Veterinärstudenten - Skräck-tentan!!
APR
21

Skräck-tentan!!

Hej bloggen! Sen sist har jag fått tillbaka senaste tentan som handlade om digestionsorganen och urigenitalorganen vilken jag blev godkänd på! Min lilla stuga som varit under tillbyggnad/renovering har äntligen blivit klar och det har blivit så himla fint här hemma. Mamma och pappa kom upp med mina möbler helgen innan påsk och sen följde jag med de hem för lite ”påsklov”. Jag pluggade inte jättemycket under lovet men kände mig hela tiden så himla stressad inför skräck-tentan som jag skrivit idag, och det är den jag tänkte behandla i detta inlägget.

Skräck-tentan som jag pratar om är alltså stationstentamen (även känd som gatuloppet) som jag berättade lite kort om i förra inlägget. Det är alltså en anatomitenta där vi ska identifiera ungefär 11 miljoner strukturer (på latin) och det finns ungefär lika många djurslagsskillnader att hålla reda på. Det jag skriver nu är extra riktat till er framtida veterinärstudenter som precis som jag innan tentan kommer googla efter blogginlägg för att få veta mer om hur den går till och hur den är – this is for you!

För det första så har vi fantastiska lärare som ger oss ett smörgåsbord av material och hjälpmedel, så tips nr 1: utnyttja det! En av våra lärare, Elisabeth, har tjatat om vikten av att förhöra varandra och vara på asis (den delen av skolan där vi dissekerar och har allt det materialet) och försökt övertyga oss om hur roligt det är. Och vet ni vad, hon har haft så himla rätt! Det finns bara ett sätt att lära sig alla 11 miljoner strukturer och latinska begrepp och det är att nöta, nöta och nöta, och genom att förhöra varandra så blir hjärnan tvingad att tänka och lagra informationen istället för att man bara läser orden om och om igen hemma helt själv. Vi har pluggat supermycket hela tiden men just denna veckan nu inför tentan har varit helt galen, det känns som om vi har bott på skolan och ältat anatomin till förbannelse. Men vi har faktiskt haft väldigt roligt! Periodvis så har vi skrattat så vi gråtit, och periodvis har vi panikat tillsammans :P

Det är extremt frustrerande med vissa ord som verkar totalt omöjliga att lära sig. Ett exempel från veckan är en del av prostatan som på latin heter ”pars disseminata prostatae”, och utan att överdriva har jag nog sagt det här ordet minst 100 gånger bara de närmaste dagarna utan att det har velat fastna. Alexandra (en kursare/kompis) har kunnat säga ordet till mig och så ska jag säga det direkt efter henne och lik förbannat så har det inte gått! Jag höll på att få krupp på det där ordet! Men nu, efter att mina kursare frågat mig om ordet på lunchraster, på sms innan läggdags etc så sitter det äntligen! Så nästa lärdom till er kära framtida veterinärstudenter är att det finns, som sagt, bara ett sätt att lära sig och det är att göra jobbet även när det är jobbigt, tråkigt och frustrerande.

Ett sätt att underlätta inlärningen är att försöka hitta på någon minnesregel. Ju sämre det är ju bättre fungerar det. Här är två exempel från vår vecka:

  • Levern är uppdelad i olika delar och vissa djurslag saknar vissa delar. Detsamma gäller för lungorna och det är väldigt lätt att blanda ihop allt detta. En leverdel heter ”pars papillaris” och saknas hos häst och gris, medan hund och idisslare har den. Hur kommer man då ihåg det? Jo hund och idisslare blir oftast befruktade av en hane medan häst och gris oftast blir inseminerade. Häst och gris saknar därför en PAPPa = de saknar pars PAPPilaris.
  • Hos fostret finns en struktur som kallas gulesäcken, den finns kvar i fosterhinnorna hos hund och häst men tillbakabildas hos idisslare och gris. Hur kommer man ihåg det? Jo hund och häst har ägare så de har en säck (= gulesäck) full med presenter till sina ägare. Gris och idisslare har inga ägare så de behöver ingen presentsäck.

Som sagt – ju sämre/konstigare minnesregler ju mer effektiva är de!

