Rutinerade Helena Persson har varit femteryttare på mästerskap många gånger, men i Aachen är hon och Bonzai H »ordinarie«. Vi pratar med henne under tisdagseftermiddagen – onsdag drar hoppningens EM igång (tv-tider hittar du här)!
  
Text: Anki Yngve
Foto: Tomas Holcbecher
  
Hej Helena, hur är läget?
– Det är bra, resan hit gick fint och alla hästarna gick igenom besiktningen. Vi trimmade lite lätt i går och nu i kväll ska vi få komma in på banan så att de får titta på hindren. Jag hoppar nog inte hela träningsbanan utan tar ett par språng, Bonzai är ofta bra redan första dagen så han behöver inte hoppa en massa för den sakens skull.
  
Onsdag börjar EM med den inledande tidshoppningen. Vad är din strategi?
– Eftersom min häst är ganska långsam blir alla klasser tidshoppningar för mig. Så jag tror absolut inte att jag kommer att leda efter i morgon. Men mitt mål är att få till en bra avvägning och att hamna på en hyfsad plats, så jag måste rida ganska fort. Jag får hoppas på en bana med rejäla galoppsträckor, där Bonzai kan utnyttja sina långa steg.
– Arenan är riktigt stor och dressyrbanan ligger i mitten, så det kommer nog inte att bli så många alternativa vägar man kan ta. Det brukar annars vara ganska bra för mig, jag kan behöva chansa och gå snävt eftersom han inte är så snabb. Nåja, det är bara att gilla läget, det är samma för alla. 
  
Tidigare mästerskap har du varit femteryttare, nu ska du rida…
– Ja, det känns jättebra, och har gjort uppladdningen mycket lättare. Nu har jag vetat i god tid att jag ska tävla, de andra gångerna har det kanske funnits lite besvikelse att inte vara uttagen som ordinarie samtidigt som man ändå ska ladda för att vara beredd att rida om något händer. Den här gången har jag haft mycket lättare att förbereda mig mentalt. Det har bara känts bättre.
  
Håller du på mycket med mental träning?
– Nja, vi har ju hjälp av en mental tränare från SOK och så, samtidigt är många av oss inga unga idrottare längre. Vi har skapat oss våra rutiner och tankemönster som vi vet fungerar. Själv gillar jag att gå undan lite innan jag ska tävla, jag löser korsord och tar gärna en tupplur.
  
Det har varit mycket prat om Bonzai H:s speciella exteriör. Hur matchar du honom för att han ska hålla?
– Jag hittade ett bra upplägg för något år sedan och har inte ändrat så mycket på det sedan dess. Han känns väldigt fräsch faktiskt, kanske starkare än någonsin. Jag har ridit mycket konditionsträning i vinter, sedan tränas han en hel del på vattenband. Han går och pulsar i vatten, det sliter inte så mycket på leder och så vidare, vilket känns bra för honom.
  
Hur mycket hoppas han?
– Utöver att han tävlas var fjortonde dag under högsäsong så hoppas han inte så mycket. Kanske två-tre gånger i månaden hemma. Han är 15 år och har gjort alla övningar redan, han behöver bara påminnas lite ibland. Och han hoppar aldrig stort på träning.
  
Vad är planen fram till första klassen i morgon?
– Vi rider den här uppvärmningshoppningen i kväll, sedan trimmas han lite lätt i morgon inför tävlingen. Jag försöker lägga mitt trimpass vid lunch, inte på morgonen som många andra. Det är för att jag vill att han har lite värme kvar i kroppen när han ska tävla sedan, lite som de gör inom travet när de varmkör.
– En annan anledning är att jag tävlar honom på hackamore, men han är inte speciellt rolig att rida runt på det. Det är egentligen bara på banan det funkar. Så jag trimmar på träns och har förhoppningsvis med mig lite av den lösgjordheten till framhoppningen sedan, att det sitter kvar i kroppen.
  
