Portugal-bloggen
MAR
23

Att rida med sätet?

Den frasen har nog alla hört. Rid mer med sätet. Men vad innebär det egentligen att rida med sätet?

Först och främst gäller det att ryttaren sittar balanserat på den så kallade triangeln. Triangeln innefattar de två sittbenen och pubisbenet. När ryttaren sitter med vikten jämt fördelat på dessa tre punkter kommer man att ha bra balans i sin sits och lättare hitta den lodräta linjen. Sitter man mer på pubisbenet har det en bromsande effekt på hästen. När jag samlar sitter jag alltså lite mer på "frammen" (utan att svanka) och tänker att jag öppnar upp mina sittben så att jag får ner tyngdpunkten. Sitter jag mer på sittbenen så driver jag hästen framåt. Viktigt att man inte börjar trycka, det är bara en omvridning av bäckenet och absolut inte luta bakåt med överlivet. Det är så otroligt lite man behöver göra för att få svar från hästen om man klarar av att lyssna.

Ett annat exempel att rida med sätet är att i tex skolorna (öppna och sluta) kan man använda sittbenen till att runda hästen. Skänkeln kan ligga om och vara i rätt position, men sitter man ner sittbenet lite mer i tex öppna kan man få känslan av att hästen böjer ryggraden runt sittbenet.

Rida mer med sätet betyder alltså inte att "jucka" fram hästen som jag tror är en vanlig missuppfattning.

På detta filmklipp är det jag och Enjeitado som visar att det går utmärkt att göra galoppfattningar och avbrott bara med sittbenen. Notera att mina skänklar är upplagada framför sadeln och jag använder inte rösten så jag lovar er att det fungerar. När jag fattar galopp sitter jag ner och fram mitt yttre sittben. Ibland kan det fungera bra att titta ner på sin ytterskänkel i fattningen för att få rätt position och vikten på yttersidan. I övergången ner till skritt släpper jag ner mitt inre sittben när jag är som längst fram i sadeln. Alltså när hästen står på sitt inre framben :)

Testa gärna hemma att exprimentera med detta.

Fler bilder finns på min Instagram: astridhedman


Läst 18133 ggr Kommentarer Kommentera

MAR
19

Att lyssna på hästen

Låt oss säga att du rider för en tränare som kanske inte har sett dig och din häst så många gånger. Eller en tränare som gillar att utmana och gå lite utanför komfortzonen. Tränaren ber dig att göra en övning som du vet är på gränsen för vad din häst klarar av. Du möter på motstånd från din häst efter en liten stund och tränaren säger att rida mer och "ta igenom det" eller säger att han/hon ska sitta upp för att lösa problemet. När de rider så får du ingen bra känsla och ser på hästen att den är trött, inte istadig, men tränaren pushar hårt för att den ska göra övningen bra. Vad gör du?
  
Eller ett annat exempel är att din häst inte har känts helt normal i ridningen. Den har varit lite stel, ojämn i kontakten eller kanske ovillig att gå framåt. Du rider ett pass för tränare som pushar dig och hästen för att få igenom problemet. Han/hon sitter upp och är lite för tuff med hästen trots att du börjar inser att hästen kanske har ont någonstans. Vad gör du?
  
Det krävs rätt mycket av en elev att säga ifrån till sin tränare som är kunnigare och duktigare än en själv. Jag tror att i många fall vågar man inte säga till eller så litar man inte på sin egen känsla och tror att det är den rätta vägen att gå. Jag menar absolut inte att man ska börja säga emot sin tränare så fort man får lite motstånd, men ryttaren är trots allt den som känner sin häst bäst. Reagerar hästen annorlunda och inte blir bättre inom ett par veckor kan det vara värt att kolla upp. Jag tror att i många fall kan det bero på smärta och det är så otroligt viktigt att våga gå på sin magkänsla och lyssna på hästen.
  
Kram,
Astrid


Läst 33160 ggr Kommentarer Kommentera

MAR
15

Återförenad

Äntligen har jag fått tillbaka min dator!

Jag har inte bloggat på 2 månader och det är inte för att jag inte velat, men min datorskärm la av och den åkte på fix. I Portugal tar ju allting lite längre tid än Sverige, men nu är jag äntligen back in the game ;)

Ni kan förstå att det har hänt lite saker på 2 månader. För att sammanfatta det lite kort så tänkte jag stolpa upp det.

