Text och foto: Jennie Börs
  
När Therése och Andreas Bjerketorp flyttade till Nådhammar 2004 var gården fortfarande verksam som mjölkanläggning. Men bonden hade sagt upp delar av arrendet och paret erbjöds att flytta dit.
– På den tiden arbetade jag heltid som ingenjör och min man heltid på Spendrups. Det var genom ägarna, familjen Spendrup, vi kom till gården. Vi hade då bara fyra hästar och hade funderat lite på hästgård, men inte riktigt hittat någon som passade, säger Therése.
  
Ytor perfekta för uppfödning
När paret kom till gården hade de till en början en stalldel och cirka tio hektar mark. Avelsbiten drogs i gång i mindre skala 2005 och året därpå började Therése och Andreas fundera på att utveckla gården till en större verksamhet. Therése valde därför att ta hästskötarexamen, hon läste dessutom flera kurser inom avel och hästkunskap vid Sveriges lantbruksuniversitet samt på Flyinge och Strömsholm.
– Redan när vi kom hit väcktes tankarna på att de här ytorna skulle vara perfekta att föda upp hästar på, så med den utgångspunkten började vi med avelsdelen. Med tiden funderade jag även över hur verksamheten kunde utvecklas så att det skulle gå att livnära sig på den, säger Therése och fortsätter:
– År 2007 kände jag att jag måste välja. Skulle vi fortsätta att expandera och göra detta till mitt yrke, då var jag tvungen att gå in i det helt.
  

Ettåringarna vilar medan tvååringarna vaktar. Främst i bild syns Nådhammars Celebra (född 2017, e. Revolution ue. Bugatti Hilltop).
 

Hos Nådhammar ligger fokus på SWB-avel, men på gården bedrivs även avel av lipizzaner i mindre skala. Therese har tre egna avelsston, samt den godkända lipizzanerhingsten 30 Favory XXVIII-27. Varje år föds det åtta till tio föl på gården, varav minst en lipizzaner. På bilden syns årets lipizzanerföl Favory Sonata (e. 30 Favory XXVIII-27 u. 195 Incitato Csillag).
  
Expanderat bit för bit
Och så blev det. Sedan 2008 arbetar Therése heltid inom företaget Stuteri Nådhammar, till sin hjälp har hon en heltids- och en deltidsanställd. I dag omfattas verksamheten av fem stalldelar samt 110 hektar mark för lösdrift och vallskörd.
Till anläggningen hör även ridhus, skrittmaskin, ridbana och ett separat karantänstall som kan användas vid misstänkt smittorisk. Under sommarhalvåret finns cirka 85 hästar på gården och under vintern ett tjugotal färre.
– Jag brukar ha ungefär fem till sju egna föl per år och utöver det några inackorderade fölston som ingår i vårt koncept. Som max blir det tio föl om året, det är vad jag känner att vi orkar med. Trots kameror, fölningslarm och andra hjälpmedel blir det en och annan vaknatt...

Sedan några år tillbaka är Therése utbildad seminassistent och inseminerar gårdens samt inackorderade ston själv. På bilden syns stalldelen med tre avelsboxar och en seminspilta.
  
Unghästar behöver röra på sig
På Nådhammar växer alla hästar upp i flock och går ute dygnet runt, året om, i någon av gårdens lösdrifter. Här finns lösdrift för såväl sommar- som vinterhalvåret och gemensamt är att alla lösdrifterna ligger på stora, kuperade marker.
– Rörelse främjar god hållbarhet, tack vare att hästarna går ute bygger de upp sina kroppar. De blir runda och fina eftersom det är så kuperat, de måste hela tiden kämpa lite och använda sin kropp för att ta sig till mat eller vatten.
I lösdrifterna går hästarna uppdelade efter kön och ålder. På vintern går avelsston och ungston i en stor flock, medan de yngre hingstarna och valackerna går tillsammans med två äldre farbröder. Under sommarbetessäsongen ser uppdelningen liknande ut, bortsett från att fölstona går med sina föl i en egen sommarhage.
– Mycket bygger på att man har en välfungerande och bra uppbyggd flock. Flocken ska bestå av individer med ungefär samma förutsättningar, en ridhäst har till exempel ofta skor och en helt annan kondition jämfört med en unghäst, säger Therése och fortsätter:
– Sedan är det bra att ha några äldre individer, som ändå har samma förutsättningar, i flocken som kan hålla lite ordning på det yngre gänget och kan fostra flocken.