Men på banan får du alltså inte svårt att styra med hackamoret?
– Han är väldigt lyhörd på det inne på banan av någon anledning, utanför är han stark som en oxe. Jag vet inte varför det fungerar så, bara att det fungerar! Tur att det inte är tvärtom…
  
Vad gör ni i kväll efter att ha träningshoppat?
– Då är det någon slags välkomsttillställning som arrangören bjuder alla ryttare på, sedan blir det tidig sänggång. Jag får väl hitta BBC eller något liknande att se på tv:n, de dubbar ju allt här så något annat än internationella nyheter går inte att titta på…

Alexander Zetterman har gjort 21 starter under Falsterboveckan, målet var att vinna allt. Han fick nöja sig med flera placeringar och seger i den största Grand Prix-klassen, och med att ha dragit in prispengar på omkring en miljon kronor.

44 ryttare kom till start i Longines Falsterbo Grand Prix, varav åtta svenskar. Med till omhoppningen var Niklas Arvidsson på Click and Cash 1155 och Alexander Zetterman på Cafino, tillsammans med nio andra ryttare. Inte minst var det trekombinationen i grundomgången som skapade problem för flera av ekipagen.
Alexander Zetterman gick ut tidigt i omhoppningen och satte en riktigt snabb nolla. Ryttare efter ryttare fick fel i omhoppningen – eller red långsammare än Alexander. Och så var segern ett faktum.
– Jag är helt utmattad. Det har varit så mycket den här veckan och allt har planerats in i minsta detalj. Min häst är fantastisk och jag blir överväldigad när jag tänker på att han gör allt som jag ber honom om. Han har ett så stort hjärta, säger Alexander på presskonferensen efter klassen.

Flera bud på Cafino
Cafino är en elvaårig valack som var med Alexander i USA och tävlade i vintras.
– Vi började med några mindre 1,20-klasser, men då kom vi inte ens fram till första hindret, han bockade och hade sig. Nu har vi jobbat ihop oss. Det har kommit flera bud på honom, flera ryttare har provat honom man han har alltid kommit tillbaka till mig. Det känns som att det är meningen att det ska vara vi två. Det blir väldigt känslomässigt när jag tänker på det, säger Alexander.
Cafino tävlades tidigare av Karl-Jakob Ingvarsson, bland annat har han gått young rider-EM, men steget till att vinna en femstjärnig internationell Grand Prix-klass är förstås stort, något som förbundskapten Sylve Söderstrand också intygar.
– Både Alexander och Cafino har utvecklats massor det senaste året. Alexanders teknik i ridningen har förfinats och Cafino har höjt sig inte bara ett snäpp utan två eller tre, säger han.
Alexander har alltså haft en fullproppad Falsterbo-vecka, med 21 starter. Han har kunnat dra in runt en miljon i prispengar med hjälp av placeringar och den avslutande segern – och så en tjusig Longines-klocka förstås.
– Jag sa för längesedan att jag inte skulle köpa någon klocka utan vänta tills jag vann en. Men så dröjde det så länge att jag skaffade en Longinesklocka ändå. Men den gick sönder så den här är välkommen, säger Alexander.

Trött men inte omotiverad
Inför den sista starten för veckan var han ganska avslappnad.
– Eftersom jag är så trött hade jag ingen energi för att kunna vara nervös. Jag var motiverad men avspänd och visste vad jag behövde göra. När jag hoppade av Cafino efter grundomgången kunde jag knappt stå på benen, det läget är det.
Inte helt oväntat får Alexander frågan om han är klar för VM i Normandie nu i och med framgångarna.
– Nja, det vet jag inte riktigt. Men jag blickar framåt och slipar på detaljer. Det gäller att bestämma vilka tävlingar man vill göra och sikta på det. I och med detta kanske jag kan få plats på fler större tävlingar. Det är ett måste för att kunna prestera på toppnivå – att göra det här ofta så att det blir rutin. Jag kan inte gå in och överprestera varenda gång jag rider femstjärnigt, därför måste jag göra det oftare, säger han.
  
