Hästskötarbloggen
Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Hej på er, hoppas alla har haft en bra helg. Jag spenderade min i Jönköping med mina småtjejer. Gullan har haft semester och fick inte följa med, hon var lagom förvirrad och jag skulle nog säga besviken när jag klippte och badade alla andra och "GLÖMDE" henne. Hon har en blick som hon ger när hon vill ha uppmärksamhet men är för väluppfostrad för att låta eller vara irriterande, så helt plötsligt när man vänder sig om så står hon och stirrar på en. Alla som har upplevt den blicken vet att den är väldigt svår att motstå. Det är på grund av den oförskämt glada blicken som hon är så bortskämd. 

Åter till ämnet så var det en helg på Elmia planerad, ryktena som spred sig som löpeld i våra sadelklubbs-grupper på sociala medier var att uppstallningen skulle vara på gräs (!!!) sista helgen i oktober, så givetvis var vi alla lite förbannade innan vi ens åkt dit och muttrade saker som "var är det för j*vla påhitt" och "det är ju inga amatörer som planerat det här men det skulle man ju kunna tro". Jag packade därmed spån från golv till tak i lastbilen- bokstavligen talat. Låt mig tillägga att de var regnblöta (ni vet när det är flera liter vatten i de små fickorna på sidorna av balarna?) och alla som har lyft en blöt spånbal högre än vad man egentligen når, vet att det är fruktansvärt jobbigt. När vi väl kommit fram fick vi den trevliga överraskningen att uppstallningen var på grus (läs: knytnävsstora stenar), så det var inte blött! Fantastiska nyheter som vi påminde oss om varje gång vi blev halta av de stora stenarna som vi vrickade fötterna på och som på mystiskt vis kom uppkrypande genom spånet och hotade våra känsliga små prinsar & prinsessor med hovbölder och andra hemskheter. Inte ens den tuffaste groomen kunde dra till med "som man bäddar får man ligga" när någon mindre smart hästkrake grävde i boxen, om vi säger så. Men allt har väl sina för- och nackdelar. För att dra ett annat exempel så var det alldeles för långt till vattnet, MEN vattentrycket var exceptionellt. Och även om underlaget på den angivna longeringsplatsen var katastrofalt (långsam trav var snabbaste lämpliga gångart om man inte ville dråsa omkull, vilket jag dagligen såg spår av att hästar hade gjort) så var det i alla fall i ett tält och skyddade oss från isvindarna som blåste utanför. 

Tävlingsbiten av denna tävling var väldigt bra! Det var välorganiserat, de höll utsatta tider, hade fantastiskt fina rosetter, bra underlag på framhoppning och allting flöt på väldigt bra. Väldigt roligt! Det absolut roligaste var ju dock att ALLA mina fina tjejkompisar var där (utom Madde, men någon från det svenska lägret behövde ju vara i Lyon), och jag lovar att det finns inga finare vänner än dem. Vi ses väl ungefär två gånger om året, men vi har så roligt. Något mer som är roligt när man är i Sverige är ju alla härliga hästägare som kommer och tittar på sina ögonstenar, och skämmer bort dem med äpplen och godisar. Det uppskattas! Resten av vår Elmia-helg får ni veta mer om i bildspelet ovan för nu håller min dator på att somna in och tjatar snart om att jag måste ansluta en strömkälla. Jag är ledig och sitter i vanlig ordning på Espresso House, med glasögon på och låtsas som att jag gör något väldigt sofistikerat, som att skriva en uppsats i juridik eller något. På återseende! Puss ❤️


Läst 62994 ggr Kommentarer Kommentera
OKT
11
2016

Det är verkligen höst här hemma nu och den börjar tyvärr övergå från "gula löv på träden och kyliga morgnar"-höst till "kala träd, pissregn & snålblåst"-höst. Jag kan dock inte hjälpa att jag tycker det är rysligt mysigt att gosa in hästarna i sina täcken, höra regnet mot fönstret och veta att jag inte behöver gå utanför dörren, och dessutom får man äntligen plocka fram sina stickade tröjor som allt hö och spån fastnar i. Det är väl lycka det? Och när man är ledig har man ÄNTLIGEN en fullgodad ursäkt att bara sitta i sin soffa med tända ljus och kolla på netflix hela dagen. Nämnde jag att jag gillar hösten?  För det gör jag. (Jag utelämnar med flit all lera och att hästarna sätter ny päls med ett hårresande tempo.)

