Text & foto: Sigbrit Mattsson
 
Det är fullsatt på läktaren i det stora och fina ridhuset på Kavallerikasern i Stockholm, som invigdes 2014. Hela 450 personer ser fram emot den unghästclinic med Jan Jönsson och Jens Fredricson som strax ska börja. Arrangör till eventet är Föreningen för den beridna högvakten i samarbete med Ridskolan Strömsholm, Flyinge och Försvarsmakten.  
 
Köps in som fyraåringar
Lena Linn, som är generalsekreterare i Föreningen för den beridna högvakten, inleder med att berätta lite om organisationen som startades för 30 år sedan och som nu har 25 000 medlemmar. Föreningen köper in fyraåriga hästar som utbildas ett år på Strömsholm, innan de kommer till Kavallerikasern där de vidareutbildas av beridare i minst ett år.
Den femåriga hästen får ett nytt namn, alla som är födda 2014 heter exempelvis något på F. Ungefär vid sju års ålder är det dags för hästen att börja ingå i den vanliga verksamheten med beriden högvakt, parader och dylikt.
  
Clinicen bekostar hästutbildning
För närvarande har föreningen 75 brukbara hästar och i stallarna är även Polisrytteriet inhyst, med 25 polishästar.
Lena berättar att de nu också har köpt in tre treåriga hästar, i stället för att tränas ett år på Strömsholm kommer dessa att utbildas två år på Flyinge. Biljettintäkterna från denna clinic kommer att användas för att bekosta det extra årets utbildning för de tre nya hästarna.
Under clinicen visar Jan Jönsson tömkörning, samt håller hopplektion för tre ekipage. Även Jens Fredricson deltar, han visar hur han longerar en häst över hinder samt rider och hoppar ytterligare en häst. Tipsen från Jens återkommer vi till i en senare artikel.
  

Jan Jönsson och Jens Fredricson flankerar Lena Linn och Hans Eriksson från Beridna högvakten.
 

Innan clinicen drog i gång visade pukhästen Oden upp sig tillsammans med trumpethästarna Oktav och Volt, bakom följde Amor.
    
Tog OS-brons i fälttävlan
Jan Jönsson behöver egentligen ingen närmare presentation. Inte många kan titulera sig ”professor i ridkonst”, men det kan han! Jan berättar inledningsvis att han var här, på dåvarande K1, i tio år (1970–1980).
– Jag hade en tjänstehäst, Sarajevo, som jag tog tre SM-guld med och som jag vann en bromsmedalj i OS i München 1972 på. Det var väldigt bra träningsmöjligheter på K1, minns han.
Jan tömkör hästen Karl Vilhelm som är sex år, e. Rambo – Nactus. 
– Han är inte mycket tömkörd tidigare, förklarar Jönsson och fortsätter:
– Varför tömkör vi? Jo, för att det är ett bra alternativ och ett komplement till ridningen.
Jan anser att tömkörning är särskilt bra för yngre hästar, som då kan arbeta utan ryttare på ryggen.
– Man bör dock inte börja tömköra för tidigt. Lämplig ålder är cirka fyra år, då hästen har hunnit få en naturlig framåtbjudning.
Börjar man i för ung ålder finns risk för att hämma bjudningen, tillägger han.
– Jag använder inte inspänningstyglar eftersom jag även anser att det kan hämma bjudningen framåt.
 
Framför hjälperna men avspänd
Det där med bjudningen, och att hästen ska vara framme på hjälperna, återkommer Jan Jönsson till flera gånger.  
– Ha inte för bråttom utan vänta ut din häst. Den ska ta stöd på yttertömmen, ställ utåt för att den ska ta stöd på bettet. Och tänk på att själv vara på rätt plats så att du inte hämmar hästen, säger han.
Jan tömkör i skritt, trav och galopp. I skritten ska hästen marschera på och travar gör han gärna, i alla fall delvis, på volt. När din häst galopperar, tänk på att följa med i galoppen med kroppen.
– I galopp på töm orkar hästen mer än när den har en ryttare på ryggen, men den måste vara sjävbärig, säger Jan.
Hästen kommer till ro med bettet och börjar suga på det, den sänker nacken och är avslappnad. Och när den där avslappningen och avspändheten kommer får Karl Vilhelm både trava och galoppera.
Jan berättar att de har 15 hästar hemma och att det varje dag är två som tömkörs, antingen enbart eller före ridning. Det är gymnastikjobb för hästen.
– Detta är ett väldigt bra sätt att få en häst att jobba utan ryttare. Ibland måste man spara dess rygg.
  