Själva tentatillfället som var idag då. Jag har våndats över den här skräck-tentan i flera månader för den är stressig och jag kommer få black out och det är så himla mycket man ska kunna och jag kan ju ingenting och det kommer aldrig gå och när de ringer i klockan att vi ska byta station så kommer jag inte hunnit med allting etc etc.... Var det så? NEJ! Det var en jätterolig tenta, tiden var rimlig och man hann titta igenom sina svar ordentligt, hade man pluggat (vilket jag verkligen gjort) så var det inga större konstigheter utan jag tyckte det generellt kändes väldigt bra! Och det är framför allt det här jag vill att ni framtida veterinärstudenter ska läsa när ni sitter kvällen innan och har fullständig panik (been there done that) – ni behöver inte ha det! Jag är alltid väldigt nervös inför alla tentor, ställer höga krav på mig själv och tycker att jag inte kan tillräckligt, men hittills har jag upptäckt att om man pluggat så går tentorna bra. Så åter igen (och det gäller ju inte bara veterinärprogrammet) – gör jobbet även om det är tråkigt och jobbigt och frustrerande! Dagens visdomsord från Emelie ;)

Ha det gött! Nu ska jag njuta av första helgen utan plugg-stress på vääääldigt länge! På måndag börjar nästa kurs :)


Läst 6197 ggr





Fler inlägg

APR
01

Digestionsapparaten

Hej bloggen! Nu var det evigheter sedan jag skrev något här... För 1,5 vecka sedan (känns som 2 år sen) skrev jag tenta för delkurserna urigenitalorganen och digestionsorganen. Besked om hur det gick kommer om ett par veckor så håll tummarna! Känslan när jag gick ut från skrivsalen var ilska :P det var några frågor som jag tyckte jag borde haft bättre koll på än vad jag hade så jag vart sur på mig själv. Jag kollade upp sakerna efteråt och det verkade som om jag lyckats få med det mesta iallafall.

Hästens digestionssystem skiljer sig från vårat och tex hundens. Vi kan inte bryta ner cellulosa eftersom det inte finns några kroppsegna enzymer som klarar av det, men det har hästarna (och idisslarna) löst genom ett sammarbete med mikrober (svampar, bakterier och protozoer). Jag tänkte först beskriva lite kort hur nedbrytningen sker hos oss och hunden, för att sedan jämför med hästen.

I munnen startar den mekaniska nedbrytningen genom tuggning, dels sönderdelas fodret till mindre delar plus att det blandas med saliven som bland annat gör det lättare att svälja fodret. I magsäcken blandas fodret med magsaften som har väldigt lågt pH vilket bland annat har en bakteriedödande effekt. Hund äter stora mängder foder men äter sällan. Deras magsäck kan därför tänjas ut väldigt mycket utan att hunden blir påverkad, fodret ligger däri och bearbetas tillsammans med muskelkontraktioner till en soppa som sedan successivt portioneras ut i tunntarmen. I magsäcken påbörjas även nedbrytningen av proteiner med hjälp av enzymet pepsin.

I tunntarmen tillförs bukspott från pankreas som har en buffrande effekt (höja pH eftersom det i magsäcken var mycket surare miljö än vi vill ha i tunntarmen) samt innehåller enzymer som bryter ner fodrets näringsämnen till beståndsdelar. Amylas spjälkar kolhydrater, lipas spjälkar fett och trypsin spjälkar proteiner. Det tillförs även galla från gallblåsan som assisterar lipas i fettnedbrytningen. Näringsämnerna tas upp av blodet genom tarmväggen och transporteras till levern via portavenen. Den viktigaste energikällan är glukos som bildas när kolhydraterna bryts ner.

Det mesta av absorptionen sker alltså i tunntarmen, det gäller även vätska. En del vätska absorberas även i tjocktarmen innan resterna färdas ur kroppen the natural way.

