Hippson Lifestyle

Drömmen om att bo på hästgård:
Universitetsbyggnaden blev dressyrstall

När Einar Kristoffersen och Cecilia Kling Kristoffersen körde in på gården i Mosslunda för första gången såg de ett nergånget lantbruksuniversitet med stort renoveringsbehov. Cecilia hade svårt att se potentialen medan Einar var mer övertygad om att det här kunde bli drömgården.

Text & foto: Maria Sällberg

Det som i dag är boningshuset på gården i Mosslunda, strax söder om Kristianstad, bestod av 28 små kontorslokaler när Einar och Cecilia köpte gården. Nu har den varit i deras ägo i snart åtta år. Gården har fungerat som storbondgård och sedan som försöksgård i statlig regi.
- Man drev upp plantor på försök, berättar Cecilia. Det var verksamhet på gården fram till 70-talet. Därefter hade man bara lagrat arkivgrejer i kontoren tills vi köpte den.

Återanvände material
Paret började med att renovera stallarna och bygga ett ridhus.
Det gamla bränneriet som låg i utkanten av gårdens ägor var i så dåligt skick att det fick rivas. Men materialet har återanvänts till lite av varje.
- Bränneriet var egentligen en belastning för fastigheten eftersom det var i så dåligt skick, men vi har utnyttjat det och gjort något positivt av det istället, säger Einar.
Dörrarna till det stora ridhuset är från bränneriet, liksom de gamla gjutjärnsfönstren i olika storlekar och gråstensgrunden.
- Vi har passat in sten för sten och byggt upp grunden, berättar Einar. Vi har byggt en ny byggnad som ändå är över 100 år gammal.
Stenen kring rabatterna på innergården samt teglet till all boxinredning kommer också från det gamla bränneriet som var fem våningar högt och inte hade använts sedan sekelskiftet 1800-1900.

Kommer från Stockholm
Paret träffade varandra när de bodde i Stockholm.
- Men det är svårt att bedriva verksamhet där om man inte har enorma resurser. Det är svårt att köpa en sådan här gård där. Sedan älskar vi Skåne och tycker att allt är så nära här.
Innan Einar och Cecilia hittade sin drömgård bedrev de ridskoleverksamhet på Hammarslunds ridskola under två år.
- Vi var väldigt osäkra på vad vi ville och då dök det upp en möjlighet att prova på den här verksamheten genom Kristianstads Ridklubb. Vi stannade där medan vi letade gård. Det var bra för då lärde vi känna många runt omkring och skapade ett socialt nätverk.
Cecilias och Einars tips till den som letar hästgård är att läsa alla annonser som finns.
- Sedan tar man sin bil och kör runt, runt, runt. Man måste titta på väldigt många objekt. Om det står att gården är pittoreskt renoverad betyder det att det är ett enda hopplock av många olika saker, säger Cecilia och skrattar. Kräver viss renovering betyder "nys inte för då rasar hela huset". Man måste ligga i, titta på mycket och inte ge upp.
- Och ha en enorm fantasi för hur det ska se ut, säger Einar.

Gallerlösa boxar
Einar och Cecilia kollade på många gårdar innan de fastnade för den i Mosslunda.
- Antingen var boningshuset jättefint men då fanns det inte tillräckligt mycket mark, eller så fanns det allting men kanske inte riktigt som vi hade tänkt oss, så att vi ändå hade fått göra om en hel del. Här fanns det egentligen ingenting som vi hade tänkt oss men mycket som kunde bli som vi ville. Det fanns både tillräckligt mycket mark och lagom med byggnader, säger Cecilia.
Till gården finns det tio hektar mark och i stallen finns det 33 boxar. I varje box finns det ett fönster och boxarna är gallerlösa så att hästarna kan stå och nosa på varandra. De får också röra sig mycket ute i stora hagar.
- Hästarna ska kunna umgås så mycket som möjligt, säger Einar. I vårt unghäststall har vi bara enkla boxar, varje häst har sin egen plats men de kan stå och nosa på varandra och umgås över boxväggarna. Vi har märkt att om de får leva så är det sällan som de lägger sig till med olater som de annars kan göra om de har tråkigt.

Bevarad känsla
När de renoverat gården har de bevarat känslan av en äldre gård på utsidan, men på insidan är inredningen modern.
- Vi vill ha rymd, ljus och mycket yta att röra oss på. Många stora rum med flöde mellan rummen. Och så har vi ofta ganska stora middagar och älskar att laga mat så då är det bra med en stor matplats.
För 18 månader gamla sonen Wilhelm finns stora ytor, såväl inomhus som utomhus, att röra sig på.
- Det här är en helt underbar uppväxtmiljö tycker jag, säger Cecilia. Bara att kunna öppna dörren och att han kan springa direkt ut på den stora gräsmattan. Eller så kan han köra runt med sin leksakstraktor på gårdsplanen.
Även om paret lagt ner mycket jobb på gården finns det fortfarande saker att göra.
- Man blir verkligen aldrig färdig, säger Cecilia. Det är ett fortgående renoveringsarbete med att hålla gården i skick.

Arbetar ihop
Cecilia Kling Kristoffersen har ridit sedan hon var fem år. Hon utbildade sig till ekonom och hade inga planer på att arbeta med hästar förrän hon träffade Einar som jobbade som tränare.
- Så småningom tyckte jag att det inte fanns någon anledning för mig att arbeta med något annat när det fanns en möjlighet för oss att göra något kul ihop, säger Cecilia. Att få lov att arbeta med det man tycker är roligast med den man tycker mest om, det är väldigt lyxigt.
Einar började med hästar mest för att han följde med tjejerna till ridskolan när han var yngre.
- Sedan bara fortsatte det och jag bestämde mig för att jag ville jobba med det här.

Cecilia tillhör förbundets spetsgrupp i "Lilla rundan".

I serien "Drömmen om att bo på hästgård" besöker vi ett antal modiga och idérika människor som tagit steget ut och valt ett liv med gård och hästar.

Att leva så nära djur och natur är en gåva, men också en stor utmaning med minst sagt oglamourösa inslag...

Paret har låtit ta fram ett eget "gårdsvapen". Kronan symboliserar Sverige och hästskon är formad som ett M.

Einar på väg in i ridhuset...

...där han hjälper Cecilia att finputsa några detaljer.

Inga täcken hängs ute i stallet, när de inte används förvaras de i praktiska lådor i sadelkammaren.

I stallet är det gallerlöst mellan boxarna så att hästarna kan umgås med varandra.

Det har varit viktigt att bevara det gamla stuket på gården. När man byggde ridhuset återanvände man material från ett gammalt bränneri som tidigare tillhörde fastigheten.

Det är ordning och reda som gäller på Mosslunda dressyrstall!

Fönstret i sadelkammaren är återanvänt, likaså skåpen (bilden till höger) som nu rymmer lindor och sadeltvål. De kommer från det gamla köket i boningshuset. Stallkatten Tiger bor i sadelkammaren.

Einar och Cecilia vill ha stora ytor och ett naturligt flöde genom rummen. De har behållit en del av husets äldre karaktär varvat med modern inredning. De har valt att satsa på ett stort kök då de ofta har stora middagar och tycker om att laga mat.