Portugal-bloggen
SEP
23

Träning för världsmästaren

Söndag var min första riktiga vilodag utan planer sedan jag kom hem från semestern i Sverige! Har varit rätt galet tempo så det var välbehövligt med en dag utan häst eller andra aktiviteter. Måndag var det nämligen dags att åka ut på äventyr igen. Det var jag och Ernst som rullade iväg mot Lissabon och Quinta dos Cedros. 3 dagar hade vi bokat lektioner med Pedro Torres, världens bäst we-ryttare! Jag var ner med Altivo i april och det har hjälpt mig massor. Nu ville jag ha med Enjeitado för att få hjälp med bytena och hur jag ska gå vidare med träningen. Första passet fick jag rida runt medans Pedro observerade oss. Sedan satt han upp och det är väldigt intressant att se hur han "känner in sig" på en ny häst. Han testar lite olika saker, märker ganska snabbt vad som fungerar och inte, hur hästen svarar på hjälperna osv. Pedro tyckte Ernst var väldigt svag i ryggen så det var vad jag behövde fokusera på.

Dag två började Pedro att rida och det syntes att Ernst var rätt trött. Han är en känslig kille och han var rätt spänd med Pedro dagen innan då han bad om nya saker. Men nu var han väldigt avspänd och litade helt på Pedro. Kul att se hur uppmärksam Pedro är på hästarna. Även när det blev lite fel eller missförstånd så stannade han, klappade och sedan om igen. På så sätt fick han Ernst med sig och avspänd. Pedro tyckte om hans attityd och att han alltid försökte och han menade på att med en sådan häst får man aldrig bestraffa. I slutet av passet fick jag sitta upp och försöka hitta känslan han ville att jag skulle ha. För att få honom smidigare och jobba mer med ryggen fick jag rida i lite lägre och längre form. När jag ville samla jobbade vi mycket i böjning så att jag inte skulle behöva ta förhållningar. Pedro vill att hästarna ska gå och balansera upp sig själva. Jag fick rida med lätt lätt kontakt och bara följa honom i rörelserna. Fick rida en bra övning i galopp med skänkelvikning på diagonalen, kortsida i förvänd galopp och sedan skänkelvikning åt andra hållet på diagonalen. Han var noga med att jag inte skulle bromsa upp bogen med yttertygeln, utan öppna upp på den sidan och rida undan bakdelen istället. Målet var att hästen skulle balansera upp sig själv och hålla sig i galopp även fast man inte stöttade upp. Givetvis kommer smidighet och lydighet med på köpet.

Dag 3 kändes Enjeitado väldigt fräsch i kroppen och inte alls trött. Denna dag red jag hela passet och fick jobba rätt mycket i traven med slutor och att rida i lite långsammare tempo. Pedro sa att han föredrog att rida lite långsammare i traven för att hästen ska hitta schwungen och i galoppen mer framåt för att få luftigare språng. I traven fick jag också känna skillnaden på formen och hur hästen kändes i ryggen. Stundvis kunde jag ta upp honom mer i formen och rida på framåt, men variera ofta och även stretcha ut hela halsen nästan med nosen i marken. Det man får tänka på när man ska rida hästen lägre är att den faktiskt också blir lääängre, inte kommer in med näsan.

I galoppen fick jag rida samma övning med skänkelvikning. Denna gång gjorde han det väldigt lätt, dagen innan blev det rätt ofta att han gick över i trav. Hade en riktig wow-känsla i slutet då jag fick rida på volten och variera tempot. När jag red samlat fick jag böja honom lite mer med innertygel och försöka att bara använda sitsen. Därefter fick jag stretcha honom och lite större språng. Sista uppsamlingen sa Pedro åt mig att släppa tyglarna och behålla den samlade galoppen och det fungerade hur bra som helst. Jag tycker det är så coolt när man känner att man bara håller hästen med sätet och den går i riktig samling. Det är bra kommunikation!

Jag var otroligt nöjd med våra 3 dagar och nu har jag fått med mig massor att jobba vidare med hemma. Resan hem gick också bra och nu är jag full med inspiration!

