Avel
Publicerad: 2005-11-21Passionerad seminveterinär som forskat på tidig fosterdöd
Kerstin Darenius har haft förmånen att följa utvecklingen inom avel och semin sedan 1976, då hon var klar med sin veterinärutbildning. Intresset för de problem som kan uppstå i samband med betäckning, insemination och dräktighet väcktes tidigt. Mycket tack vare de ston som fanns hemma på föräldragården.
- När jag växte upp hade vi både ardenner och nordsvenskar som jobbade i jordbruket, så hästarna har alltid funnits med som en självklarhet. Men när jag började rida så var det på russ, berättar Kerstin.
Under några år tävlade hon, i alla grenar inklusive körning, och hade riktigt roligt med ponnyerna.
- Sedan blev det såklart stora hästar i några år också, säger hon.
Redan som tioåring visste Kerstin att det var veterinär hon skulle bli. När hon var färdig veterinär var det få som visste något om semin och framför allt om ston som hade problem med att bli dräktiga.
- Hemma hade vi ibland problem med att få våra ston dräktiga och jag började fundera över vad det berodde på, berättar hon.
Kerstin sökte en tjänst på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) där hon visste att veterinär Odd Knudsen var engagerad.
- Jag såg min chans att kunna jobba med honom, säger hon.
Nu blev det inte så och för att få rutin på att hantera sperma fick hon lov att arbeta med galtar under en tid.
-Semin och spermahantering för hästar var inte aktuellt just då. Men 1980 startade ett forskningsprojekt på häst och 1982 anslog ATG pengar för att fortsätta projektet, berättar Kerstin.
Skaffade ultraljudsapparat
Samma år fick hon låna en ultraljudsapparat från England och blev på så vis först i Sverige med att använda ultraljud vid gynekologiska undersökningar på häst.
- Det underlättade vårt jobb något otroligt, säger hon.
Det var också det året som Kerstin och hennes dåvarande make Anders Darenius startade Mälardalens Hästsemin som sedan blev Rodga Seminstation. Därigenom fick hon möjlighet att undersöka och hjälpa många ston som hade problem att behålla sina foster. Hon tog blodprov för hormonanalys två gånger om dagen samt vävnads- och bakteriologiska prover för att hitta gemensamma nämnare och mönster hos de ston som deltog i forskningsprojektet.
De ston som besökte Flenmo och senare Rodga kom tillsammans med många andra ston hon träffat genom åren att ligga till grund för hennes doktorsavhandling. Den blev klar 1992. Forskning kräver ett stort tålamod och väldigt gott om tid. Underlaget till avhandlingen hade Kerstin samlat in under minst tio år och den handlar om tidig fosterdöd hos ston.
Många orsaker till fosterdöd
- Tidig fosterdöd är ett vanligt problem inom hästuppfödning. Det kan till exempel bero på att stoet har haft eller har livmoderinflammation. En inflammation kan orsaka en så dålig miljö i livmodern att fostret dör. Den kan även ge ärrbildningar i slemhinnan som medför en risk för sämre näringstillförsel till fostret. Genetiska faktorer är också en bidragande orsak. Kromosomdefekter kan vara ärftliga eller uppstå när könscellerna bildas eller i samband med befruktningen, förklarar Kerstin.
Fältstudien i hennes avhandling visade att antalet spontanaborter och tidig fosterdöd varierade en hel del mellan olika fadershingstar. Att vara dräktig med tvillingar ökar också risken för att båda fostren resorberas eller aborteras.
Kerstin hade sin anställning kvar på SLU ända fram till 1990 och varvade hela tiden forskningen med klinisk verksamhet och föreläsningar, något som hon fortfarande tycker är roligt och gör så mycket hon hinner.
Hon arbetar gärna med olika raser och inte minst ponnyerna är viktiga för henne.
- Det är en förmån att få arbeta med olika hästraser och jag har en speciell förkärlek till ponnyer. Det finns numera många trevliga raser i landet och det är bra att det finns mer att välja på än bara halvblod, säger hon.
Samarbetar med stuterier
Kerstin har även samarbetat med travstuterier som Menhammar och Broline. Hon är bland mycket annat veterinär på seminstationen Skinnarbo Gård, utanför Norrköping, sedan två år tillbaka.
Med stoisk envishet letar hon bland historik och nytagna prover för att hitta lösningen på att få ett specifikt sto dräktigt. Många talar om henne som en passionerad yrkeskvinna.
- Det spelar ingen roll om det är världens mest framgångsrika häst eller en liten ponny som bor i skogen. Det är lika roligt varje gång ett sto blir dräktigt, intygar Kerstin.
Hon har inga egna hästar just nu och längtar egentligen mer efter höns och får än avelsston och ridhästar. Men om rätt plats och rätt tillfälle uppstår blir det naturligtvis hästar igen.
Några problem med att fylla sina dagar kan man inte påstå att Kerstin har. Men då musiken är livsviktig för henne så prioriterar hon att sjunga i kör, spela piano och ta lektioner hos en sångpedagog.
En passion behöver alltså inte utesluta andra. Det bådar gott inför framtiden.
Kerstin Darenius.
Tyvärr är det inte alla dräktigheter som slutar så här, med ett välmående föl!
FAKTA
Inseminerade ston
- Normalt blir 70 till 90 procent av alla ston som insemineras dräktiga.
- Av de ston som blir dräktiga förlorar 10 till 20 procent sina foster under dräktigheten eller i samband med fölning.
