Text: Anki Yngve
Foto: Louise Videlyck
 
Den sexåriga ridponnyn som KG träffar för första gången har gått gångartsfinal både som fyra-, fem- och sexåring. Ponnyn har tömkörts lite grann förut och under hösten har han tävlat LA dressyr. KG visar att däckeln går att anpassa så att den även passar ponnyer, genom att gjorden under magen går att byta till en kortare.
På den här ponnyn låter KG yttertömmen gå genom mellanringen. På insidan går tömmen från gjorden, genom bettringen och till handen. KG passar på att ge lite teori:
- Man ska ha ett utgångsläge som blir så naturligt för hästen som möjligt, mot hur den är byggd. Har den lågt ansatt hals får man ha den lite lägre inspänd. Är halsen högt ansatt kan hästen ha lite högre inspänning.
- Sedan bör du sätta skydd på benen. Det är inte lika viktigt på en treåring utan skor, men när hästen väl har skor ska den ha lindor eller skydd. Givetvis kan man ha galoscher på dem också...   
 
Får rasta av sig
Ponnyn är vaken och sätter full fart från början.
- Han gillar att visa upp sig! Jag låter honom trava runt tills han har rastat av sig och gör inte så mycket i början. Sedan vill jag få honom att acceptera handen lite mer, att ta mer stöd, förklarar KG.
Ponnyn får först gå relativt nära KG, på en lite mindre volt.
- Det beror på att han går lite in mot mig, inte ut på yttertömmen. Jag vill känna att jag kan påverka honom utåt. Så småningom kommer jag att flytta hästen ut på ett större spår, berättar han.
 
Ska följa yttertömmen
Efter en stund spänner KG om ponnyn så att yttertömmen bli dubbelverkande (från gjorden, genom bettringen, tillbaka till en högre ring på gjorden och sedan till handen). Detta för att få ponnyn lite lydigare.
- Jag vill att han ska flytta sig utåt för yttertömmen när jag går mot honom.
För att kunna rama in ponnyn lite bättre tömkör KG i ett hörn. Efter hand får ponnyn mer och mer töm.
- Han är lite rymningsbenägen, skrattar KG.
Med det menar han att hästen släpper kontakten lite för mycket i handen. Han skulle vilja att den var stadigare i kontakten och följde med tömmarna utåt, samt accepterade innertömmen som vändande.
I galoppen får ponnyn först gå fram i lite högre tempo för att hitta tretakten och sin balans. Så småningom möter KG upp med yttertömmen.
- Är man sex år ska man kunna korta sin galopp lite mer, säger han.    
På slutet blir det riktigt bra och KG flyttar bland annat ponnyn sidvärts.
- Det här var en känslig men väldigt fin häst!
 
Godkänd hingst
Kvällens sista häst är den godkända hingsten Algot 1182, som är efter Cardento och rids av Svante Johansson.
- Den här dömde jag i treårsfinalen i löshoppning, berättar KG.
Han passar på att berömma Cardento-blodet, hingsten har gett fantastiskt många fina hoppavkommor. Om Algot är tömkörd innan vet inte Svantes sambo Nina Sturesson, eftersom han är ny i stallet.
- Här kan man se att det är en ganska välskolad häst, han tycker om att söka sig framåt-nedåt. Då hittar hästen automatiskt sin takt, vilket är positivt.
Eftersom detta är en äldre häst har KG redan från början satt tömmarna dubbelverkande på båda sidor, för att få tömkörningen så effektiv som möjligt.
- Jag har oftast tömmarna så här på äldre hästar. Men du måste kunna ge efter snabbt!
 
Galopperar väldigt bra
- Här ser vi att den här hästen har en bärig, stor galopp med ordentligt påskjut bak. Och så har han väldigt fina knoppar! säger KG efter en stunds galopparbete.
Eftersom galoppen är bättre än traven använder han galoppen för att förbättra hästens travkvalitet. Han tar in Algot på en lite mindre volt, låter honom galoppera med kortare språng där och släpper sedan ut honom på ett större spår men med bibehållen, kort galopp. Efter galopparbetet travar Algot mycket bättre, med mer påskjut. Den omtalade halsmuskeln har dessutom lagt sig tillrätta som en ostbåge i toppen på halsen.  
 