The master in action :)

Det gick ingen nöd på Ernst på Quinta dos Cedros. Han fick massage och kliad på tisdagen. Däremot var han inte så imponerad då vi skulle gå ut och beta. Inte så mycket grönt gräs... :P

Trevlig helg på er!

Kram,

Astrid


Läst 4294 ggr Kommentarer Kommentera

SEP
15

Härliga elever och strålande sol

Skåne bjöd på fantastiskt väder hela helgen vi hade träningar i Kapperup. Tur det då vi valde att köra lektionerna på utebana! Fredagkväll anlände jag till Köpenhamn, tog tåget till Helsingborg och sov över hos bästa Carina som ordnar alltihop. Lördag morgon lastade vi hennes häst Loppan och körde till Krapperup för att sparka igång helgens träningar i working equitation. Det var en härlig blandning bland både hästar och ryttare. Det är så roligt att hålla på med en disciplin där alla kan vara med. Under helgen deltog lusitanos, pre, halvblod, nordsvensk, islandshäst, arab, barockpinot, paso fino och quarterhäst.

Jag hade uppe övningen jag fick rida hos Pedro Torres som alla fick börja med. Superbra att träna lydnad hos hästarna och ryttarna har bara tid att tänka på sig själva och låter hästarna sköta sitt :) Andra passet fick de rida en bana, vissa fick köra en omgång speed. Något som var nästan genomgående hos alla (som blir väldigt tydligt när man rider we-hinder) var att få en ärlig framåtbjudning. I de små volterna vill ofta ryttaren hjälpa sin häst då det kan bli lite tungt. Istället stjälper dem genom att dra upp skänklarna, klämma och trycka med sätet. Hästarna kanske går för det, men en del blir "tråck" och går saktare. Vilket gör att ryttaren försöker ännu mer och tappar helt sin position i sadeln. Det är väldigt lätt att hamna i det läget och när man väl försöker slappna av och sitta still så går hästen ner i trav. Det blir en ond cirkel som kan vara svår att ta sig ur. 

Jag försökte få mina elever att följa hästen istället för att trycka på den. Sitta med ett avspänt säte, hänga ner benen i stigbyglarna och mjuk kontakt. Om hästen slutar bjuda försöka vara lite kvick i skänkeln eller använda spöt, men behålla en avspänd sits. De fick också tänka på att balansera upp sitt överliv och inte hamna "framför" hästen. I working equitation är det så mycket vi ska hinna göra så om man dessutom måste sitta och jobba för att få fram hästen är det extra svårt :P Skämt åsido, framåtbjudning är A och O. Men ofta tror jag att hästarna bjuder, det är bara att ryttaren inte litar på att hästen ska gå eller inte känner då den måste korrigeras framåt. Tyckte dock att alla elever fick till det och hoppas att de nu tränar flitigt därhemma.

Carina ska fixa ihop en film med bilder och videosnuttar. Lägger ut den när den är klar.

Har dock en bild som jag gillar där jag står och har eftersnack med My som red sin mammas PRE. Det var första gången hon testade we, men hon har en bra grundsits från dressyren så det gick galant att rida we. Det är ju trots allt dressyr, fast med hinder! För er som är nyfikna och vill veta mer om we så finns det info på svrfs hemsida. Gå till discipliner och sedan working equitation. Där finns en film och skriftligt fakta om vad we är. Kan vara roligt att träna vilken gren man än tävlar i.

Kram

Astrid


Läst 7089 ggr Kommentarer Kommentera

SEP
07

Film från tävlingen


Läst 9129 ggr Kommentarer Kommentera

SEP
07

Full rulle

Sommaren har inte tänkt lämna Portugal. Idag tror jag det var den varmaste dagen på året. När jag åkte tillbaka till stallet efter lunch visade bilens termometer 45 grader!!! Galet, men man har vant sig så det går rätt bra att jobba trots värmen.

