Del 1: Hästen är byggd för hög fart och snabba vändningar - utan ryttare

Text & foto: Anna Nordin
 
Hästens ben är anpassade för hög belastning, eftersom de utsätts för det när hästen springer i full fart, vänder snabbt eller landar efter ett hopp. Ett framben kan i landningen efter ett högt hinder belastas med så mycket som fyra tons kraft! Hästens rygg däremot, är inte anpassad för större belastning än att bära vikten av hästens buk.
- För att den ska klara vikten av en ryttare är det viktigt att vi lär hästen hur den ska bära, och hjälper den att sätta de muskler den behöver, säger Agneta Aronsson, som till vardags är lärare på Ridskolan Strömsholm.
 
Hästen har inga nyckelben
Hästens skelett har många likheter med vårt. Våra skulderblad motsvaras av bogbladen, våra handleder av hästens framknän. I bakpartiet motsvaras våra sittben av hästens bärbensknölar och våra fotleder av hästens haser. En avgörande skillnad är dock att hästen saknar nyckelben:
- Skelettet i hästens framben är inte fäst i resten av skelettet av någon led, utan hänger endast i en muskelvagga, berättar Agneta.
Därför kan frambenen inte skapa någon kraft, bara ta emot. Bakbenen däremot sitter samman med resten av skelettet och kraften från bakbenen förmedlas vidare framåt i hästen via kors och länd, genom hela hästens rygg, fram till huvud och hals. Det är därför man ofta säger att hästens "motor" sitter i bakbenen.
Det är också avsaknaden av nyckelben som gör att hästen inte kan "stå på frambenen", så som vi kan stå och gå på händer.
- Visst kan de stå på frambenen en kort stund när de sparkar bakut, säger Agneta. Men de kan inte stå kvar, inte ens med träning.

Sadla "lagom"
Agneta berättar också att hästens revben, precis som våra, bara fäster i bröstbenet när det gäller de främsta revbenen, för hästens del närmast manken. Längre bak sitter revbenen bara fast med brosk. Det betyder att om man sadlar för långt bak finns det inget skelett som understöd för sadelgjorden, bara muskler.
- Därför är det viktigt när man sadlar att man både tar hänsyn till att hålla bogbladen fria och att sadelgjorden får understöd av bröstbenet. Sadla "lagom" långt bak helt enkelt, säger Agneta.

Föl kan inte korsa sina framben
Eftersom bakbenen har en skelettförbindelse med resten av kroppen kan hästen korsa dem av naturen. För att kunna korsa sina framben måste hästen dock träna upp den muskelvagga som håller upp och styr frambenen. Ju mer vältränad bröstmuskulatur hästen har, desto lättare går det att korsa frambenen.
- Det här är en av anledningarna att man med unga hästar börjar med framdelsvändning (bakbenen korsas) före bakdelsvändning (frambenen korsas) och att man gör skänkelvikningar med väldigt lite tvärning i början av unghästens träning, säger Agneta.

Gångjärnsleder är energisnåla
Precis som hos oss människor har hästen mest gångjärnsleder.
- Det betyder att leden bara kan böjas åt ett håll. Det är en energisnålare typ av led än kullederna, som är rörliga åt flera håll. Kulleder finns till exempel i höftleden och gör att hästen kan vända snabbt.
Bakbenen har flera gångjärnsleder, och genom att vinkla dem och "bli kortare" i bakbenen kan hästen bära mer vikt på bakdelen och producera kraft framåt.
- Ju starkare hästen blir i sina bakben, desto mer kan den vinkla dem. En riktigt välskolad och välmusklad häst kan sitta på sina bakben så mycket att frambenen inte längre når ner till marken, det vill säga den rörelse som kallas levad, berättar Agneta.

Publicerad: 2009-12-06