempa gjorde en heroisk insats idag genom att hoppa banan fint och felfritt. Jag skärpte mig efter ha åkt med lite på framhoppningen. Jo, kroppen var inte riktigt under kontroll först och det gynnade väl inte hans hoppteknik direkt. Med ett upprätt överliv och starkare skänklar kändes det mycket bättre och säkrare för oss båda.

 

 Hands up för Mempa! En hjälte i vardagen på en ridskola i Bergslagen.

Övriga kursmedlemmar hoppade högt, fint  och verkade väldigt belåtna.

Ingen har ramlat av. Alla har varit mätta.

 Jag är fortfarande mätt och undrar om inte Fabiens bakelser, tryfflar och gräddgoda mat har börjat befästa en ny fettvalk runt mage och rygg trots de intensiva fyspassen.

  Dagens lunch, tvårätters med kaffe och kaka.

 

Vi skulle nog aldrig kunna bli ett par. Fabien skulle mata mig fet med sina läckerheter, jag skulle bli otymplig och olycklig. Skriva deppiga dikter på franska och skåpäta upp chokladtryfflarna. I ett annat liv kanske, där man inte behöver röra sig alls, möjligtvis…

 

Tack Wirsbogänget för en förträfflig upplevelse. Allt från kaffe till kött smakade bra. Hästen var duktig. Tränaren bra och pedagogisk.

 Om jag vill klaga på nåt?!

Hm, jo Fabien det skulle vara svartsoppan då.. Blodsås med gåssvalg kan inte ens jag min gamla avfallskvarn trycka i mig. Kör franskt! Rakt av!

 Lycka till med Julbordet förresten…

Du vet att svenskar äter knäckebröd uppmjukat i salt varmt vatten va? Det kallas dopp i grytan och borde inte få finnas.

 

Ja, vi är inte kloka helt enkelt.

 

Jag avslutar med ett citat från Wrangels bok som utlovat:

 

Hvad ryttarens klädsel vidkommer, begås i vårt land de

mest egendomliga misstag. Visserligen förstå vi i allmänhet myc-

ket väl att i vår hvardags- och högtidsdgrägt följa med modets

fordringar; men så snart det gäller ridt, gripes oftast äfven den

elegantaste stockholmssprätt af ett oemotståndligt begär att ikläda

sig en drägt, hvilken påminner lika mycket om cirkusryttaren som

om forna tiders stallmästare. Liten, rund hatt, åtsittande kort

rock ( helst med snören!), ridbyxor som tyckas vara gjutna på

benen, kragstöflar å hvilkas jettehöga, spetsiga klackar synas an-

tingen riddare- eller kapplöpningssporrar, hvita handskar och ett

ridspö af oerhörda dimensioner – se der, den vanliga svenska

riddrägten.

 Ledsamt nog är den hvarken prydlig eller ändamålsenlig.

 

C G Wrangel

  

Hippson nåt att nappa på?! Lite retro i ridsportmodet kanske?

Verkar funka utmärkt på sk ”Stockholmssprättar” också.

  

Tack för mig och tack ni som läser bloggen!

  Jag och Memp efter sista passet. Gullig va?!

 

God natt från Åzzzzza

Ps. Lägger ut 20tal bilder till imorgon, har haft lite kamerabekymmer..

 

Postat 2008-11-09 21:00 Kommentarer (0) Kommentera

---

På event -

Sista dagen i paradiset, med ett helvetespass kvar!

 

Halloj så här på fars dags förmiddag!

 

Kunde helt enkelt inte blogga igår kväll. Jag var i det närmaste förlamad. Av den fysiska ansträngningen en hoppkurs faktiskt innebär för den otränade och den storslagna gåsamiddagens inverkan med tillhörande viner.

Beslutet att gå till sängs redan innan tolv kom efter en timmes apatiskt sittande i en av bibliotekets

skinnfåtöljer. Kunde inte ens äta upp Fabiens egenhändigt skapade chokladtryffel!

( Jo, han är konditor också!!)

Jag var inte mycket till nöje för någon, allra minst mig själv.

 

Väl nedbäddad i den mjuka sängen med fantastiska lakan var jag alldeles för varm för att somna. Min kropp reagerade förmodligen på den chockartade fysiska träningen  med att rejält öka blodcirkulationen också för att hjälpa till att smälta den ”mastiga” svartsoppan och andra under middagen intagna gåsprodukter ( ALLT från gåsen! Tom svalget! Sk "krävan"…).