Här går stona under vinterhalvåret, i en stor lösdrift med kuperad terräng och skog. Matstationerna är fördelade på olika ställen i hagen för att främja rörelse.

Sommarhagen för fölston och föl, i bakgrunden skymtar ungstonas hage. Valackernas och hingstarnas sommarbete ligger på mark som arrenderas cirka tre kilometer därifrån, för att separera ston och hingstar från varandra.
  
Flocken formar föl och unghästar
Genom en bra flocksammansättning förklarar Therése att hästarna får såväl god grundtrygghet som grunduppfostran. De lär sig dessutom att interagera med andra hästar.
– Ett föl eller en unghäst som står på stall får ofta en helt annan karaktär. När de går på lösdrift får de stimulans dygnet runt, samtidigt som de blir starka i muskler och ligament av att leka och rasa runt i terrängen.
Majoriteten av alla fölungar säljs redan i tidig ålder. De flesta köpare väljer dock att låta dem stå kvar i flockarna på Nådhammar, till dess att hästen är ungefär två och ett halvt år.
– Många köpare känner att de vill göra det bra för hästen från början, så att kunna erbjuda det konceptet vi har känns helt fantastiskt. Det är dessutom något som är väldigt uppskattat, många vänder sig hit av just den anledningen, säger Therése och fortsätter:
– Vi har i stort sett alltid fullbokat till våra lösdrifter och prioriterar naturligtvis våra fölköpare.

Nådhammars Diva (född 2019, e. Suarez ue. Don Primero) är ett av två stoföl Therése planerar att behålla i år. Mamman Primanova är en egen uppfödning som fick dubbeldiplom vid unghästtest (48/48), samt deltog i finalen av Kungakannan. Foto: Privat
  
Erbjuder unghästträning månadsvis
I konceptet ingår även unghästträning en gång i månaden. Då kommer unghästtränaren Janne Kalma till Nådhammar för att hålla träningar under en dag.
– De flesta hästägarna väljer att vara med, men det är helt valfritt. Det blir ett trevligt sätt att få umgås med sin häst, men också med andra som har hästar i liknande ålder. Man lär sig mycket av varandra och av att iaktta de andra hästarna.
Unghästträningen inleds när fölen har skiljts från sina mammor och grupperna byggs upp utifrån kön och ålder. Under träningstillfällena görs allt från vardagligt pyssel och skogspromenader till förberedande tömkörning eller longering. Allt beroende på hästens ålder.
– Vi börjar rätt tidigt, men det är under väldigt lekfulla former. Målet är att när det är dags att plocka hem hästarna för inridning och förberedelse inför unghästtesten, då är de redan vana vid att bli hanterade och vid att ha utrustning på sig, säger Therése och fortsätter:
– När de får göra träningen tillsammans med delar av sin egen flock innebär det en stor grundtrygghet för dem.

Unghästträningarna uppskattas av många fölköpare. Foto: Privat

Målet är att få trygga hästar i de flesta situationer när det väl är dags för inridning. Foto: Privat

Serien "Uppfödaren i centrum" (i samarbete med SWB)
Under året publiceras en serie i fem delar, där den svenska uppfödningen skildras ur olika vinklar. Detta görs i samarbete med Swedish Warmblood Association (SWB), vars avelsfilosofi bygger på naturlighet och hållbarhet samt på samklang med och lyhördhet för sporten.
Läs mer om SWB här

---

Tidigare i serien:
Därför vill Ingrid Ragnarsson visa sina unghästar
Ann Sunne-Holst om att ha fött upp stjärnan Mill's Sheridan
Uppfödaren Marina Björkman satsar mot sitt första bruksprov
Samarbete mellan köpare och uppfödare främjar sporten