Hästen då. Den första skillnaden är att gräsätare tuggar sitt foder mycket noggrannare än köttätare/allätare. Det är för att cellulosa (fibrer) i gräset (eller höt) är svårare att bryta ner och det behövs därför mindre bitar så att mikroberna jag nämnde innan har större yta att jobba på. Magsäcken är relativt mindre hos häst och fodret passerar snabbt igenom här, hästen behöver därför äta lite hela tiden jämfört med hunden som äter mycket men sällan. Nedbrytning av fett, proteiner och stärkelse (lättsmälta kolhydrater som kan spjälkas av amylas) sker på samma sätt som hos hunden. Men de kolhydrater som amylas inte rår på, fibrer såsom cellulosa, går rakt igenom tunntarmen till grovtarmen. Hästen är en grovtarmsjäsare. Här bor mikroberna som lever i symbios med hästen. De ”äter” upp cellulosan och restprodukterna som då bildas är fettsyror kallade VFA som hästen kan använda som energikälla. Kolhydraterna omvandlas alltså till fett som är den viktigaste energikällan jämfört med hund där det är glukos.

Mikroberna är kräsna med vilken miljö de lever i. Ger man mycket stärkelse (kraftfoder) sänks pH vilket gör att mikroberna inte trivs och dör. Som sagt är hästens viktigaste energikälla VFA och är således konstruerad för att äta fibrer. Att man fodrar mycket med kraftfoder beror antagligen mest på tradition. Vår föreläsare förklarade att man förr var tvungen att fodra med kraftfoder eftersom arbetshästarna arbetade så hårt att de krävde stora mängder energi men eftersom de var ute i skogen hela dagarna och just arbetade så fanns det inte tid att äta tillräckligt mycket grovfoder för att få i sig all den energin. Våra hobbyhästar idag lever inte på det viset och det finns därför anledning att fundera på hur och varför man utfodrar sin häst som man gör. En sur miljö med missnöjda mikrober ger problem i hela digestionssystemet.

Kolla gärna på denna filmen om hur hästens tarmar ser ut! https://www.youtube.com/watch?v=fdz78HU_fkM&app=desktop

Det är så himla häftigt och man förstår ju verkligen varför det är så mycket problem med hästens tarmen, det är ju bara en enda stor knut! :P Observera då att tunntarmen i filmen är grovt förkortad! Jag kan titta på denna hur många gånger som helst, helt fascinerad.

Kor är väldigt häftiga djur också. Hästen var ju grovtarmsjäsare men idisslare är förmagsjäsare. Deras jäsningskammare med mikrober är alltså längst fram i digestionssystemet istället för längst bak och det innebär att mikroberna har första tjing på allt kon stoppar i sig. Det sker alltså ingen nedbryning av kolhydrater i tunntarmen utan kon från sin energi uteslutande från VFA. Vissa av fettsyrorna omvandlas sedan till glukos i levern. Det omättade fettet mättas av mikroberna och tas sedan upp i tunntarmen, det som tas upp är alltså inte likadant som det fettet som förekommit i fodret. Att mätta fettet innebär att mikroberna byter ut dubbelbindningar i fettsyran till väte. Protein degraderas av mikroberna som sedan bygger upp nya proteiner som de hellre vill ha och dessa tas sedan upp i tunnturmen. Detta innebär att idisslare inte är lika beroende av proteinsammansättningen i fodret som enkelmagade djur är. Det finns någon studie som visar att kor kan leva på enbart tidningspapper och urea (som används av mikroberna för att producera de proteiner de vill ha)! HUR COOLT! Det är nog inte att rekommendera en sådan diet men det är ändå häftigt att det fungerar.

Det var väldigt kort om hur det fungerar inne i våra djurs magar! Jag ska sätta mig en stund till innan jag tar kväll för att plugga muskler! Pågående kurs är nämligen rörelseapparaten med hunden som modelldjur. Muskler, leder, kärl och nerver studeras och matas in i mitt arma stackars huvud samtidigt som jag försöker repetera de övriga organsystemen inför den stora anatomitentan i slutet av april. Den har tiidgare kallats för gatloppet men för att inte stressa eleverna heter den nu typ ”stationstentamen anatomi”, men gatloppet lever kvar bland eleverna och vi är uppstressade hursomhelst :P Stationstentamen består av 25 stycken stationer á 5 minuter med framdissikerat material och uppmärkta strukturer som vi ska identifiera. Det innefattar alla organsystemen från vårens kurser så som endokrina organ, cirkulation/respiration, digestionsorgan, urigenitalorgan och rörelseapparaten. Det är mycket ord. Väldigt mycket ord. Men det ska förhoppningsvis gå det också :)

Ha det gött!

