Text: Emma Rost
Foto: Åsa Sköld

Det viktigaste när man köper hö eller hösilage till sin häst är att vallfodret är av bra hygienisk kvalitet och att näringsinnehållet är lämpligt för den typ av häst som ska äta det.
- Bra hygienisk kvalitet är högsta prioritet, säger Cecilia Müller, agronomie doktor på SLU.
Den hygieniska kvaliteten grundläggs redan vid skörden och påverkas förstås sedan av lagringen. För den som köper hö eller hösilage handlar det om hur man kan lagra sitt foder så att det bibehåller en hög hygienisk kvalitet. När det gäller inplastat hösilage är det främst viktigt att inte skada plasten så att syre kan komma in till det konserverade gräset.
- Man ska hantera balarna försiktigt, inte lagra dem på ytor med vassa stenar och se till att inga djur kommer åt det. Varje gång man hanterar balarna riskerar man tätheten mellan plastlagren, därför bör man hantera dem så lite som möjligt, säger Cecilia.
Lagring av hö kräver en torr och luftig miljö och det kanske inte är alla som vet att man bör täcka in höet med halm för att hålla det riktigt torrt och skydda det mot fuktig luft. Det är framför allt viktigt om man bor i en del av landet som har fuktiga och varma vintrar.
 
Titta och lukta på höet
Att bedöma den hygieniska kvaliteten handlar framför allt om att titta och lukta på höet eller hösilaget. När man får ett parti bör man kolla igenom balarna direkt om det är hö och öppna en eller flera hösilagebalar för att kontrollera att det ser friskt ut och luktar bra.
- Det är bra att ha ett avtal med den man köper av så att man vet hur man ska göra om partiet visar sig vara dåligt. De flesta seriösa foderhandlare tar tillbaka dåligt foder eller ersätter ekonomiskt, säger Cecilia. Ta gärna referenser på säljaren, är det någon som köpt foder från denne förut som kan lämna någon information?
Det går också att göra hygieniska analyser, men de är ofta väldigt svårtolkade och säger sällan den enskilda hästägaren särskilt mycket.
- En vanlig uppfattning är att man ska ta förstaskörden till häst och andraskörden till kor. I andra delar av landet hör man lika ofta motsatsen, så man kan ju fråga sig hur mycket det ligger i det, säger Cecilia. Vissa gräsarter återväxer lite annorlunda än andra till andraskörden, men det finns inget "magiskt" med näringsinnehållet varken i första- eller andraskörden, som man inte får reda på via en näringsmässig analys av fodret.

Lagringen är viktig
Hur mycket grovfoder man ska köpa och när man ska köpa går det inte att svara generellt på, tycker Cecilia. Det beror helt på hur lagringsmöjligheterna ser ut vid stallet. Lagringsmöjligheten spelar också roll när det gäller valet mellan hö och hösilage.
- Har man dåliga lagringsutrymmen för hö är det ju direkt olämpligt med hö. Och har man få hästar går det alldeles utmärkt med småbalar av hösilage. Annars beror valet på den hygieniska kvaliteten i det foder man har att välja på och förstås näringskvaliteten. Tendensen idag är att folk bryr sig för mycket om ifall att det är hö eller hösilage, det spelar egentligen inte så stor roll. Det är bara olika konserveringsmetoder, säger Cecilia.
Vill man kan man komplettera vallfodergivan med halm, framför allt om man har hästar som på grund av att de är lättfödda får små vallfodergivor, och därmed kan behöva lite extra sysselsättning. Vilken typ av halm hästen föredrar får man prova sig till, ur ett näringsperspektiv spelar det ingen roll om det är havre- eller vetehalm.

Svårt att köpa ekologiskt
Är man en miljömedveten hästägare som vill fodra sina hästar med ekologiskt grovfoder är risken stor att man stöter på patrull.
- Utbudet är begränsat och det är väldigt svårt att köpa ekologiskt hö. Antingen är det hö eller hösilage från en ren gräsvall som inte gödslas. Då måste man vänta länge med skörden för att få någon mängd och näringsinnehållet blir lågt. Det blir ett obalanserat foder med lågt proteinvärde. Har man klöver i en ekologisk vall är det inget problem i sig, men man tappar det mesta av klöverbladen vid vändning och strängläggning och får bara med sig stjälkarna vid bärgningen av höet. Stjälkarna innehåller mindre näring och är dessutom svårtorkade. Det är lättare att få med sig klöverbladen om man tar vallskörden som hösilage eller ensilage. Den miljömedvetna hästägaren kan nog göra en större insats genom att se över andra fodermedel och produkter som man använder till hästen.