Hästen Karl Vilhelm är sex år gammal.
 

Han har inte tömkörts så mycket men sköter sig med bravur.
      
Ska kunna ridas helt rak
Jan håller därefter hopplektion för tre ekipage. Sara Bengtsson rider på femåriga Magic Boy e. Magic Park – For Feeling. Han har ännu inte fått sitt nya namn på F eftersom han kom till Kavallerikasern för bara några veckor sedan. Amanda Nilsson rider på sjuåriga D’Avicii e. Black Coffee – Lavirco. Han hette tidigare Blush Rambler och blev ”Hela Sveriges häst” 2018, när det röstades om hans nya namn. Felicia Hedlund rider på sexåriga Endura e. Don Frederic – D’Olympic. Sara, Amanda och Felicia är alla anställda av Försvarsmakten.
När hästarna kommer in tittar de lite på publiken, Jan ber ryttarna att rida på volter i hörnen för att få sina hästar mindre tittiga. Jönsson menar att unga hästar ska tränas så att de är rakriktade, samt att det ska gå att vända dem. Han instruerar ryttarna:
– Rid på raka linjer med bra takt, känslan ska vara att hästen joggar fram. Gör marginella tempoväxlingar på rakt spår och rid inte för fort om hästen slår i sko.
Ekipagen får trava över några kavalettibommar.
– Här är det viktigt att din häst travar rakt, det är vanligt att unga individer drar åt något håll. Det är nu det ska korrigeras så att inte hästen hoppar snett i framtiden, förklarar Jan.
  

Genomgång inför publiken på läktaren.
  

Allra först ligger bommarna bara på marken.
  
Får räkna galoppsprång högt
Han låter ryttarna växla mellan nedsittning och lätt sits i galoppen.
– När ni galopperar över bommar ska ni ha samma rytm in som ut. Och rid rakt fram efteråt.
Då det kommer till att hoppa in en häst poängterar Jan hur avgörande det är att inte göra det för svårt.
– Rytmen är viktig. Det ska alltid vara samma rytm före och efter.
Nästa övning är att ryttarna får räkna högt hur många galoppsprång det blir mellan utställda koner.
– En teori vad gäller det här är att hästen ställer in sig på rytmen från ryttarens röst. En annan är att när man räknar högt, då är man så koncentrerad på bara det att man inte stökar med tyglar och häst. Det tycks fungera i alla fall, säger han.
  

Räknar galoppsprång mellan konerna.
     
Inte störa när hästen sänker huvudet
Hoppövningen som följer går ut på att hålla samma rytm och att hoppa två små hinder. Först räknar ryttarna galoppsprång högt på spåret utanför konerna, hoppar ett litet hinder på långsidan, vänder snett igenom över ett kryss, rider rakt fram och avslutar sedan på en stor volt tills de är nöjda.
Jan menar att det är bra att ha två hinder, så att det inte tar slut direkt efter det första. Därmed måste ekipaget fortsätta i samma rytm över ett hinder till.
Han förklarar dessutom att hästen sänker huvudet när den ser hindret, då är det viktigt att handen följer med så att den inte blir störd.
– På en unghäst måste du vara extra försiktig.
Jan har många berömmande ord till sina elever medan de rider såsom ”bra”, ”kanon”, ”perfektos”, ”kanoners” och ”det var skitbra”. Han avslutar med att säga att ekipagen verkligen har gjort ett bra jobb, något vi i publiken kan skriva under på.
  

Fint språng i positiv anda.  

Fotnot: Inom kort publiceras del 2 av Hippsons referat från clinicen, denna gång med Jens Fredricson.

Redaktion Hippson

redaktion@hippson.se