Jesus har åkt hem nu, men det var toppen att ha hjälp med unghästarna som alla skötte sig riktigt bra sista dagarna. Kunde till och med rida Horus utan lina. Giesta får nog guldstjärnan, riden ca 10 gånger och hon gick utan lina i skritt och trav på utebanan. Hon är väldigt snygg så det ska bli roligt att få jobba med henne i minst 1 år till. Bohemia åkte hem med Jesus till Spanien. Nu ska han träna på och försöka rida varje dag. Men det blir inte mindre hästar i stallet, i söndags hämtade Renato hem Furia som jag ska rida in och sedan säljas. Det är ett riktigt fint sto med supergång! Däremot så kan hon se lite crazy ut i ögonen :P

Förra helgen var planen att rida finalen i working equitation. Tydligen så hade domaren dragit på sig ett virus och var sängliggande så tävlingen flyttades till 24-25 september istället. Det var lika bra för mig för då kunde jag åka på en regional dressyrtävling med Cauteloso. Detta var hans andra start och vi red samma klass som sist, M1 (motsvarar ungefär msvc). Denhär gången var han lite mer självsäker och tyckte mest det var roligt. Han var faktiskt ännu finare att rida än vad han är hemma. Nu var han 100 % uppmärksam på mig då det var så många nya saker. Härligt att känna hästens förtroende :) Mikael har tränat honom väl och jag tror att det har en stor del i det hela. Han tyckte det var lite läskigt att springa in genom öppningen i staketet så där blev det missförstånd. Resten av programmet kändes riktigt bra och vi red ihop 65 %! Vi red utom tävlan då vi inte har ordnat med licens då det är så få tävlingar kvar. Men i vår "klass" tävlade också ett halvblod som vi slog med 1 %. Det är inte illa!

Denna helg åker jag till Skåne för att ha we-träning lördag och söndag. Är ni i närheten är ni välkomna att komma och titta. Vi håller till i Höganäs/Krapperup.

Dagens citat:

"Samling ernås således icke genom rörelsernas förkortande på grund av handens inverkan, utan därigenom att bakdelen av de framåtdrivande hjälperna förmås att trampa längre under hästen. Samling kan hava många olika grader och ske från framvikt till mindre eller högre grad av jämvikt. För den skull kan även varje häst samlas, endast graden av samling rättas efter dressyrståndpunkten. Den samling, som begäres av en unghäst, måste vara ytterst ringa och kort varaktighet."

Tänkvärda ord från boken Ridinstruktion 1940 års upplaga.

Chiao

Astrid


Läst 9023 ggr Kommentarer Kommentera

AUG
31

Marknadsföra sig

Hej på er!

Ni får ursäkta att jag varit rent ut sagt urkass på att blogga sista tiden. Jag har haft så mycket att göra och varit så trött på kvällarna så det har helt enkelt inte blivit av. Som det ser ut idag är marknadsföring otroligt viktigt för att hänga med i svängarna. Men det många inte förstår (typ jag!) är hur mycket tid det tar! Tänkte ju göra en massa saker och videos efter inlägget om Falsterbo. Inte en enda film har jag tagit mig tid till att göra. Imorgon...

Vissa människor kan försörja sig på att blogga eller få sponsring utan att egentligen ha några tävlingsresultat. De har bara varit skickliga på att sticka ut i mängden och få många följare på vad-det-nu-är-man-ska-ha-många-följare-på. Jag tycker det är tokmycket med vår facebook-sida lusitanosbreeders, har börjat om med instagram (astr1dh) och givetvis bloggen. Det är roligt, men det tar tid. Tid som jag gör efter jobbet eller på lunchen eller på min lediga dag. Blogga är nog min favorit, då får man fundera lite och skriva av sig. När man får feedback eller kan påverka något ger det massor med positiv energi så det är intressant. Jag tänker ofta att jag måste ha något superintressant att skriva om, men det är nog bara i mitt huvud det är så. Antar att vissa läsare tycker det också är roligt att höra om vardagshändelser.