Med några lugna veckor hemma har vi passat på att ha monsieur tandläkare på besök. En eftermiddag tog det att gå igenom alla hästarna och skriva franska förkortningar på whiteboardtavlan,  innan vi till sist vinkade av honom för den här gången. Småkidsen som inte har tillräckligt mycket livserfarenhet för att på riktigt förstå vad som skulle ske var mer eller mindre skeptiska till den mystiska mannen i blå rock och hans ännu mer mystiska maskiner. Men är man en gentleman så är man, så när det väl kom till kritan var det ett givet A+ i uppförande. 👼🏼⭐️

Det finns väldigt få tillfällen när jag inte ens gnäller lite över att det står mitt namn bakom någon av hästarnas på tavlan, men när det står bakom Gullans säger jag inte ett knyst. Hon är bäst. Hon skulle aldrig slänga av mig, hon tycker om mig. Så det var med glädje jag stretchade ut jeansen den där soliga dagen och tog mig en joggingtur på min lilla enhörning. (Hade träningsvärk i två dagar efteråt.)

Jag vet inte om jag sagt det förut, men det bästa med att vara hemma (förutom alla frekventa biobesök) är att få hänga med alla små hästar som oftast är kvar här hemma. Vi har det så mysigt. ❤️

Det där måste förövrigt ha varit den sista lunchen vi satt ute på ett bra tag. En bild att titta på och se framemot om en månad när vi sakta men säkert fryser ihjäl.  🙄⛄️

Det var allt för den här gången, over and out amigos 👋🏽


Läst 62316 ggr Kommentarer Kommentera
OKT
04
2016

Hej mina vänner, FÖRLÅT för att det dröjt så länge sedan jag sist klottrade ihop ett inlägg här på bloggen, saker och ting har helt enkelt kommit i vägen (bl a en liten trip över kontinenten..). Sist jag skrev här var det fortfarande sommar och jag & tjejerna var på väg söderut på en liten weekend i Paris. Lugn och fina nu för det är inte direkt Grand Palais vi pratar om, utan en 2* tävling i Jardy som en liten uppvärmning inför Barcelona. Varma var vi dock inte eftersom både värmen och varmvattenberedaren bestämde sig för att inte fungera denna helg, som dessutom var den första kalla den här hösten. Chefen skulle lämpligtvis bo med mig i lastbilen och jag fick glatt säga "hej & välkommen, om du vill duscha så är det kallt- bara så du vet."  Jag tyckte ändå att det var en helt ok tävling, inget speciellt men hästarna var väldigt duktiga och plockade lite pris, Gullan avslutade med att vara 2a i GP. 

Tjejerna redo för roadtrip!

Gullan hade  bästa platsen att gömma sig och låtsas som hon varken såg eller hörde småtjejernas upptåg på vägen. 

När man haft nattskift på lastbilen 💤

Märta nybadad och gräsletande ☀️

Fick oväntat besök.

De här hästarna kunde helt enkelt inte leva utan varandra. (Fantastisk kvalitet på de franska boxarna...)

Att få hänga med Indie är riktig lycka❤️

Sisters from different misters (& mothers..)! BFF ❤️

Gullan spanar in konkurrenterna inför omhoppningen i GP.

Prisutdelning. 🏆

Ponnyklubbsrosetter, det här den från GP. Har ingen bild på Märtas från en av de vanliga klasserna, men den var betydligt mesigare (ja det är möjligt!)

Söndagkväll/-natt korsade vi Frankrike och åkte österut till Viry, där Charlotte Mordasini som bekant bor. Den lilla "djungelbron" man måste ta sig över på väg till gården var extremt o-kul att trycka sig igenom när det var mörkt kan jag tala om, men värt det när vi kom fram och tjejerna kunde komma in i ordentliga boxar och äta, dricka och vila. Tidigt tisdag morgon vinkade vi av lilla Märta som fick stanna hos Charlotte när vi andra åkte vidare till Barcelona. Hon har aldrig varit så förvirrad, men det har varit toppen för henne, hon är betydligt mer ödmjuk nu när hon vet att vi mycket väl kan få för oss att dumpa henne någonstans haha. Skämt och sido blev hon väl omhändertagen under tiden vi var borta, men hon blev väldigt glad när vi kom tillbaka och hämtade henne på vägen hem. 