Plus att blodtillförseln ökade rejält till olika skadade partier, såsom mitt ymniga pulserande tygelskaf ( Wrangelska).

 Amanda har skrämt upp mig nu med att en blodförgiftning kan komma att drabba mig.

Erik undrade förstrött igår varför jag inte använde handskar. Jag ryckte på axlarna och visste inte riktigt. Har nog glömt av alla dessa detaljer som förr var livsviktiga.

 

Efter ett tag kom svalkan och jag somnade för att vakna prick 8.00 lagom till frukostbuffen.

Vilken innehåller rackarns gott nybakat bröd. Förmodligen franskt…

Nu har jag en genomgående träningsvärk som inte har lämnat någon del av kroppen oberörd.

Ska kila ned till stallet för att sadla den tappre Memphis.

Vi kommer att ta god tid på oss att värma upp och värma ur. Sen har Erik lovat att idag är det frågan om enkla avstånd på rakt spår utan volter och bommar och sånt.

Jag hoppas han håller vad han lovat, för då kanske vi klarar detta sista hopp-pass jag och Mempa innan vi skiljs åt, jag för en tvårätterslunch han för lunch, kompisar, hage och definitivt inte mer av mig, om han får bestämma!

 

Jag återkommer under kvällen med mer bilder och en avrundning på det!

 

Viva La France et les chevaux !

 

Au revoir     / La Åsa Torné

Postat 2008-11-09 10:45 Kommentarer (0) Kommentera

---

På event -

Jag bor i ett slott omgivet av dimhöljda ängar!

  

Ledsen att det tog ett tag innan jag kunde blogga igen men jag är tagen rent psykiskt och fysiskt.

Jag bor i ett slott omgivet av dimhöljda ängar, stilla vattendrag och exceptionellt stora äldre träd . Byggnadens gårdsplan är som gjord för att samla ett hundratal jaktsugna  ekipage med röda kavajer och skällande hundar runt hovarna. Ett klunk ur fickpluntan och iväg på flera timmars tur med skrittpauser för alla av svett ångande deltagare, två som fyrbenta.

I denna byggnad bor vi och andra oroliga själsvålnader, jo jag tror det spökar, men det är goda krafter som hemsöker här.

 

Men det är inte det vi sysslar med denna helg. Nej, jag är som sagt på hoppkurs. Vi anlände igår. Jag samåkte med mina vänner Anna, Adam och Estrid (bebis). Eftersom Annas häst Hubert skulle med hämtade vi honom först på Lennartsnäs gård.

 Väl där var mitt ansvar att packa trailern med foder och alla de där pryttlarna man ska ha med när en kurs ska ridas. Jag trodde jag var befriad från sådana sysslor nuförtiden, men ack nej. Efter en kvarts effektiv packning var jag redan svettig ,och skitig med ett klämt långfinger, men klar!

Mina slitår som hästskötare med all för stor arbetsbörda och vissa slavdrivare till chefer, är inbrända i själen.

 Har man en gång kört det racet sitter det tydligen i.

Traumatiskt .

 

Som tur är vart det en mjukstart med trerättersmiddag . I en underbar miljö njöt jag för fulla muggar och kände att vad som än händer efter denna kväll så är jag ändå nöjd!

Den franska kocken bjöd på smakupplevelser till gott vin och föredrag hölls om herrgårdens historia och vilka galningar som har drivit den.

 

Mätta, nöjda och underhållna av Erik (gårdsherre) Erik B (tränaren) och Anna med Estrid får höra om gårdens historia.

 

Jag drack Whiskey, pratade för mycket och Erik Berggren läste högt ur hästfilosofen Wrangels bibel. Han verkar ha varit en skön snubbe. Jag återkommer med några schyssta

citat under kvällen!

 

 Den roligaste hästboken som finns tror jag, sjukt komisk!

Nå, till ridningen då. Lillan var såklart halt. Såsom alla hästar ofta är. Från den katthoppande Lillan blev jag degraderad till Memphis en något ”kallare” typ av häst med en sämre kondition. 14 år, 1.60 över havet, lite bockbent med 1.20 rutin bakåt i meritlistan ( det kan inte ha varit helt nyligen). All heder åt honom dock. Han slet som det djur han är och gjorde sitt bästa. Och jag med faktiskt. Ridning är en färskvara och jag presterade bra för att passerat bäst före datumet!

 

 

 Memphis pustar och tycker att jag kan gå nu..