Jag har fått 2 nya hästar i stallet. Hospedeiro som är en 5 årig valack och ska tränas och ridas. Just nu jobbar vi med hans förtroende då han är en försiktig kille. Stor, 170 och fux. Kommer bli kalasfin! Den andra hästen är en 4 årig hingst som ser ut som en sagohäst. Invictus är hans namn och är en riktig Emil i Lönneberga. Kommer vara i träning hos oss i minst ett år och planen är att tävla dressyr och förbereda honom för we.

Jag har varit på årets första we-tävling med Enjeitado i Trofa. Det var dåligt väder så förhållandena var inte de bästa. Det var åtminstone lika för alla och vi lyckades rida hem en 3:e plats trots att vi inte gjorde våra bästa rundor. Tänker lägga upp träningen med lite mer tävlingstänk och hoppas att vi kan göra bättre ifrån oss i april.

Vi har sålt en häst till Sverige. Altivos son Jardim do Bacelo bor numer i Boden och ägs av Roger Laestadius som var hit och red lektioner. Han fastnade för "Junior" och en månad senare var han i Sverige. Superkul och jag tror det blir perfekt matchning. Lycka till Roger!

Jag har två praktikanter från Grans Naturbruksskola som ska vara här i 3 veckor. De har gjort sin första dag idag och verkar ha tur med vädret, strålande solsken och 20 grader varmt hela veckan.

Vi har fått ett stoföl för cirka en månad sedan. Dotter till fina Galiza (helsyster till Horus och Enjeitado) och vår kung Altivo. Iår börjar namnen på bokstaven N, förslag?

I februari var jag till Skåne och hade we-träningar. Roligt att träffa både gamla och nya ekipage. Bra tryck på platserna och många som kom och tittade.

Ska försöka blogga fler gånger denna vecka. Kanske en gästblogg med våra praktikanter eller deras lärare Veronika Landström som också är med 10 dagar?

Kram på er, glad att vara tillbaka!

Kolla in fler bilder på Instagram: astridhedman

Jag och Ernst i Trofa

Roger och Jardim

WE träning i Skåne

Nya hästen Invictus <3


Läst 41256 ggr Kommentarer Kommentera

JAN
15

Mål 2017

Har suttit och klurat lite på min målsättning med de olika hästarna i stallet. Tänkte dela med mig till er så ni har ett hum om hur jag tänker.

Altivo - Tävla nationellt i consagrados (enhandsfattning i we). Rida på 62 % och uppåt. Försöka hålla honom frisk vilket inte är det lättaste med hans tur. Jobba vidare på ettorna och passagen. Stärka galoppen. Få honom mer liksidig.

Enjeitado - Regionalt debutant (tvåhänder) i we. Bli säkrare i bytena och höja oss procentmässigt. Slipa vidare på piaffen och börja med passage. Få honom starkare i det samlande arbetet. Mer gymnastikhoppning. Framåt hösten kunna starta St Georg i dressyr.

Cauteloso - Befästa bytena, börja leka lite mer med de samlande rörelserna. Komma ut på we-banorna framåt våren. Mycket hinderträning och även få honom lättare att rida för ägaren Mikael.

Fandi - Komma ut på någon dressyrtävling fram emot våren/sommaren MSVC - MSVB. Få honom mer koncentrerad och avspänd.

Aquario - Förbereda för we. Osäker om vi kommer ut iår. Jobba mycket lösgörande och få honom smidigare. Gymnastikhoppning.

Giesta - Komma ut på en dressyrtävling. Eventuellt visa på en feira. Stärka galoppen och börja med lite mer rörelser. Miljöträning.

Horus - Komma igång och rida på utebanan. Mer förtroende för ryttaren. Eventuellt ut och träna/tävla mot hösten.

Xadrez - Komma ut och tävla i working equitation! Få honom mer lättriden för ägaren Bruno.

Furia ska ju ut för försäljning, men jobbar på med att få henne mer och mer ridbar. Hispania åkte hem till sin ägare idag. Men platsen kommer fyllas upp av en av våra 3-åringar som ska börja ridas in. Ser fram emot att börja jobba med Jardim som är son till Altivo. Superläcker häst!

Mål med mig själv som ryttare: Jobba vidare med min egen rakriktning, sitta mer still i bytena. Blir riktigt bra på enhandsfattning. Jobba mer mentalt. Börja med cavalettiövningar/gymnastikhoppning 1 gång/v. Stretcha. Få bättre kostvanor.