Till Barcelona samåkte jag med Chris så vi turades om att köra, vi hade ett litet släp på bakom lastbilen och jag hade blivit förvarnad om att den lilla plätten man lastar av på inte är ett dugg lastbilsvänlig och därmed ännu mindre lastbil+släp-vänlig, så jag satte C på den uppgiften och tittade glatt på från passagerarplats. Tävlingen i Barcelona är på en Poloklubb, mitt inne i stadssmeten.

Kul liten grind man ska igenom, och sen rakt uppför en backe. 

Ingen kan väl ha missat att Sveriges laginsats i Spanien var katastrofal så det behöver jag väl knappast nämna närmre? Andrahästarna har gjort ett bättre jobb, vår lill-stjärna Indie har blivit stor och hoppade två felfria rundor- på sin första 5* tävling! Så stolt över henne, Gullan kommer få hålla hårt i sin tron så småningom. 

Bästa Mammu Mu ❣️

Vill ni veta det absolut bästa med hela Barcelona-resan? Att jag fick hänga hela 5 dagar med underbara vänner. Vi har haft så himla roligt, spelade ingen roll att vi nästan kom sist i hela kalaset, vi hade så härlig känsla i laget och skrattade bort allt som gick fel. Vi gick över hela staden (kändes så) och letade efter Starbucks. Vi tacklade det värsta åskovädret jag någonsin skådat, skrattade och gjorde roliga små filmer som antagligen bara vi tyckte var roliga. Vi har supportat varandra, varit glada för varandra. Pratat om framtiden och levt i nuet samtidigt. Vet ni hur mycket det gör en helg som den att verkligen vara ett lag? Det är verkligen fantastiskt roligt. Nu är Sverige-pikéerna undanstoppade till nästa år, och jag kommer antagligen inte se två av mina kära lagkompisar på ett bra tag. Men vi lever på minnen och snapchat!

Eftersom jag gästade Hippsons instagram hela helgen så har jag massor av bilder att bjuda på. Om ni mot all förmodan har instagram och ändå har missat hela den här händelserika helgen så föreslår jag att ni genast tar upp er telefon och letar upp Hippson där så att ni inte missar något i framtiden. Och för er som inte har denna fantastiska app- här kommer alla bilder igen för er skull. Enjoy!

Solig morgon i 🇪🇸.

I mörka stallar får man till teamwork på riktigt om man vill få något gjort.

Mysiga morgnar i sanden ☀️

Fick ett fruktansvärt roligt meddelande från team vet Johan 😂

Vet-check! ✔️

Livet med jättegulliga skimlar.

Ebba & Paris ❤️

Ebbas present till Paris tidigare den dagen. 

Warm-up under strålkastare.

Malou dressed for success när regnet kom. 

Bästa sällskapet! 

Bästa chokladen, importerad från England. Kakorna är från Frankrike. Det gäller att utnyttja sina kontakter. 

Charlotte påväg till banan 💪🏽

Hängde i skuggan och väntar på ryttaren 😎

Mallan, alltid med filmkameran redo!

Helgens svenska hjälte var ju ändå Clarimo. "The swedish lion" enligt en steward. 🦁

De enda som faktiskt lyckades fullt ut var Hallon, Malou och Ed som vann en klass! 🚀🏆

Och det var det! 2500 km och tre nätters körande senare var vi äntligen påväg över bron igen. Bästa känslan! 👋🏽🇸🇪

Nu väntar några veckor på hemmaplan, jag vet inte riktigt vart vi ska härnäst så det får bli en överraskning. Jag ska försöka att inte vara borta så länge ifrån bloggen den här gången 😉 Puss & kram på er 


Läst 66505 ggr Kommentarer Kommentera

Hästskötarbloggen

Madelen jobbar som hästskötare åt Douglas Lindelöw. I denna blogg berättar hon om sin innehållsrika vardag – under och mellan tävlingarna.

Till bloggen

Här hittar du alla våra husbloggare




Ansvarig utgivare: Marit Nordkvist

Kundtjänst: info@hippson.se

Adress: Gamla Brogatan 11, 111 20 Stockholm

Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen nyheter, reportage, frågespalter, expertsvar, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden. Hippson ger även ut flera populära ridövningsböcker med konkreta tips och steg-för-steg-instruktioner.