Del 2: Så tömkörs den unga hästen

Text: Anki Yngve
Foto: Louise Videlyck
 
Den första hästen som kommer in i ridhuset på Månsegården i Varberg är bara två och ett halvt år gammal, den har tömkörts två gånger innan och har lärt sig att ha bett i munnen. Det första unghästen får göra är nosa ordentligt på utrustningen.
- På så sätt är hästen lite förberedd på vad den ska göra, säger KG.
Han tänker börja med longering innan det blir dags för tömkörning, och gör en slags kapson av tömmen genom att trä den genom bettringarna och nosgrimman (se bild).
- Jag tror att det är bra att longera hästen utan inspänning alldeles i början. På så sätt får den chans att hitta sin egen balans. Longera antingen på en inringad longeringsvolt eller i ett hörn, där du åtminstone har två väggar som ringar in, tipsar KG.
Han börjar alltså med att longera unghästen, i vänster varv.
- Vänstra handen visar vägen framåt. Om jag vill förhålla höjer jag handen lite. På så sätt lär sig hästen den inre handens inverkan, jag sänker handen när hästen sänker huvudet.
Om hästen inte stannar när KG höjer innerhanden tar han väggen till hjälp. Hästen longeras in mot väggen samtidigt som KG höjer innerhanden, och det blir ett naturligt och lugnt stopp.
 
Försiktig med gjorden
När longeringen fungerar får hästen lukta på tömkörningsgjorden, som sedan läggs på ytterst försiktigt.
- Det är viktigt att gjorden inte slår till hästen på motsatta sidan så att den blir skrämd, säger KG, som först lägger gjorden en bit upp på halsen och sedan drar den bakåt. Unghästen bockar vilt när den får gjorden dragen runt magen. Det här var ovant!
- Det är inte ovanligt att de bockar första gången med gjord. När hästen drar är man glad att man har lädertömmar. Läder är fantastiskt på så sätt, det gör inte illa fingrarna lika mycket som andra material, förklarar KG.
När unghästen ska lära sig att gå fram på töm är det enligt KG inte så dumt att vara två personer. En som håller i tömmarna och en som håller pisken. KG behåller innertömmen som den är från longeringen. Dessutom kopplar han på en yttertöm, som får gå över ryggen, genom mittenringen på gjordens utsida och sedan fram till bettet. Han lär hästen att den ska stanna för yttertömmen.
- Det är viktigt att du lättar på yttertömmen när hästen ska gå framåt. Tömmen väger så mycket att du måste lätta. Annars vågar inte hästen gå fram i början, säger han.
Det här med kommandon vid tömkörning är en smaksak.
- Många pratar mycket med hästarna, säger "trav", "galopp" och så. Jag gör inte det så mycket. Visst smackar jag när det behövs, men i första hand är det bra om hästen lär sig att ta drivning med pisken och förhållning med tömmen. Pisken använder jag mest som ljud, i luften, berättar KG.
 
Ovant på högersidan
När du byter varv med unghästen gäller det att vara lite försiktig.
- Vänster sida är den lätta sidan där vi gör det mesta av hanteringen, leder och så vidare. Hästen kan vara väldigt frustrerad första gången man byter varv, säger KG.
Den här hästen bockar efter varvbytet och lyckas backa och vända sig åt fel håll.
- Nu får det inte bli upphetsat och stressat bara för att den vände, säger KG och reder ut det hela väldigt lugnt och snabbt.
När hästen travar lugnt och fint åt båda hållen nöjer sig KG för denna gång. Utrustningen plockas av försiktigt, för att inte skrämma hästen.
- Ni får hästen som ni lär den. Om ni gör rätt från början blir det bra. Att rätta fel tar tid.      
 
Bra att variera arbetet
Nästa häst är en femåring som aldrig har blivit tömkörd förut.
- Jag tror att det är bra för unga hästar med varierat arbete. Förr red vi jakter, det var ett jättebra sätt att få bjudning genom att hästarna gick i flock. Synd att det inte finns längre! säger KG.
På den här lite äldre hästen spänner han innertömmen från handen, genom bettringen och till gjorden. Yttertömmen går genom mellanringen på utsidan av gjorden och sitter sedan fast i bettet. Även denna häst bockar lite i början.
- Det är trevligt med glada hästar, det ska de vara, skrattar KG.
Han börjar med att stå ganska stilla och "dubbellongera" valacken på en volt. KG tittar på det han ser och gör en första analys.
- Den här hästen har lite längre rygg och behöver komma runt mer i kroppen. Jag låter den gå i lägre form och låter den hitta sin takt. När den hittat takten vill jag kunna påverka undertrampet.
För att påverka formen och få hästen att gå lite lägre möter KG upp med yttertygeln på volten och gör hästen lite utåtställd. Där påverkar han det inre bakbenet lite grann med pisken. Avslutningsvis möter han upp med innertömmen, lättar på yttertömmen och hästen får gå fram.     
- Precis som vid ridning jobbar jag med exempelvis övergångar. Målet med den här hästen är att den ska bli riktigt eftergiven. Muskeln i halsen ska komma upp och se ut lite som en ostbåge. När jag lättar vill jag få en öppning mellan halsmuskeln och ganaschen, med bibehållen eftergift på tygeln, berättar han.
 
Ändrar tömsättningen
KG tycker att femåringen springer lite för mycket, han vill ha mer takt och kontroll. Därför väljer han att spänna om yttertömmen så att den blir dubbelverkande - den går från gjorden, genom bettet, genom den övre ringen på gjorden och sedan till handen. Samtidigt höjer han inspänningen på innersidan.
- På så sätt får jag hästen lite lättare i handen och den kommer att ta förhållningarna bättre. När du tömkör ska du förresten vara lätt som en balettdansör i fötterna. Du ska inte bromsa med dem utan med underarmarna, visar KG.
När hästen börjar bli bättre i formen vänder KG den lite mer för innertömmen, han ger hästen längre hals och den får en större öppning vid ganaschen.
 
Galopp, sidvärts och tramp
Efter travarbetet på volten jobbar KG femåringen i galopp. Han låter den börja med lite större språng.
- När jag så småningom kortar gör jag det på yttersidan, och möter sedan upp med innertömmen. På så sätt får jag bättre tretaktsgalopp i hästen, förklarar han.
KG menar att en femåring ska kunna förberedas lite för tramp, genom att man joggar den långsamt och den får lyfta på fötterna. Efter att ha galopperat i båda varven tömkör han hästen med huvudet snett mot väggen, så att den får tvära.
- Börja med det här i skritt innan du travar, säger han.
KG påpekar att hästen ska lyfta benen genom hasleden i den här övningen. Den får inte dra streck med fötterna i marken.
- Nu går jag på hästen lite mer med drivning för att den ska hitta sitt påskjut. Sedan dämpar jag lite så att den hittar sin takt...
Och det funkar, unghästen fjädrar lite mer och visar en tidig början till passage. Överhuvudtaget blir det en enorm skillnad på denna femåring efter en session med KG!
 
I tredje och sista delen av Tömkörningsskolan kör KG en sexårig ponny och en fullvuxen tävlingshäst. Dessutom svarar han på publikens frågor.
 

Kompisgänget som arrangerade den uppskattade clinicen, en del i temat "Unhästdagar på Månsegåden" - Linda Hjalmarsson, Jessica Andersson, Karin Eliasson och Nina Sturesson.

Publicerad: 2010-01-25