Tänkte det är kul att ha detta uppskrivet på bloggen så kan jag gå tillbaka om ett år och se om jag klarade av att verkställa mina mål. Har ni satt era för 2017?

Kram,

Astrid


Chiao Hispania!


Läst 54896 ggr Kommentarer Kommentera

JAN
08

Piaff och passage

Det har cirkulerat en video på en hingst från en visning på mina facebook-vänners sidor i veckan. Alla tycker det är helt fantastiskt och att den verkligen sitter i piaffen. Själv tycker jag det mest ser spänt ut och jag tänkte att jag skulle ge lite tips på hur man kan se om det är korrekt eller inte. Det är inte så svårt att se om man vet vad man ska titta på, dessutom står det väldigt utförligt i TR hur det ska se ut (ännu mer förvirrande att en korrekt piaff och en piaff som är motsatsen till korrekt kan få samma betyg..).

Om vi börjar med passage som kanske är lite svårare att se. I TR står det:

"Passagen karaktärieseras av stort engagemang av bakbenen med ökad böjning i bakbenens leder och med elasticitet i rörelsen. Varje diagonalt benpar lyfts och återvänder till marken växelvis med jämn rytm. I princip ska tån på det upplyfta frambenet vara i höjd med mitten av det nedsatta frambenets skenben och tån på det upplyfta bakbenet alldeles ovanför kotleden på det nedsatta bakbenet."

"Det är viktigt, att hästen under passagen även utnyttjar den påskjutande kraften så att svävningsmomentet förlängs. Oregelbundna eller konstlade steg, dubbelsteg, svängande med fram- eller bakdel åt sidorna eller släpande bakben är allvarliga fel."

Så om man tittar på passage framifrån eller bakifrån ska man inte se hästen korsa varken fram eller bakben. Något man också kan titta efter är om bakbenssteget fullföljs i en halvbåge eller om den mitt i steget kliver bak med bakbenet. Fullföljs inte halvbågen innebär det att hästen sätter ner sin bakhov bakom sin kropp istället för att kliva in under den och bära mer vikt. Kanske lite svårt att förklara, men hoppas ni hänger med. Ett annat bra trick att använda sig av är att se om hästen faktiskt trampar igenom i kotorna och "står" på sina ben. Det ska inte se ut som att hästen travar på glödande kol och rycker upp benen från marken. Som det står i TR ska svävningsmomentet förlängas. En annan avslöjande faktor är kontakten. Sitter ryttaren bakåtlutad och håller kraftigt i tyglarna är hästen inte så självbärig. Man kan alltid tänka att ryttaren i vilket moment som helst ska kunna lätta av i handen och hästen ska bibehålla sin takt och balans. Ser det ut som att hästen kommer ramla på näsan om ryttaren lättar av så är den ej korrekt samlad.

I Arthur Kottas-Heldenbergs bok "Dressage solutions" skriver han om passage:

"A correct passage is developed from a forward movement, not by holding back the horse."

Så, då tar vi piaffen! Från TR:

"Genom bakdelens ökade sänkning till följd av ökad vinkling i bakbenens ledgångar, ges framdelen stor frihet, lätthet och rörlighet varav även följer större bogfrihet."

"I princip ska tån på det upplyfta frambenet vara i höjd med mitten av det nedsatta frambenets skenben och tån på det upplyfta bakbenet alldeles ovanför kotleden på det nedsatta bakbenet. Halsen ska vara rest och välvd som en naturlig följd av den undersatta bakdelen. Nacken ska vara högsta punkt och nosen ska vara nära lodplanet. Hästen ska med ett mjukt och lätt stöd förbli på tygeln och röra sig lösgjort med kadens och harmoni i perfekt balans."