Nåja, nog babblat om det. Så vad har hänt senaste veckorna. Vår spanska klient Jesus som äger Bohemia och Giesta är här på 2 veckors riding camp. Han hänger med mig i stallet och rider lektion på Bohemia. Han har varit superbra hjälp med unghästarna som vi har försökt rida varje dag. Giesta går redan att rida utan lina i skritt och trav. Horus är fortfarande väldigt unghästig så han får den tid han behöver. Men man är inte sååå orolig att han ska hitta på bus :)

Jag och Ernst var på en inbjudningstävling i we förra söndagen. Gick jättebra i dressyren då vi vann på 66 %. I manövertestet var han trött (supervarmt!) och spände sig alldeles för mycket. 55 % var inte min drömpoäng, men han behöver bara vänja sig och tävla mer. Vi åkte hem innan speeden för att vara med när Estrela lastades på bilen mot Finland och sin nya ägarinna Kristina.

Förra lördagen tävlade jag och Altivo på Quinta de Marinha i Cascais. Det var nationellt och vi var supertaggade. Jag tror det var ett av vårt bästa dressyrtest, vi vann med 66 %! Helt fantastiskt att kunna slå alla dessa duktiga ryttare och hästar (bla EM-vinnaren Eduardo Almeida dock med annan häst), mäktigt! Tävlingen hölls inomhus på rätt liten yta så manövertestet var svårt. Hindrena väldigt tight uppställda och ibland fick man nästan styra in hästarna i väggen. Altivo var lite spänd, han är inte heller så van att gå i ridhus. Men tyckte ändå att vi gjorde det bra med tanke på hur svårt det var. Vi fick 63 % och kom 6:a (totalt 8 ekipage). Dock så var vi endast 2 % ifrån ettan så det var väldigt små marginaler i toppen. När jag skrittade mot banan för dagens sista test var jag otroligt fokuserad och taggad. Jag älskar speedmomentet och jag visste att om jag och Altivo vann skulle vi vinna tävlingen totalt. Ledaren i klassen hade 13 poäng och sedan var det jag tillsammans med 2 andra på 12 poäng. Därför var speeden avgörande och jag vet att Altivo är snabb. När vi skrittade började Altivo sparka mot magen som att han var irriterad på en insekt. Jag stannade för att kolla och han hade fått ett bett där det blödde väldigt lite från, men dock blod. Det var vår tur att gå in i paddocken där en veterinär alltid kontrollerar hästarna före och efter testet. Jag var tvungen att gå in direkt och givetvis såg han bettet, drog med ett vitt papper över det och det kom lite blod så vi blev uteslutna innan vi gått in på banan. Jag var så ledsen och besviken. Livet kan vara orättvist ibland och jag ville äntligen få visa alla att jag minsann kan vinna. Alla var otroligt gulliga och uppmuntrande så efteråt kändes det bättre. Jag har insett att jag inte måste bevisa något, jag vet redan vad vi kan och troligen ser många andra samma sak. Det är bara bryta ihop och komma igen!

Här kommer kvällens citat från Arthur Kottas- Heldenbergs bok Dressage Solutions:

"Achieving the correct seat starts with sitting in the deepest part of the saddle, with the upper body tall and straight. The pelvis should be upright, not tilting forwards, nor collapsed back into a chair seat, which prevents the rider from following the movement of the horse or the effective use of the seat aids."

Kram

Astrid


Läst 9061 ggr Kommentarer Kommentera

AUG
12

On fire

Det har varit några oroliga dygn i Portugal. Igår var 190 ställen i brand runt om i landet. Värst drabbat är ön Madeira. Även min ex-pojkvän fick kämpa mot lågorna som var obehagligt nära stallet. Jag har sett svart rök här och där, men tack och lov aldrig nära stallet. Klockan 5 imorse gick varningssignalen, då var det eld nära stan. Jag gick upp och packade en väska, såg röken och insåg att det var hyfsat långt bort så somnade om till slut.

Men jag försöker inte tänka så mycket på bränderna utan fokuserar på hästarna. Jag har också försökt att klura på något för att bygga vidare på från Falsterbo. Jag vill gärna ge bra exempel istället för att klaga på det som inte är bra. Jag har ett par idéer. Jag ska börja lägga in citat från olika böcker eller artiklar i mina blogginlägg. Det är nog inte så många som orkar läsa en hel ridhandbok, men om man slänger in ett par meningar då och då så kanske det kan få några att tänka till en extra gång. En annan tanke är att göra korta filmer med olika teman och lägga ut här på bloggen. Har ni några förslag? Vill ge massor med cred till Josefin Åkerberg som har varit väldigt rättfram och lyckats få mycket uppmärksamhet i media. Let's make a change!