Bella får agera modell vid muskelplugg!

Ölis är igång och promenadrids <3


Läst 11587 ggr Kommentarer Kommentera

FEB
17

Hjärta <3

Hej bloggen!

Här rullar det på i 180 som vanligt. Jag har fått resultatet för tentan jag skrev efter jul och den blev jag godkänd på, jätteskönt! Kraven för att få börja årskurs 2 är:

  • Godkänd i första kursen (anatomi, grundkurs samt introduktion till veterinärprogrammet) - CHECK
  • Godkänd i andra kursen (Biomedicinsk baskurs) - CHECK
  • Genomfört tredje kursen (organens struktur och funktion)

Genomförd innebär att alla obligatoriska moment måste vara genomförda men jag måste alltså inte vara godkänd på alla vårens tentor. De måste ju klaras av någon gång, men det är ändå skönt att veta  att nu kommer jag iallafall få börja 2an oavsett hur tentorna går framöver :) en stress/press mindre!

Organens struktur och funktion som vi läser nu är ju indelad i flera delkurser. Vi har hittills klarat av 2 stycken: nervsystem, sinnesorgan och endokrina organ, samt cirkulation och respiration. Dessa hade vi tenta på för snart två veckor sedan och då satt jag med feber och snor i hela hjärnan, hög på ipren, så jag är lite nervös över hur den tentan gick... Besked får vi om en vecka så återstår att se!

Den första delkursen om nervsystem, sinnesorgan och endokrina organ var nog de sjukaste veckorna hittills. Jag har fortfarande inte återhämtat mig efter den spurten! Det är synd att det ska vara så högt tempo för man man vill ju verkligen lära sig detta då det är superintressant plus väldigt viktigt inför vårt framtida yrke, men det finns inte tid! Man fick trycka in så mycket det bara gick på den korta tid man hade för att försöka överleva tentan. Lärarna har dock sagt att de insett att det är för komprimerat så nästa årskurs kommer ha längre tid för den kursen, grattis till er! Problemet är ju dock att det finns inte mer total tid så något annat kommer ju bli lidande istället. Men jag hoppas det blir bra i slutändan för detta var inte riktigt optimalt. Jag tröstar mig med att allt kommer återkomma flera gånger under utbildningen så tillslut ska det väl sitta ordentligt :)

Andra delkursen om cirkulation och respiration, visserligen lika högt tempo där, men så himla rolig kurs! Enligt mig den absolut roligaste vi haft hittills! :) förutom anatomi, histologi och fysiologi av själva hjärtat, lungor och hela cirkulations- och respirationssystemen så har vi kollat på EKG, tagit blodtryck på varandra, kollat på röntgenbilder, lyssnat på hjärtljud etc.. Äntligen har vi fått nosa lite på det kliniska arbetet som vi sedan kommer att göra i vårt yrkesliv vilket är väldigt kul och inspirerande! Det var helt rätt läge för en motivation-kick!

Lyssna på hjärtat gör man som veterinär i princip varje gång man möter en patient. Blodet kommer in i höger förmak via bakre och främre hålvenen, vidare ner i höger kammare. Därifrån pumpas blodet till lungorna för att syresättas och går efter det tillbaka till hjärtat via lungvenerna in i vänster förmak och vidare ner i vänster kammare innan det pumpas ut i kroppen genom aorta. I stetoskopet hör man hos friska djur två hjärtljud, men hos häst är det normalt även att höra tre eller fyra hjärtljud!