Så ska det alltså se ut. Jag brukar tänka att i den perfekta piaffen ska man kunna tänka sig att hästen skulle kunna gå upp i levad. På en yngre häst kan man tillåta en något mer framåtgående piaff som även i TR står att det är ett mindre allvarligt fel. Felen i piaffen och passagen är rätt lika varandra. Bak- eller framben ska ej korsas. Man vill inte heller se att hästen breddar sig mellan fram- eller bakben. Något som är viktigt i både piaff och passage är takten och regelbundna diagonala steg. I piaffen ska hästen behålla framåtbjudningen, även om den står på stället. Därför är det neddrag på betyget om hästen kliver bakåt i piaffen. Ibland kan man se att hästen svänger, nästan som om den dansar samba. Det är inte heller något man vill se då det innebär att hästen inte tar vikten korrekt på sina bakben. Det står tydligt hur högt man vill att fram- och bakben ska lyftas. Det är väldigt viktigt att det följs, för om hästen lyfter bakbenet högre än till kotan (ca 1 dm) så kommer den att ta mer vikt på framdelen. Många kanske tänker att den har aktiva bakben och att det är bra, men vi vill se en sänkning av bakdelen som kommer från att hästen böjer/vinklar sina bakben. Som i passagen ska hästen stå på sina ben och inte trampa på glödande kol (rycka upp benen).

Något som jag inte hittar skrivet i TR är att frambenen inte heller ska komma för långt in under hästen kropp. Det betyder också att hästen avlastar sina bakben och hamnar på bogarna. Detta var fallet med videon som jag sett på facebook. Hästen sänker sin bakdel, men frambenen trampar in väldigt nära bakbenen så att det nästan bildar en triangel och det är inte korrekt.

Nu har ni fått några tips, träna gärna ert öga om ni ser något grand prix program eller video som innehåller dessa rörelser.

Vill också bara säga att på dagarna nu har vi haft 20 +. Love Portugal!

Inte ofta man har fått rida utomhus i t-shirt.


Läst 46035 ggr Kommentarer Kommentera

JAN
06

Slut på semestern

Det är härligt att vara tillbaka till mina kära hästar. Igår blev det longering då de tagit det lugnt och jag ville låta de springa av sig lite. Red några av dem idag och det kändes väldigt bra. Var till naprapaten innan jag åkte från Sverige och jag var rätt så sne i mitt bäcken så jag känner skillnad i sadeln nu. Man är ofta bra på att ta hand om hästarna, men mindre bra på att ta hand om sig själv. Stretching får bli ett nyårslöfte!

Jag har funderat rätt mycket på ridning och framförallt att instruera och lösa problem på nya hästar. Något som jag har sett mycket både på elever och hästar jag ridit har haft mycket att göra med framåtbjudningen och kontakten. Först och främst vill jag säga att för att kunna rida framåt bör man också kunna kontrollera sin sits och sina händer. Men många ryttare tror jag blir alldeles för fokuserad på vart hästen har sitt huvud. Jag skrev lite om detta för ett tag sedan, men det är nog vanligare än man tror och tål att tas upp igen. Trots att många säkert kan i teorin hur det ska fungera, att hästen ska gå fram till kontakten och inte att ryttaren tar kontakt eller försöker få ner huvudet med händerna. Jag tror i många fall att man kan lösa problemet genom att rida på framåt med en mjuk och elastisk hand tills hästen börjar "suga" på bettet och så småningom kommer huvudet att hamna i rätt position. Det är kanske inte helt så enkelt som det låter. Vissa hästar kan behöva mer korrigering, jobba på böjt spår i böjning (ej rollkur) eller att ryttaren måste korrigera sin sits.

Min mamma hade fått ett bra tips på Bobo, att man tänker att han ska ta i. Då är han tillräckligt framme. Jag har applicerat det tänket på mina hästar idag och alla jobbade på finfint. Något jag också tycker är bra att ha i bakhuvudet är att händerna ska "tänka" framåt. Alltså inte att man jobbar bakåt med handen utan kan lätta av och gå framåt. Detta innebär inte att man ska sitta och rida omkring på långa tyglar. När jag rider vill jag känna att hästen suger på bettet. För att jag ska få ett sug måste mina händer vara tillräckligt känsliga för att känna och bibehålla det suget. Det betyder också att hästen måste pumpa på framåt med ärlig bjudning. Man pratar ofta om en elastisk kontakt. Det för mig betyder att om jag tex vill att hästen länger på steget går mina händer fram cirka 1 centimeter. Då vill jag att hästen suger på bettet och pumpar på mera framåt och länger sig. Om jag inte får den reaktionen då kanske jag måste driva med skänkel eller peta med spöet. Om jag vill samla hästen kan jag först använda min sits (genom att sitta mer upprät, ner och bak med skänklarna, lite starkare i mellandelen för att sitta mer stilla) och krama mjukt i tygeln. Då vill jag få känslan av att hästen kommer mot mig samtidigt som den böjer mer på sina bakben och tar mer vikt på bakdelen. Jag tänker också att tyglarna ska fungera lite som ett cykelstyre. Svänger jag till vänster i tex ett hörn så styr jag hästen med innertygeln, händerna kan vara ihop fortfarande. Ytter tygel tillåter hästen att böja sig i svängen. För att detta ska fungera måste även axlarna vridas inåt med armbågarna nära kroppen. Ytterskänkel och höft kan gå något bakåt och innerskänkel trampar ner i inner stigbygel. Det blir alltså en rotation i midjan hos ryttaren där axlarna går innåt och höfterna vrids utåt.