Insåg just att alla bilder jag ville ha med inte kom med i bildspelet. Här är övriga :)

 

Natti,

Astrid


Läst 15403 ggr Kommentarer Kommentera

AUG
08

Piteå

Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Hade hunnit skriva hela inlägget men det försvann när jag la till bildspelet :(

Bilderna får nog tala mest för sig själva. Men det var många roliga dagar. Piteå dansar och ler, mysiga kvällar med familj och vänner, we-träning, reportage i 24norrbotten (http://www.kuriren.nu/nyheter/piteatjejen-som-gjort-sig-ett-namn-inom-we-8933924.aspx), tennis, segling, bastu, besöka hästar vi har sålt och minnesvärda utekvällar.

Det får nog sammanfatta mina semesterdagar och så har jag skrivit lite text till bilderna :)

Nu ut och jobba i 41 grader. Svettigt!

Kram

Astrid


Läst 16110 ggr Kommentarer Kommentera

AUG
08

Mycket att skriva

Fast kommer inte bli ikväll :P För sent och jag måste sova!

Tävlingen med Altivo och Ernst gick iallafall kalasbra. Altivo vann och Ernst 2:a. Jag var nöjd med mina pojkar och min egna insats i det tokvarma vädret.

Har åkt och kommit tillbaka till älskade Piteå och släkt + vänner. Hunnit med en massa roliga saker och även tagit det lite lugnt. Skriver mer om det i ett annat inlägg.

Idag har jag varit med min chefs familj. Renato har köpt ett gigantiskt hus vid havet i Viana do Castelo som varit övergivet. Massor med arbete, men det är ett häftigt hus och precis vid havet. Najs!

Något som förstörde dagen är alla dessa bränder. På vägen hem från stranden så var himlen svart, ganska obehagligt. Kändes som att jorden skulle gå under! (Ja, jag har sett rätt många katastroffilmer).

Blir mer skriverier i veckan, promise!

Kram

Astrid

Hälsade på Harmonia utanför Luleå där hon går på bete. Hennes ägare Emilia är nöjd och tar så väl hand om henne.

Atlanten busar till det!


Läst 15287 ggr Kommentarer Kommentera

JUL
21

<3

Vilken explosion det blev på förra veckans inlägg! Jag är så otroligt glad att det blev så uppmärksammat och att så många håller med. Tack för att ni alla (förutom ett fåtaligt undantag) höll en bra och snygg nivå på debatten och inte började smutskasta eller skriva hatiska inlägg. Just nu är det över 34 000 personer som har läst inlägget och jag vet inte hur många delningar jag har snubblat över på facebook. Det är ett tecken på att denna diskussion verkligen behöver tas upp. Jag hoppas att alla som läst, arrangörer, ryttare, sponsorer, publik och domare börjar fundera på hur vi vill att sporten ska se ut i framtiden. Förvånansvärt många som har kommenterat att de slutat gå på dressyrtävlingar för att det inte är roligt att titta på längre. Så att det är publiken som vill se spektakulära ritter tror jag inte alls stämmer. De vill titta på ridning där det ser vackert och lätt ut. Jag tror inte att kortare program och häftig musik kommer göra sporten mer publikvänlig.

Jag kommer säkert komma på mer saker jag vill få ur mig angående ämnet, men nu vill jag dela med mig om förra söndagens händelse. Jag var ironiskt nog iväg och tävlade dressyr! Det var Cauteloso som fick debutera i tävlingssammanhang och jag hade inte kunnat vara mer stolt över honom. Han var lite fundersam och gick in på banan med skräckblandad förtjusning. Det jag var mest glad över var hur väl han lyssnade och litade på mig. I början tyckte han bokstäverna och staketet var läskigt och ville absolut inte gå ut i hörnen. Jag pressade inte dit honom utan försökte styra honom innan han började svänga av sig själv. Efterhand slappnade han av mer och mer, men mot slutet av galoppen gick han jättefint och gjorde det jag bad om. Tycker han har så himla härlig attityd och utstrålning. Kommer bli en kanonhäst :D Jag tänkte visa er videon, första halten var inte bra, när vi skulle genom öppningen drog han iväg lite så det blev en fulhalt. Red inte på så mycket heller i ökningarna, utan målet var bara att han skulle få en trevlig första upplevelse och vara med mig. Vi red ihop 62 % så det var jag jättenöjd med för att vara första tävlingen.