- Det innebär att 55 till 75 procent av de ston som insemineras föder ett levande föl.
FAKTA
Tips till dig som vill betäcka ditt sto
- Ston bör helst betäckas första gången före 8 års ålder. Sedan uppkommer åldersförändringar som kan försvåra för stoet att bli dräktigt.
- Se till att hästen har bra hull.
- Ha inte nattlampa där hästen bor, det stör den naturliga hormoncykeln.
- Låt det gärna gå en till två brunster på våren innan du betäcker.
- Välj en hingst med bra sperma, det kan du få tips och råd om av veterinärer och seminstationer som inseminerar.
- En del ston kan gå direkt från tävlingsbanorna till insemination, men det är väldigt individuellt så ta det inte för givet.
Grannfejd i Halmstad – häst fick avlivas
Två grannar har haft en konflikt med varandra i Halmstad. Den ena grannen misstänkts ha släppt ut den andra grannens hästar under gårdagen.
Hästägaren: “Jag var helt i chocktillstånd”
Patrik Kittel och hästen Touchdown skrev i helgen in sig i historieböckerna. Hästägaren är fortfarande omtumlad av vinsten.
Den Ultimata Plattformen
I en värld där sporternas mångfald och passionen för lagsupport inte har några gränser, introducerar Everysport.com en banbrytande lösning.
Framtidens hästvård med AI-teknologi
Veterinären och forskaren Elin Hernlund arbetar med en 3D-modell av häst. AI-teknologin ska kunna bedöma sjukdoms- och hälsotillstånd.
"Det ska framför allt hjälpa veterinärer med diagnostik för hästar"
Så förändrar du hästens hull
Ett för lågt eller för högt hull kan ge långsiktiga konsekvenser för hästens hälsa. Här ges konkreta tips på hur hästägare kan tänka för att nå optimalt hull.
»Utan våg är det extra viktigt att vara objektiv i sin bedömning«
Variera och planera voltarbetet
Ridning på volterna är något av det vanligaste vi ryttare gör under ett ridpass. Men det är lätt att bli bekväm utan att det egentligen händer något.
EEF höll webinar om hästvälfärd
Det europeiska ridsportförbundet EEF höll ett webinar om en tidigare enkätundersökning. Panelen diskuterade arbetet för hästvälfärd.
Camilla Andreasson – en mångsysslare
Ödmjuk för sporten, vill se glädje i det hon gör samt brinner för hållbara hästar. Camilla tror en nyckel till framgång är att våga samarbeta.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Sveriges största showroom för stall
I Skåne byggs Sveriges största showroom för stall. Andreas Casselbrant ligger bakom bygget med syfte att förmedla en ärlig bild till kunden.
Hästar omhändertagna i Värmland
Tre hästar har blivit omhändertagna av länsstyrelsen. Hästägaren hade inte ordnat ett nytt stall efter att ha blivit vräkt från sin gård.
Hästägarna skriver på avtal om välfärd
Johanna står upp för hästarnas välfärd och har infört en ny policy i sitt stall. Inga inspänningstyglar eller tvångsmetoder är tillåtna, då åker man ut.
Ankarcrona om framgångarna i världscupen
Sverige var på topp i världscupen. Hippson har pratat med Henrik Ankarcrona, förbundskapten hoppning, om framgångarna i Riyadh.
Nio av elva ridhjälmar klarade inte test
Det finska Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) har genomfört säkerhetstester på ridhjälmar. Flera ridhjälmar drogs bort från marknaden.
12-åriga Molly satsar mot OS i USA
Hon har bott i USA nästan hela sitt liv – men tävlar ändå under den svenska flaggan. Drömmen är att en dag vara del av det svenska OS-laget.
Vann stor tävling i Wellington: ”Trodde inte jag skulle klara det"
Varför blir hästen ”lugn” vid bremsning?
I vissa situationer kan en brems vara till hjälp när hästen ska undersökas, både veterinärt och på hemmaplan. Veterinär Eva Olsson förklarar hur de verkar.
Att bremsa en häst innebär att hästens nervsystem påverkas indirekt
Ökar hästens förmåga att ta upp vätska
SPC Oats är en patenterad ingrediens där mältad havre stimulerar hästens egen produktion av Protein-AF vilket är viktigt för återhämtning.
Har även viss effekt på eventuella problem i mag- tarmsystemet
Se världscupfinalens svenska segerrundor
Sverige är dubbelt upp världscupmästare och där till fick vi även en tredjeplats i hoppning. De svenska ryttarna har minst sagt levererat i Riyadh.
I Hippson-TV kan du se såväl Patrik som Henriks sista rundor
Bett eller bettlöst, är det så antingen eller?
Maria Yttermyr skriver ett nytt blogginlägg om diskussionen kring bett och bettlöst. Hon konstaterar att frågeställningar kring bett engagerar.
"Det centrala för mig är att det är hästarnas behov som styr"
Svårklasscup i WE ska avgöras under SIHS
Working equitation har under flera år varit en uppvisningsgren under Sweden International Horse Show. Nu tar grenen ett nytt grepp.
Återupplev den svenska hoppmagin
Vilken lördagskväll det blev när den svenska hoppubliken än en gång fick uppleva sport på allra högsta nivå. Inte mindre än två svenskar på podiet.
Bildbomb: Följ den rafflande finalen genom Tomas Holcbechers lins
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!