HIPPOFAXEN

Jag blir nog aldrig någon hästkille

Det är en lördag i slutet av januari. Solen värmer lite svagt i ansiktet men det är ändå 15 minusgrader utanför fönstret. Snön ligger tjock, och har så gjort i mer än en månad. Jag längtar efter vår. Längtar efter när all den här vita skiten är borta och det börjar skymta fram lite grönt.

Trots detta bistra klimat så är ungarna ute i trädgården och leker. De har dragit fram grenar från komposten och skogen som de hoppar cavaletti över. Jag satte stopp för ombyte till ridkläder och tyckte att de gott kunde ha på sig sina tjocka kläder, men de far runt och skrattar och hoppar alldeles röda om kinderna och det ångar från deras huvuden. Det är tjejer med ett genuint hästintresse det...

... Personligen skulle jag aldrig någonsin komma på tanken att hoppa runt över några grenar i trädgården mitt i vintern och låtsas att jag är ponnyn Mayflower, så loppet är nog kört för mig, jag kommer aldrig bli en riktig hästkille.