I helgen är det we-tävling med Ernst och Altivo. Ska bli roligt att komma ut med Ernst igen, får se hur det kommer gå med bytena :)

Kram

Astrid


Läst 15481 ggr Kommentarer Kommentera

JUL
14

Reflektioner om dressyren i Falsterbo

Klicka på en bild för att starta bildspelet.

I februari tävlade jag sist i dressyr med Enjeitado. Han kändes jättefin och var på hugget, han är inte den mest spektakulära gångartshäst, men går i fin form och takt. Jag fick nästan ont i magen när jag såg ett par av de andra ekipagen vi skulle tävla mot. Kort i halsen, stenhårt åtdragen nosgrimma, vevande framben men bakbenen hängde inte med utan fick en egen takt.
Ryttarna satt och pumpade på så att hästarna var helt löddriga innan de gick in på banan. Jag och Ernst gjorde absolut inte vår bästa ritt, men det kändes rätt bra. Vi fick 62 % medan den som satt och härjade värst på framridningen vann klassen på 69.
Det var inte att jag tyckte mina poäng borde varit högre, men den som vann red inte hästen i en korrekt form, takten som är först på utbildningsskalan verkar domarna ha missat och hästen (trots hårt åtspänd nosgrimma) gick ganska ofta och gapade då trycket i stången blev för mycket.

 
Efter fyra dagar i Falsterbo är jag förtvivlad över att se att det är tio gånger värre än ryttaren som vann min klass i februari.  Det kom några ritter där ryttaren satt i lodrät sits, hade mjuk kontakt i tyglarna med hästar som såg avspända och glada ut. Tyvärr var de inte fler än vad jag har fingrar. Jag har fotat nästan alla ekipage (ej Gina tricot-klasserna eller söndagens klasser) och har tänkt publicera de flesta av bilderna. Jag vill inte hänga ut eller kränka någon så därför har jag klippt huvudet på ryttarna och i många fall är det bara på hästen huvud och hals. Jag har inte tagit med bilder som har varit i ett "dåligt" moment där hästen tex står på frambenet i galoppen eller liknande. Det är bilder, men de talar sanning om hur majoriteten av ryttarna red på Falsterbo. Jag vill inte att detta ska bli ett hat-inlägg, utan öppna ögonen på de som kanske inte vet hur man ser om det är korrekt eller inte. När nästan alla ryttare på tävling rider såhär blir det till slut normalt. Vissa hobbyryttare kanske börjar tänka att de gör fel och borde hålla i lite mer och sätta mer tryck i hästana för att vinna MSVC. Det blir en norm att hästarna ska gå med huvudet bakom lod och att ryttarna ska sitta bakåtlutade (diagonal sits?).

Vi såg en clinic med en välkänd dressyrryttare som hjälpte unga ryttare på olika nivåer. Det jag reagerade mest på var att denne enbart pratade om hästens framdel. Jag tror bakben nämdes en gång under 45 min - 1 h. Ingen korrigering av ryttarnas sits, utan det handlade mest det om vad hästen skulle göra/acceptera/lyssna. Det är ju vi ryttare som måste göra en massa saker och inverka och sitta för att hästen ska gå bra och utföra det vi vill. Uttryck som "Du kan inte bara lyfta huvudet på hästen, du måste även lyfta bogen" har jag aldrig läst i någon bok. Hur i hela friden ska man lyfta bogen på hästen? Något som var väldigt viktigt för sporten var att vi måste tänka på att hela tiden producera nya grand prix hästar, detta kommer ta sporten framåt. Hur vore det om vi istället för att producera började försöka få det vi har att hålla längre genom vettig träning och upplägg.