  • Det första hjärtljudet uppkommer när kammaren fyllts med blod och segelklaffarna stängs för att förhindra att blodet åker upp i förmaket igen
  • Det andra hjärtljudet uppkommer när blodet pumpats ut i aorta och fickklaffarna stängs för att förhindra att blodet rinner tillbaka ner i kammaren igen. Stängningen av både segelklaffarna och fickklaffarna styrs av tryckskillnaderna som blir i förmak vs kammare samt kammare vs aorta.
  • Det tredje hjärtljudet, som alltså bara är normalt hos häst, uppkommer när blodet snabbt strömmar in i vänster kammare från förmaket
  • Det fjärde hjärtljudet, precis som tredje hjärtljudet är detta bara normalt hos häst, uppkommer av förmakets kontraktion

Blåsljud hör man ofta talas om och det innebär turbulens i blodet, alltså att blodet ”virvlar” som ni ser på bilden nedan. Det kan tillexempel hända om en klaff i hjärtat inte riktigt sluter tätt så en del blod virvlar åt fel håll. Det kan också bero på att det finns hål mellan hjärtrummen. Fostret andas ju inte utan får sitt blod syresatt av modern, därför ser cirkulationen lite annorlunda ut än det gör efter födseln. Tillexempel finns ett hål mellan höger förmak och vänster förmak där blodet tar en genväg istället för att pumpas till lungorna. Efter födseln när cirkulation och respiration kommit igång så ska detta hål växa igen, men ibland händer inte det och då kan lite blod rinna mellan förmaken och orsaka blåsljud. Detta behöver dock inte innebära några problem för individen, men då blåsljud kan vara tecken på hjärtfel så är det viktigt att kolla upp orsaken till blåsljudet.

Nu tar jag fredag, men i helgen kommer jag plugga fysiologi för honliga och hanliga reproduktionsorgan samt njuren. Njurarna är väldigt fascinerande, de är så små men gör ett helt otroligt komplext jobb! De är så duktiga på det de gör så man klarar sig utan problem med endast 25% kapacitet. 1,5 njure kan alltså försvinna/sluta fungera och ändå fungerar allt som det ska. Galet. Slutar aldrig förundras över hur smart kroppen är! Samtidigt som den ibland kan vara jättetrög haha! Ha en härlig helg och missa inte Melodifestivalen imorgon som sänds från min hemstad Växjö, woho!


Läst 14373 ggr Kommentarer Kommentera

JAN
14

Nytt år, nya möjligheter!

Hej bloggen!

 

Förra helgen hade vi bmb-tentan. Denna fruktade, hemska tenta som man hört så mycket om och hunnit bygga upp massa skräckscenarion kring. Jag vågar knappt skriva detta.. Men jag tyckte det kändes bra! Ibland, kanske speciellt på en utbildning med mycket prestationsmänniskor, så känns det som att man inte får säga att man tycker det har gått bra. Många jag har pratat med har sagt att det var supersvårt, och de kunde inget och de vågar inte hoppas på att de blir godkända. Så låter det ofta och sen när resultatet kommer så är de godkända och har lika mycket poäng som jag. Vad beror detta på? Vill man inte låta stöddig, den klassiska jantelagen, eller är man rädd att jinxa? Jag tycker det är lite synd att vi inte lyfter oss själva (och varandra) mer, jag är likadan jag! Men nu har jag bestämt mig för att ge mig själv lite mer cred, jag har pluggat stenhårt och tentan kändes bra så jag förtjänar det! Skulle det mot förmodan sedan visa sig att jag inte blir godkänd så får jag väl ta det då. Men som en äldrekursare sa: det har gått bra till motsatsen har bevisats ;)

Tyvärr är det alldeles för vanligt med psykisk ohälsa på veterinärprogrammet. Jag gissar att det är en kombination av tuffa studier, stress och en ansamling ambitiösa prestationsmänniskor. Därför tror jag det är extra viktigt att man tillåter sig själv att vara nöjd med sig själv när man har kämpat hårt och något känns bra. Förutom att ge mig själv mer cred så har jag även i nyårslöfte att plugga mindre men smartare. Det har varit en tuff första termin och jag är ganska slutkörd och har själv insett (med lite påtryckningar hemifrån) att om jag ska orka 5 år till så kan jag inte fortsätta i det här tempot. Jag måste ge mig själv tid för återhämtning, jag tror tillochmed att jag kommer lära mig mer då. Så ny plan är att försöka hålla mig runt 40 h/vecka och fortsätta utveckla min studieteknik för att utnyttja dessa timmarna på bästa sätt! Jag ska även plugga ihop med andra mycket mer än jag gjort tidigare så att jag får öva mer muntligt och genom disskussioner, det har jag märkt gett mig mycket men jag har inte utnyttjat det innan.