Jag sätter punkt här för detta inlägg, men testa nästa gång ni rider att bara tänka på er sits och position i sadeln. Håll händerna ihop och stilla, tänk att ni håller tygeln mellan tummen och pekfingret, de andra fingrarna bara mjukt slutna. Rid på i ett friskt tempo i lättridning och tänk att ni ska kunna gå framåt med handen, inte bakåt och inget joxande. Jag tror att era hästar så småningom kommer börja söka sig till en mjuk kontakt med huvudet på rätt ställe. Givetvis är detta ingen trolldryck som fungerar på allt och alla, men en ganska stor del och iallafall checka av om hästen är ärligt på tygeln.

Här kommer en liten video på mig och Bobo då vi rider omkring. Jag och mamma gjorde också en demo om handställning som jag ska göra klar så snart som möjligt.

Kram,

Astrid


Läst 34329 ggr Kommentarer Kommentera

DEC
30

Viktigt med bra tränare

Jag fick en helt fantastisk jul med min älskade familj. Nu är jag uppe i min gamla hemstad Piteå i norrbotten. Jag har hunnit med att ha en 2-dagarskurs på ridskolan i working equitation. Det var 6-7 ryttare på olika nivåer. Jag hade några ridskoleryttare som red på Piteå Ridklubbs hästar. Jag blev så otroligt glad i själen av att se dessa ryttare. Jättefin sits, bra balans och bäst av allt var deras inställning till hästen. Det var aldrig något om att hästen inte gjorde si eller så utan direkt det inte gick så tog ryttarna ansvar och försökte korrigera sig själva. Andra dagen fick deltagarna rida och träna på en bana jag hade ställt upp. En av dem var lite yngre och jag frågade om hon ville lägga upp hindret till ett räcke då det bara var ett kryss. Jag kommer ihåg hur jag var i min ålder, då ville man helst galoppera och hoppa hela tiden. Men tjejen (som jag valt att inte skriva namn på) sa till mig att ridskoleponnyn hon red hade haft ett problem med hovarna och inte skulle hoppa så mycket. Man kan lätt tänka sig att någon i den åldern skulle ha "glömt" att berätta om det för att få hoppa 60 cm i galopp, men hon tänkte på hästens bästa. Jag vill ge massor med beröm till PRK för deras elever och deras attityd till hästarna.

Även de ryttare som kom utifrån skötte sig toppen och jag tror alla var nöjda med kursen. WE är så roligt när alla kan vara med, oavsett nivå och hästras. Jag är fortfarande väldigt oerfaren när det gäller att träna andra, men det är en rolig utmaning då alla är olika och man får pröva sig fram till bra lösningar.

Igår satt jag hela förmiddagen (japp, jag är en hästnörd) och tittade på träningar för Eva Holmgren som lotsade ekipage i dressyrens konst igår. Eva tränar ekipage i hela norrbotten och har själv många framgångar i sadeln i både hoppning och dressyr. Hon är en god vän och en förespråkare för hästens bästa. Det var väldigt inspirerande att lyssna på hennes instruktioner till dessa ryttare på lite olika nivåer. Hon har massor med erfarenhet och kan snabbt sortera ut var fokus ska ligga på under dagens pass. Hon förklarar på ett sätt som passar varje ryttare och har alltid svar på varför vilket jag tycker är viktigt för att ryttaren verkligen ska kunna ta det till sig. Sitsen var hela tiden återkommande hos alla ryttarna och hon ser till att det händer, inte bara säger till två gånger och sedan går vidare. Alla ryttare fick rida framåt och att hästarna skulle söka kontakten, inte ryttaren som drar ihop halsen och säger att hästen går på tygeln. Jag hoppas att jag någon gång ska kunna bli lika bra på att träna ekipage som Eva! Tränarna är så otroligt viktiga och jag tror återigen att Piteå Ridklubb verkligen har lyckats samla tränare som bidrar till bra ridning och inställning till hästarna.

