Text: Cajsa Ekström Arman

Ylva har arbetat som veterinär sen 1995 och har under de senaste 20 åren fött upp mel- lan ett och tre föl per år i familjens stuteriverksamhet. Hon berättar att en viktig del för hästägaren att hålla koll är att det nyfödda fölet verkligen får i sig råmjölken.
– Då ett nyfött föl föds utan immunförsvar är de helt beroende av att få i sig råmjölkens antikroppar under de första timmarna. Lite generella tider att förhålla sig till efter födseln är att ett föl ska ha en sugreflex efter 30 minuter, stå upp efter en till två timmar samt dia efter två till tre timmar. De bör ha fått i sig minst en till två liter råmjölk inom de första sex till tolv timmarna. Anledningen till det är att efter tolv timmar minskas tarmens upptagningsförmåga drastiskt och fölet kan inte tillgodose sig råmjölkens antikroppar på samma sätt, förklarar Ylva. 

Ylva ter Horst är klinikchef på Distriktsveterinärerna i Falköping och har arbetat som veterinär sedan 1995. Hon har även arbetat på seminstation samt föder årligen upp mellan ett och tre egna halvblodsföl.

NAPPFLASKA OCH KAMERA I BOXEN
För att vara säker på att fölet får i sig den första mängden av råmjölken brukar Ylva mjölka ur stoets juver och ge mjölken med nappflaska.
– Det diskuteras hur mycket man ska lägga sig i men jag som fött upp många föl tycker det är väldigt skönt att veta att fölet fått i sig lite av råmjölken. Då märker man också om fölets sugreflex fungerar som den ska. Är sugreflexen dålig ska man ringa veterinär direkt. När fölet har ställt sig upp några gånger samt fått i sig mjölken låter jag sto och föl vara i fred. Då har jag koll på dem i kameran som är uppsatt i boxen. Viktigt att veta är att ett föl diar ofta. Så även om fölet har kommit i gång att börja dia är det viktigt att hålla koll så den fortsätter dia.

IMMUNBRIST
Om fölet, av någon anledning, inte skulle få i sig råmjölken eller om råmjölken är av bristande kvalité får den en immunbrist som kan leda till att de kan bli väldigt sjuka i till exempel Fölsjuka. Då kan de drabbas av diarréer, lunginflammation, ledinfektion och blodförgiftning.
– Det luriga med det är att brist på immunitet inte ger några symptom. Därför är det otroligt viktigt att hålla koll på fölet under den första tiden. En anledning till att råmjölken har bristande kvalité kan vara att stoet under en längre tid läckt mjölk. Det är vanligt att stoet läcker mjölk någon dag innan fölning och det är ingen fara. Om stoet läcker mjölk i någon vecka eller längre bör man kolla upp mjölkens kvalité i en kolostrometer. Man kan även efter 12-24 timmar göra en foalcheck på fölet. Vi rekommenderar även foalcheck om fölet eller stoet är sjukt eller om man helt enkelt vill vara säker på att fölet fått i sig tillräckligt med antikroppar. Då tar man ett blodprov för att kontrollera mängden antikroppar. Det är även bra att ha råmjölk i frysen vilket oftast går att köpa via större stuteri, säger hon.

AMMABEHANDLING
Emellanåt händer det att stoet stöter bort sitt föl eller inte låter fölet dia. Vilket är vanligast vid förstagångsföderskor. Då finns det lite olika knep man kan prova.
– Har fölningen gått bra och både sto och föl verkar må bra kan det ibland räcka med att man håller i stoet så hon inte kan flytta på sig hela tiden. Stoet kan också ha gan- ska ont och då kan smärtstillande, antiinflammatoriskt och eventuellt mjölknedsläppande medicin behöva ges. Funkar inte det kan man prova att göra en ammabehandling på stoet fast det är hennes eget föl. Det innebär att man hormonellt simulerar en ny förlossning. Man separerar stoet och fölet samt ger stoet ett hormon som simulerar en ny förlossning. Hormonet gör att stoet börjar svettas och då torkar man av svetten med en handduk som man sedan gnuggar in fölet med. Stoet får ett mjölksläppande preparat och sedan återförenas stoet och fölet. Funkar det inte behöver man först och främst hitta en annan amma till fölet. Då kan man kontakta Föl och Ammajouren eller olika grupper på sociala medier för att hitta en amma. Men det är inte ovanligt att det är lite trassligt i början, speciellt om det är en förstagångsföderska. De allra flesta fallen slutar ändå bra.

Serien "I hästhälsans tjänst" (i samarbete med Distriktsveterinärerna)
Under året publiceras en serie där erfarna hästveterinärer ger sin syn på akut- och friskvård. De bjuder även på konkreta tips inom sina respektive specialområden – som främjar hästhälsan. 
Detta görs i samarbete med Distriktsveterinärerna som är en del av Jordbruksverket och som har 600 veterinärer, djursjukskötare samt djurvårdare anställda och som finns på cirka 80 platser i Sverige.