Blir taggad av pressen
Alexander funkar som bäst när han rider under press.
– Den där söndagen när det ösregnar, man ska starta avdelning B och klockan är sex på kvällen, då gäller det att motivera sig. Pressen motiverar mig, jag är en ganska avslappnad person som behöver ha den för att motiveras. Skulle jag rida VM har jag en hel nations förväntningar på mig, säger han och fortsätter:
– Jag tänker mycket på alla som står bakom mig, att det här är min betalning till dem – min mamma, min bror, min hästskötare, hästägarna och sponsorerna. Min mamma finns alltid där, hon hade ju kunnat göra något annat av sitt liv men har valt att stötta mig och min bror.
Hela tre sekunder skilde segraren från nummer två i resultatlistan, tyska Andre Thieme och Contanga 3.
– Det är respekt att vinna så stort. Jag tyckte att jag höll bra tempo men så såg jag resultatet när jag kommit över mållinjen, jag trodde nog att jag red snabbare, säger han och fortsätter:
– Det är häftigt med publiken, under prisutdelningen stod jag bara och tänkte att ”hjälp vad häftigt”, jag undrar då hur Alexander kände sig.
Niklas Arvidsson fick dessvärre ett stopp i omhoppningen efter att ha kommit för nära hinder nummer två. 

Text: Ida Röök
Foto: Ida Röök/Annelie Lundkvist 

Här hittar du fullständigt resultat.

 
Falsterbo Horse Show intervjuar Alexander:

Patrick van der Meer - en nöjd segrare.

Den sista dressyrklassen under Falsterbo Horse Show blev sjuåringarnas final, med tio startande ekipage. Segrade överlägset gjorde Patrick van der Meer med Coco Chanel, på 74,12 procent.
– Det är en sådan otrolig atmosfär här i Falsterbo, något som gjorde dagens seger ännu roligare, säger Patrick efter prisutdelningen.

Bästa svensk i klassen blev Per Sandgaard på Charmeur med 69,64 procent. Direkt efter ritten var Per märkbart besviken över några missar. När vi träffar honom efter prisutdelningen kan han inte riktigt njuta av placeringen.
– Missarna kostade andraplatsen, det är tråkigt. Men det är en väldigt talangfull häst som jag tror kommer gå hela vägen, säger Per.

Resultat


Per Sandgaard ser ljust på framtiden, det här var nämligen bara början.

Text & foto: Annelie Lundkvist 

Patrik Kittel och Deja vann WDM-küren med minimal marginal. Han prisade åter sitt unga sto efter ritten.
– Jag bara stoppar i poletten så går hon, säger han.
  
Patrik Kittel och Deja gjorde en enastående küruppvisning.
– Allt var bra, vi hade inga missar. Travslutorna var bra, piaffen, passagen och galoppserierna var bra. Nu återstår det att se vad domarna tyckte, sade ryttaren precis efter sin ritt.
Det rutinerade ekipaget Nathalie zu Sayn-Wittgenstein på Digby kom in på banan efter Patrik.
–  Han vet vad han ska göra. Han är som en professor, säger hon om den 17-årige valacken och fortsätter:
– Han gillar inte väderomslaget och trivs bättre i värme än i kyla. Han var lite på under framridningen och bockade en del. Men när vi väl kom in här skärpte han till sig.
De gjorde en närmast prickfri uppvisning precis som Patrik och Deja. Till slut stod det klart att Patrik vann på 78,300 procent medan Nathalie landade på 78,175.
– Så är det i den här sporten, men det var verkligen tight i dag, säger Patrik.
Deja är en cool tjej, hon bryr sig inte om allt runt omkring på banan, utan fokuserar på att jobba tillsammans med sin ryttare.
– Hon tittar inte på fotograferna och bryr sig inte om publiken. Jag stoppar bara i poletten så går hon, säger Patrik och fortsätter:
– Hon har så otroligt lätt för allting. Hon har lätt för att böja och ställa, hon är mjuk och går med bärighet.

Fyra med ny kür
Cecilia Andrén Dorselius och Lennox bjöd Falsterbpubliken på en nästan ny kür – till musik av Annie Lennox, vilket resulterade i en fjärdeplats.
– Jag har alltid velat rida till Annie Lennox, rytmen passar så bra och min häst gillar den också. Han älskar att komma in på den här banan inför den här publiken. Han växer lite till när musiken kommer igång och ja, i dag gjorde han ett bra jobb trots några små missar. Jag är nöjd!, säger hon.
Cecilia är en av dem som kan få den fjärde biljetten, eller reservplatsen, till VM i Normandie.
– Det är Bo Jenå som tar ut laget, så vi får vänta och se. Men naturligtvis är det alla ryttares dröm att rida ett VM, säger Cecilia.

Trea i klassen blev holländska Patrick van Der Meer på Zippo.

Här kommer du till fullständigt resultat.

Text och foto: Ida Röök