Ibland behövs det bara en tränare som har tuffare attityd och inte följer boken. Kanske tar genvägar i utbildningen och har fokus på hästen så ryttaren inte behöver ta någon kritik eller ändra sin ridning. Börjar många följa den strömmen och gå efter resultat på tävlingsbanorna blir det lätt en ond spiral. Jag hoppas att alla ni som tränar för någon är nöjda och gör framsteg tillsammans med era hästar. Men jag tror det är viktigt att ibland analysera och tänka efter hur man rider och tränar. Har tränaren fokus på mig som ryttare och min sits? Stämmer det min tränare säger med vad som står i tex ridhandboken? Är min häst avspänd och harmonisk när jag tränar? Får jag mycket motstånd från min häst under passet? Måste jag jobba hårt eller kan jag rida med lättare hjälper? Blir min häst bättre i kroppen med muskler på rätt ställe eller blir den fulare?

Vi rider på levande djur utan en egen röst. Det gäller att vi tar ansvar och söker kunskap hos kunniga människor med bra hästsyn.

Gott nytt år på er <3

Astrid

Våran lilla familj :)

Eva och mamma när de hälsade på mig våren 2015.

Hittade en härlig bild på mig och Franja. Eva bad ibland sina elever att göra en överstrykning för att kontrollera att de inte håller i för hårt i tygeln och att hästen kan gå kvar i balans. Testa det ibland! Denna bild finns också på mitt instagram där ni kan följa mig på astridhedman .


Läst 22230 ggr Kommentarer Kommentera

DEC
23

God jul på er!

I tisdags anlände jag med flyg till huvudstaden och blev upphämtad på Arlanda av mina föräldrar som bilat ner. Vi hade en dag i Stockholm och umgicks med min faster och min kusin. Mysigt! Torsdag körde vi vidare till Leksand där vi är nu och ska fira julen med min farbrors familj. Älskar att vara här, dalarna är så himla mysigt och jag har så många underbara minnen härifrån. Jag blir alltid väldigt trött första dagarna på min semester så jag har inte gjort många knop. Men det är skönt att inte ha så många planer utan vill man lägga sig och vila 1 h mitt på dagen så kan man göra det. Jag hoppas att mina hästar mår bra, har inte börjat längta hem ännu, men jag vet att de är i goda händer.
  
Är lite ridsugen, men kommer ha kurs tisdag och onsdag i Piteå så det ska bli roligt. Är det någon som vill komma och titta är ni välkomna :)
  
Såg dokumentären på SVT idag om Peder Fredricson. Blev så otroligt imponerad och inspirerad. Snacka om fokus! Att inte lämna saker åt slumpen utan att planera och förbereda. Jag blir helt pirrig i magen då jag tänker på hur det skulle kännas att gå in på banan i en OS-final och veta att om man gör en felfri och snabb runda har man medaljchans. Jag är en väldigt lugn person och blir sällan nervös inför tävling. Klart att man ibland kan känna press, men jag hanterar normalt det på ett bra sätt. Jag har aldrig jobbat med mental träning, det är bara så jag är. Det skulle vara intressant att lägga tid på detta och se om jag kan bli ännu bättre om jag jobbar aktivt med det. Ska kolla efter bra böcker om mental träning för att beställa hem. Tips mottages tacksamt :)

Jag tror något som Peder säger är väldigt viktigt, att inte sätta för låga mål. Man ska inte vara för blyg utan våga gå in för vinst och planera därefter. Jag ska försöka bli lite kaxigare och lägga upp en plan för både mig och hästarna. 2017 blir mitt år!

God jul och jag hoppas ni får tillbringa den med er familj.

Kram

Känslan när man vet att man vunnit är svår att beskriva. När jag har vunnit känner jag mig väldigt uppfylld. Men det dröjer inte länge förrens man vill ha den känslan igen. Fast även om det är härligt att vinna kan det vara minst lika viktigt och lärorikt att förlora ibland.