Innan bilderna vill jag visa er vad som står i TR om ryttarens sits och hästens form. Detta är inte hela texten, men gå gärna in på SVRFs hemsida där kan ni hitta dressyrens TR. Det står väldigt utförligt om hur alla rörelser ska ridas m.m.

I TR står det såhär om ryttarens sits:

 "Axlar, höfter och hälar ska vara i ungefär samma lodlinje. Ryttaren ska sitta väl ned i sadelns mitt över hästens mittlinje och med höfterna lodrätt över sätet. Lår och underben ska vara sträckta nedåt och måttligt om-vridna. Händerna hålls med tummarna som högsta punkt och med cirka en handsbredds mellanrum i sidled. Händerna ska vara låga, fria och burna så att underarmarna bildar i det närmaste raka linjer med tyglarna till hästens mun."
Det är jättesvårt att lära sig rida och dessutom bli riktigt duktig. Det tar åratal av träning att få en korrekt och följsam sits. Tyvärr är vissa hästar så otroligt tåliga och generösa att de accepterar det mesta, även att gå ett grand prix program med någon som håller i sig i tyglarna och sitter tungt och emot rörelsen. Tänk att sitsen ska följa, inte sitta emot eller trycka fram. Du kan göra så otroligt mycket med sitsen. Tex vinkla om bäckenet för att piaffera, dra bak ytterhöften och vrida in axlarna för att få böjning/sluta eller ta fram händerna en halv centimeter och hästen suger tag framåt i en ökning. Det är så hjälperna blir näst intill osynliga och det blir vackert att titta på.
 "Den huvudsakliga kontakten med hästens mun måste, vid ridning på kandar, vara med bridongbettet."
   Ni kommer själva se på bilderna att riktigt så var det inte... En enkel lösning till förändring vore att ta bort nosgrimman i grand prix klasserna. Eller åtminstone införa det mätinstrument som är framtaget, två fingrar mellan nosrygg och nosgrimma. Men det lär ju inte hända imorgon. Nosgrimman finns där för att utbilda hästens mun. När den gapar ska nosgrimman ta emot och när den har munnen stängd ska den knappt kännas. Syftet är alltså inte att hålla munnen stängd, men det är hur den oftast används idag.
    
"En god form kännetecknas av att halsen reses upp utan tvång och bildar en välvning från manken till nacken, som blir halsens högsta punkt, samt att nosen kommer något framför lodplanet. I det ögonblick ryttaren anbringar hjälperna för att uppnå en tillfällig och övergående samlande effekt, kan nosen komma i lodplanet. Välvningen av halsen står i direkt proportion till samlingsgraden."
Formen verkade inte ha någon betydelse för domarna. Jag såg 5-åringar gå i grand prix form eller bakom lod och många fulhalsar som ett resultat av dålig träning. Hästarna ska bli vackrare med träning, inte se tarmiga ut med bruten hals och rygg som en hängmatta. Jag tror att ett av de stora problemen är stressen med unghästklasser. Vissa hästar är inte redo att gå st georg när de är 7 eller göra rena byten när de är 6. Här i Portugal ligger nivån ett snäpp under för varje ålder och det finns inga ridna klasser för 3-åringar.

Vad som händer hos många som rider "modern dressyr" är att de sätter en jäkla fart på hästarna. De ska kuta på framåt. Sedan håller man i dem i tyglarna samtidigt som man driver på framåt. Med all den spänning och energi man har satt så kommer hästen så småningom att börja kasta fram frambenen och få denna spektakulära trav som ibland kallas för balanstrav. Men eftersom man håller så mycket i tyglarna kan inte hästen komma in med sina bakben under kroppen utan bakbenen går i en långsammare takt. Bakbenen ska skjuta på och bära upp samt vara aktiva. Det man kan titta på för att se om det är en korrekt trav eller inte är givetvis hästens form, ser den ut att ha sin egen balans eller kommer den stå på näsan om ryttaren släpper i tyglarna. Takten, går fram och bakben i samma takt eller ser det ut som att hästen är i två delar. I ökad trav ska de diagonala benparens skenor vara parallella och hästen ska visa påskjut. Alltså inte framben rakt ut och oförändrad stegläng bak. Hästen ska täcka mark!