Ponnyn är sex år och har gått gångartsfinal som fyra-, fem- och sexåring.
 

KG tömkör i ett hörn för att rama in hästen.
 

Algot är godkänd hingst.
  

I slutet av passet får han bland annat arbeta sidvärts.

---

FRÅGOR & SVAR

Under och efter clinicen svarade KG på publikfrågor. Här är några av dem:
 
När är det lämpligt att börja longera hästen inspänd?
- Den unga hästen bör gå fram bra för drivning innan man spänner in för mycket. Inspänningstyglar med ring tycker jag då är det bästa. Sätt dem i höjd med bogspetsen och ha dem väldigt lösa i början. Bra kan vara att börja med bara en inspänningstygel, på yttersidan. Se upp lite med Pessoa-sele på den unga hästen, den kan bli rädd för bakstycket. 
 
Hur ofta kan man tömköra?
- Jag tror att de flesta kör en gång i veckan. Men någon som är skicklig kan göra det oftare. När jag börjar trampa en häst vill jag till exempel göra det ett par dagar i veckan under en inlärningsperiod.  
 
När börjar du hoppa en häst uppsuttet?
- Någon gång efter att den gjort treårstestet. Sätt upp en följsam ryttare med halsring de första gångerna, och kör den klassiska löshoppningsbanan - fast med ryttare på ryggen.  
 
Varför använder du aldrig raka bett vid tömkörning?
- Man hade raka bett när man ledde hingstar förr, men jag tror aldrig att det varit någon succé i ridningen. Jag ser inte många som rider med det. Tandläkarna tycker att man ska rida med raka bett, men det köper jag inte om jag inte ser att hästen går bättre på det.
 
Om man har en 2,5-åring som är inne i en växtperiod och som är ojämn i kroppen, hur ska man då träna?
- En häst som är storvuxen och ojämn måste du ta det väldigt försiktigt med. Du kan inte tro att den ska hitta sin balans. Hästen behöver få lugn och ro under sin tillväxt. Låt den få ett år till på sig i så fall.
 
Hur förbereder du inför treårstestet?
- Jag börjar med hästen på hösten som 2,5-åring. I början handlar det om hantering, att man kan rycka manen, lyfta hovarna och så vidare. Titta så att hästen är rätt skodd och att den inte sliter ojämnt.
- Sedan gör jag ungefär som jag har visat idag. Börja med att lägga på hästen en resårgjord, alltså en täckesgjord. Sedan får den vänja sin vid vojlock och så småningom vid sadel. Parallellt med detta löshoppas hästen regelbundet. Men se till att komma upp på ryggen på den innan du har löshoppat för mycket. Har den för bra kondition flyger man långt... Säkerheten är viktig när du tränar unghästar. Och tömkörning är jättebra, hästarna blir naturligt lydiga av tömkörning.
 
Behövs alltid pisken när man tömkör?
- Ja, den är väldig viktig. Men det är också viktigt att du som tömkör har tränat och har kontroll över pisken och ditt kroppsspråk. Du ska kunna röra pisken utan att ändra hela kroppsspråket. Det är oftast dålig kontroll hos tömköraren som skrämmer hästen.
 
Tömkör du alltid mest på volt?
- I princip arbetar jag på volten tills jag fått hästen rakriktad. Har jag en häst som kan öppna, sluta och tramp, då jobbar jag lite mer rakt fram.
- På rakt spår är det bra att ta väggen till hjälp när du exempelvis flyttar i skänkelvikning eller gör skolor.
 
Börjar du alltid i vänster varv?
- Ja, om det inte är något speciellt jag vill påverka. Jag brukar göra helt färdigt i första varvet innan jag spänner om och fortsätter med nästa. För en unghäst innebär vänster sida och vänster varv trygghet. Det är där hästen är mest van vid att bli hanterad.
 
Hur länge brukar du tömköra?
- Det brukar handla om ungefär 40 minuter. Men då är den första kvarten bara uppvärmning.  

Publicerad: 2010-02-06