Läst 24649 ggr Kommentarer Kommentera

DEC
14

Flättips

I söndags gjorde jag och Nuno en liten film. Nuno har nämligen kommit på ett supersmart sätt att göra knoppar på lång man! Det är mycket lättare att göra än den traditionella flätan och man slipper klippa och rycka för att göra få "knoppman". Det sitter väldigt bra så man riskerar inte att få "berg-och-dalbana-fläta".

Har kommit på massor med bra saker jag vill skriva om, tänker ta med mig datorn när jag åker till Sverige om 1 vecka. Då kommer jag ha massor med tid att sitta och skriva utan att somna :) Just nu är det väldigt nära då jag sitter i soffan och har brasan igång. Har noll julstämning dock. Portugiser är otroligt smaklösa när det kommer till julpynt (om de ens pyntar). När man kör genom byarna är det nära att man blir blindad av alla blinkande ljus i grönt, rött och blått. Förstår verkligen inte varför de måste ha blinkande ljus! Mycket finare att ha vanligt vitt ljus som är på konstant. Lite konstigt utan snö och med palmer istället för granar.. Får jobba upp stämningen när jag kommer till Sverige, längtar!

Här är the movie:

Stor kram!

Astrid


Läst 57226 ggr Kommentarer Kommentera

DEC
07

Årets sista tävling

I söndags åkte jag och Cauteloso på årets sista tävling. Det var regional dressyr på min gamla arbetsplats i Freamunde. Jag bestämde mig för att rida samma klass som jag har ridit de andra 2 gångerna. Jag hade kunnat rida ett snäpp svårare nivå, men det är rätt kul att jämföra procenten från varje tävling. Tänker också att Cauteloso är i mer behov av att få komma ut och få erfarenhet än att visa upp svårare rörelser. Nästa år!

Tävlingen gick jättebra, hästen kändes verkligen superfin och helt med mig. Han har varit lite markskygg tidigare och det var rätt mycket solkatter på ena långsidan. Cauteloso tittade lite när vi red runt innan startsignalen, men väl inne på banan var han 100 % koncentrerad på mig. Härlig känsla! Har film som jag ska lägga ut också. Vi fick 67 % och vann även om vi bara var 3 starter i min klass. Då har vi gått från 62 till 65 och nu 67 % :)

Har funderat på hur mycket fokus det är på vart hästen har sitt huvud. Har tittat på videon med Cauteloso där han momentalt kommer lite bakom lod då det fortfarande fattas styrka. Men vi måste lära oss att se skillnad på varför hästen kommer bakom lod. Är det för att ryttaren drar i tyglarna för att hästen ska gå där eller är det för att hästen inte är stark och ibland inte håller upp sig för att gå med nosen i lod eller framför. Nu vill jag inte att ni ska tro att jag kommer försvara att hästen går bakom lod. Jag menar snarare tvärtom, det gör ingenting om huvudet kommer upp ibland. Var inte rädd och få panik, du är ingen sämre ryttare för det. Fundera varför och försök rida ur det, inte genom att försöka dra ner huvudet eller sätta på graman.

När jag rider tänker jag egentligen inte så mycket på vart hästen håller sitt huvud. Jag vill att hästen ska vara lätt att styra, bjuda framåt och bromsa när jag ber om det. Den ska gå i balans och hålla upp sig själv. Jag försöker ha en lätt kontakt med hästens mun och givetvis måste man ibland ta lite mer för att hästen accepterar tyglarna. Jag ska förklara mer ingående med vad jag menar när jag säger att hästen ska acceptera tyglarna.

När jag vill bromsa upp (avsaktning, halvhalt tex) använder jag först min kropp. Jag sitter lite mindre med i rörelsen, spänner mellandelen och skänklarna går ner och lite bakåt för att sittbenen ska hamna rätt i sadeln. Låg tyngdpunkt, ej tungt och absolut förbjudet att luta bakåt med överlivet. Då blir det motstridiga signaler för när vi lutar oss bakåt skjuter vi fram sittbenen som säger till hästen att gå framåt.