 

I måndags startade den nya kursen som sträcker sig enda fram till sommaren: organens struktur och funktion. Den är indelad i delkurser och första blocket handlar om nervsystemet, sinnesorganen och endokrina organ. Denna veckan har vi pratat mycket hjärna och sinnen (hörsel och lukt), minne/inlärning och sömn (denna föreläsningen bekräftade hur viktigt det är med vila för att man ska lära sig saker). Jag har höga förväntningar på denna kursen, utfrån schemat verkar den bli väldigt rolig och intressant. Det blir en blandning av föreläsningar och praktiska moment såsom dissektioner, röntgen- och EKG-övningar, studiebesök, getövningar, mikroskoperingar etc. I första anatomikursen i höstas hade vi ju hunden som typdjur men i denna kursen kommer vi gå igenom alla de ”vanliga” husdjuren, därmed avses idisslare, gris, karnivorer (hund och katt), häst och hönsfåglar.

Lite intressanta saker jag lärt mig under veckan:

  • Luktbanorna går igenom limbiska systemet som bla även styr våra känslor och minnen, det är därför när man känner en lukt kan få flashbacks – luktintrycken är kopplade till våra minnen!
  • Alla däggdjur har likadant smärtsystem vilket betyder att även djur känner smärta (finns de som inte tror att djur kan känna smärta). Förr var man dålig på att smärtlindra då man trodde att smärtan gjorde att djuret belastade skadan mindre vilket gjorde att den läkte bättre. Nu vet man bättre! Det finns en smärtcirkel som gör att ”smärta föder smärta” och detta gör faktiskt att en skada läker sämre, därför vet man idag att det är jätteviktigt att smärtlindra! (förutom det uppenbara med att skona djuret från smärta)
  • Alla däggdjurs hjärnor är uppbyggda på samma vis, men olika delar är utvecklade olika mycket beroende på vilket behov arten har. Limbiska systemet, som jag skrev bla styr våra känslor, är konservativt och mycket likartat hos olika djurslag = djur har också känslor! (finns de som inte tror på det heller)
  • Sömnbehovet skiljer mycket mellan olika djurslag. Generellt sover rovdjur mer medan bytesdjur/gräsätare sover mindre (av naturliga skäl). Tex sover en häst ungefär 4 h/dygn medan en katt sover 14 h/dygn (dessa siffror kan dock variera mycket beroende på djurhållning, tex sover ofta hästar på box/innekatter mer än hästar på lösdrift/utekatter. Tex ålder kan också spela roll, unga individer kräver oftast mer sömn). Fladdermöss sover ungefär 20 h/dygn! Vilket tråkigt liv.
  • Man lär sig inte gå utan det är en mognadsprocess och olika djurarter är olika mogna när de föds. Tex ett föl galopperar bara någon timme efter att den fötts, och det är ingenting den lärt sig utan är mogen nog att kunna så snabbt för att kunna fly med flocken från rovdjur. Vi människor är mindre mogna vid födseln och behöver lite längre tid på oss :)

 

Godnatt!


Läst 15621 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Veterinärstudenten »



Veterinärstudenten

I den här bloggen får du följa hästtjejen Emelie Jönsson under hennes veterinärstudier i Uppsala.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Lisen Välj
Portugal-bloggen Välj
Jens Fredricson Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Redaktionen Välj
Kajsa Boström Välj
Veterinärstudenten
Hippologbloggen Välj
Avelsbloggen Välj
Hippologbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Hästskötarbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Emelie Jönsson kommer från Växjö och är 26 år. Till veterinärutbildningen tar hon med sig sin sexåriga valack Ölis och sin hund Bella.

Till bloggen


Emelies senaste




Arkiv

Populärt hos Charlies

Husbloggare

Gästblogg: Är de goda (rid-)råden verkligen goda?

Gästbloggen

Tävlingen i söndags och en förmiddag hemma!

Therese

we tävling

Portugal-bloggen

Till Husbloggarna