Piaff

"Allvarliga fel:

Oklar diagonal fotflyttning

Oregelbundna eller konstlade steg med bak- eller framben (inte

i jämnhöjd) eller dubbelsteg.

Hästen rör sig bakåt i samband med piaffen.

Breddade steg med fram- eller bakben.

Korsande fram- eller bakben.

Svängande fram- eller bakdel.

Överbelastning av frambenen (bakbenslyftet högre än fram

-benslyftet).

Överilad och/eller oregelbunden rörelse utan spänst.

Alltför mycket framåtgående i piaffen, obetydlig rörelse framåt

räknas som mindre straff."

Det var inte många ryttare som gjorde korrekt piaff. Detta beror helt enkelt på att hästarna som rids på detta vis går på bogarna vilket är motsatsen till samling. Vissa talagfulla hästar lär sig att trava på stället, men det avslöjas alltid i någon av ovanstående punkter. I piaffen kan man tänka att hästen ska se ut att kunna gå upp i levad och att ryttaren bör kunna lätta av helt i tyglarna eftersom piaff är högsta grad av samling så hästen har mest vikt på bakdelen (som ska sänkas, inte höjas i piaffen). Var förvånad över att två helt olika piaffer kunde få samma poäng av domarna. Vad är det de vill ha egentligen?

Det har blivit en ond cirkel hela dressyrsporten. Tävlingsarrangörer fixar sponsorer som i sin tur har sina profilryttare med på tävlingen som vill ha bra poäng. Arrangörer väljer ut domare som vill behålla sitt namn och fortsätta dömma (även fast det inte är enligt TR). Publik betalar inträde och vill ha show (fast jag tror att det är mindre publik idag för att det ser ut så som det gör. Hade dressyren varit vackrare slår jag vad om att det varit nästan lika fullsatt som på hoppningen). Ryttare som får höga poäng fortsätter med samma ridning och nya talanger tar efter sina idoler. Veterinär tjänar massa kosing på att åka runt och behandla hästar som inte pallar den tuffa träningen. Hästägare och uppfödare förväntar sig resultat av ryttarna. Hästar säljs och köps och det ska hela tiden produceras nya. Jag vet inte riktigt vad som ska till för att det ska bli förändring, det är så ingrott i hela systemet. Jag tror knappast att mitt jättelånga inlägg kommer göra skillnad, men nu kan jag iallafall sova med gott samvete. För de som drabbas i slutändan är hästarna.

Jag har lovat mig själv en sak och jag skulle vilja att alla som läser detta lovar sig själva också. Jag vet att det inte är lätt och det tar tid, men låt oss försöka bli så bra ryttare det bara går enligt de klassiska principerna. Vi ska jobba med vår sits, korrekt inverkan och inte bli för fokuserade på att vinna rosetter. Vi ska ha roligt när vi rider, le och lyssna på hästen. Det ska se harmoniskt och vackert ut när vi rider och det ska aldrig gå att ta ett endaste kort där hästen ser ut som på de bilder jag visat er.

Kram

Astrid


Läst 46374 ggr Kommentarer Kommentera
Sida: 1 2 3 4 5 nästa  sista  



Portugal-bloggen

Astrid Hedman skriver om sina dagliga äventyr i Portugal, där hon arbetar som working student.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Lisen Välj
Portugal-bloggen
Noll till hundra Välj
Jens Fredricson Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Redaktionen Välj
Dressyrbloggen Välj
Kajsa Boström Välj
Drivers resa Välj
Veterinärstudenten Välj
Hippologbloggen Välj
Saras vardag Välj
Avelsbloggen Välj
Veterinärbloggen Välj
Hästskötarbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Astrid Hedman skriver om sina dagliga äventyr i Portugal, där hon arbetar som working student. Hon kom till Portugal den första augusti 2011 och planerar att stanna hos de vackra lusitanohästarna på obestämd tid.

Till bloggen



Mest lästa


Arkiv



Populärt hos Charlies

Husbloggare

Clinic

Saras vardag

Sundbyholm dag tre och slut på utomhusäsongen!

Therese

Se och lär

Kajsa Boström

Till Husbloggarna