Händer det ingenting när jag gör detta så kramar jag i tyglarna. Jag kramar med mer och mer tryck tills det att hästen svarar upp, då mjuknar jag omedelbart av i fingrarna utan att släppa och få glappkontakt. Här tror jag att många, i tron om att vara snälla med hästen, gör misstaget att mjukna av innan hästen faktiskt reagerat på din förhållning. Detta leder till att man aldrig blir "klar" med förhållningen och då är det lätt att det blir mer och mer i handen. Det är superviktigt att man har en elastisk kontakt, inga ryckiga tygeltag mao. Då är det också viktigt att man är tillräckligt balanserad för att kunna ha händerna oberoende från resten av kroppen. Tex när ni rider lätt, kan ni hålla händerna stilla istället för att de följer med kroppen? När ni sitter i trav, guppar händerna omkring eller klarar ni av att sitta så pass följsamt och ha den kroppskontrollen att ha en stilla hand? Sitsen är allt! Jag och andra som jobbar med detta gör fel ibland och det finns alltid saker att jobba med. Det är bara se skillnaden om en duktigare ryttare rider mina hästar, de har en bättre sits och tajming så givetvis går hästarna bättre med dem. Alltså måste jag bli bättre, känsligare och mer erfaren för det är uppenbart att det inte är hästarna det är fel på. Har otroligt svårt att höra om att hästen är si och så och den är tjurig och springer eller vad det nu kan vara för fel. Kasta upp ett riktigt proffs så ser man snabbt att det inte alls var hästen utan ryttaren som gjorde fel.

Nu tappade jag lite tråden, men poängen med detta inlägg och hästens huvudposition var:

Tänk inte så himla mycket på vart hästen håller sitt huvud! Idag galopperade jag en av de nya hästarna med huvudet rakt upp i luften nästan. Hästen är riden en del på graman och har svårt att hitta en ärlig kontakt och framåtbjudning. Så jag kortade tyglarna, gav hästen ett mjukt stöd och lät den gå på efter fyrkantsspåret i lätt sits. I början var den spänd och försökte rycka eller släppa. Jag följde med så att kontakten hela tiden var lika vad den än hittade på. Efter cirka 15 minuter började den bjuda ärligt och bli rundare och höll huvudet i lodplan. Sedan tycker jag inte det är ok att försvara alla bilder som har kretsat på internet med att det är helt normalt att hästen går bakom lod i ett par minuter. Det är skillnad på att hästen kommer 3 cm bakom lod och går med nosen i bringan. Målet ska alltid vara att hästen klarar av att gå i eller lite framför lod. Sedan kan det gå över eller lite under på vägen mot målet, men med korrekt ridning och en bra sits så kommer man dit. Det är inte omöjligt att rida hästen i lod som vissa verkar påstå.

Nog om detta, hoppas ni orkade läsa allt!

Avslutar med ett citat om just kontakt från arméns ridinstruktion 1940, moment 610:

"En jämn förbindelse mellan hästens mun och ryttarens hand är nödvändig för säkerställandet av ovillkorlig lydnad för de förhållande hjälperna. Denna förbindelse vinnes, om remonten drives framåt i naturligt fritt och livligt tempo under det att händerna hållas stilla för att mjukt uppfånga det stöd, hästen söker. Stöd på bettet får således icke eftersträvas, förrän remonten uppmärksamt reagerar för de framåtdrivande hjälperna, och stödet får aldrig åstadkommas genom handens tillbakaförande. Stegringen av av den bakifrån utvecklande drivkraften skall förmå hästen att själv söka bettet."

För er som inte vet vad remont är så är det benämningen för unghäst. Men dessa instruktioner kan man ha i åtanke på hästar i alla åldrar.

Mina nya hästar, Aquario och Fandi.

Cauteloso i söndags. Här är han väldigt fin i formen!

Natti,

Astrid


Läst 60119 ggr Kommentarer Kommentera
Sida: 1 2 3 4 5 nästa  sista  



Portugal-bloggen

Astrid Hedman skriver om sina dagliga äventyr i Portugal, där hon arbetar som working student.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Lisen Välj
Portugal-bloggen
Jens Fredricson Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Redaktionen Välj
Kajsa Boström Välj
Veterinärstudenten Välj
Hippologbloggen Välj
Avelsbloggen Välj
Hippologbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Hästskötarbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Astrid Hedman skriver om sina dagliga äventyr i Portugal, där hon arbetar som working student. Hon kom till Portugal den första augusti 2011 och planerar att stanna hos de vackra lusitanohästarna på obestämd tid.

Till bloggen



Mest lästa


Arkiv



Populärt hos Charlies

Husbloggare

Hoppning

Saras vardag

Gästblogg: "Morgonmänniskor – ingen förstår sig på dem"

Gästbloggen

Tuppen på gödselhögen var ”Daddes” önskehäst

Jens Fredricson

Till Husbloggarna