 Idag har vi ridit två gånger. Hoppat och ridit krångliga, jobbiga sväng och styrkeövningar. På slutet av andra passet sänktes hindrena av säkerhetsskäl för mig och min kuse.

Jag frågade Erik om det var något jag kunde hjälpa Memphis med. Han småskrattade ( vilket jag tycker han gjorde ett flertal ggr) och sa att en natt och mat var nog det bästa för Memphis

just nu och att bitarna skulle nog falla på plats för honom vid morgondagens hopp- pass. Man kan hoppas att det samma gäller för mig. Vet inte riktigt om Islandshästsgaloppombytena var mitt eller Memphis fel.

 

Här fikar vi. Ofta.

Kan villigt erkänna att efter tvårätterslunchen, kaffet och kakorna så var sängen ytterst lockande när jag gick över den blöta stallplanen i mina grova ridskor för att åter sadla min kurshäst.

 

Mätt, öm med skavsår på ringfingrarna  känner jag en stor respekt för mig själv.

Inte för helgens bravader men för mitt tidigare slit och lefnadssätt ( Wrangelskt språk)

Att jag har ridit tio hästar om dagen och hållit ordning på allt runtomkring är ju helt sjukt!

Hur gick det till?! Var jag galen? Eller är jag galen som slutade?! Varför har jag börjat drömma om välstammade unghästar som hoppar som katapulter under mig!? Varför funderar jag just nu på vart jag kan få fatt i en sån!? Och varför kan jag svara på eller lägga till information ( färsk) om nästan allt som har med ridsport att göra fast jag inte alls är på något som helst sätt aktiv längre?!

Jo för att jag är en jävla nörd, en hästnörd som omedvetet och medvetet suger in allt som har med hästar att göra. Passionen lever vidare trots mina omprioriteringar i livet. Såklart..

 

Nu ligger jag i mitt lyxrum och skriver detta. Snart ska jag duscha och  ta ett glas vin, invänta gåsamiddagen som Fabienne antagligen förbereder med sina läckra franska smakkänsliga fingrar ( med förlovningsring på… jag tror en fransk kock skulle passa mig bra!).

I denna dag har jag hitills reflekterat över att jag vill ha det bästa av allt. Tiden, hästarna, maten ( och kocken) landet, staden, komforten och allt därtill!

Jag är en girig jäkel.

 En låga har tänts. Ett hopp brinner. Urkvinnan i mig skriker och begär – det mesta.

 

Här tycker jag och Erik B att en spektakulär hopptävling ska anordnas. Men det tycker inte Erik "Gårdsherre"!

Jahapp. Ett par glas vin på detta och jag återkommer senare med snaskigt alkoholstint kvällsskvaller. Kanske.

 

Här bor jag och Amanda Hurst ( som gled in idag bara för att bo och äta!!)

 

Hästskit is the shit och alla kan gå på tygeln!

 

Å Torninger i Wirsbodimman för Hippson.

Postat 2008-11-08 17:45 Kommentarer (1) Kommentera

---

På event -

I väntan på en kurs

Jag kan inte nog beskriva mina blandade känslor inför vad som komma skall. Jag har packat väskan med diverse nödvändiga ting för en kurs där ridning är huvudtemat. Nån som jag ska veta vad som ska ner i väskan och det vet jag, värktabletterna! Det kommer att vara de jag behöver mest. Funderar också på om jag har något sadelklister kvar på vinden. All hjälp jag kan få är värdefull.

Som avdankat proffs på låg nivå går jag nu in i rollen som semiproffs?! Tror nog det va, iallafall över helgen för att sedan förmodligen återgå till ickeridande semipoet.

 Ska gå Hoppkurs för Erik Berggren på Wirsbo herrgård där jag ska rida på "Lillan" gårdsfruns egna pålla. Jag har nedtonat min ankomst å de grövsta så inga besvikelser ska drabba någon när Lillan "kommer" fel på flera hinder i rad och jag tappar stigbyglarna.

Med en skräckblandat förtjusning ser jag fram emot en helg på Wirsbo med gåsamiddag, fina viner och annat lyxigt snacks. Jag har hört ett rykte om att det serveras bakelser på rasterna och att frukosten är kanon!

Just det ja, jag ska rida också... En detalj jag lätt glömmer efter några år i det "civila" livet. Nu måste jag gå ner till mina samåkningsvänner.

 Undrar om en sån sak som att rida lätt iallafall kommer till en automatiskt?!

Lillan, watch out! Jag är på väg!

På återseende snart!

Postat 2008-11-07 12:15 Kommentarer (0) Kommentera