Text: Jennie Börs

Det skandinaviska friesercentret Aftonmora Friesians finns beläget på Kullahalvön i Skåne. Verksamheten fokuserar på både avel och import av rasen, med en storsatsning på att såväl producera som förmedla högklassiga frieserhästar inom dressyr.
– Sportsatsningen är något är något som genomsyrar allt vi gör. Från vilka ston vi köper och vilka hingstar vi betäcker med, till vilka föl vi väljer att behålla i verksamheten, säger Sandra Åhs Sivertsen, som bedriver Aftonmora tillsammans med maken David Nilsson.

En kombinerad familje- och GP-häst
Två av fördelarna Sandra ser hos frieserhästen är dess generellt goda temperament i kombination med en hög ridbarhet.
– Jag brukar säga att frieserhästen kan vara en familjehäst i veckorna och en Grand Prix-häst på helgerna. För mig ger det en bra beskrivning av frieserhästens kapacitet och de fördelar med rasen för den som vill ha en häst för hela familjen, utan att behöva begränsa sina tävlingsambitioner, säger Sandra och fortsätter:
– Dock är det viktigt att poängtera att det, som i alla raser, finns stora skillnader i sportslig talang mellan linjer och individer.
Något annat Sandra framhäver med rasen är det intryck den inger på dressyrbanan.
–  Generellt drar en frieserhäst mycket uppmärksamhet till sig på dressyrbanorna. Det är något annorlunda än vad man är kanske är van vid att se i de sammanhangen och hos många framkallar det en wow-faktor, vilket vi tycker är roligt!

Genomtänkt avelsarbete genomsyrar
Bakom Aftonmoras avelsarbete mot att kunna producera hästar för högklassig dressyrsport ligger ett gediget arbete. Ett mycket omfattande researcharbete har lagts ner för att hitta de fem avelsston som de i dag har i verksamheten. Sportsligt har fokus legat på att hitta individer med högpresterande linjer i blodet, korrekt fysiologi där en stark topplinje i kombination med en naturligt bra bakbensaktivitet och elasticitet i rörelserna varit centralt.
– Sedan har temperamentet och även hästens utseende varit lika viktiga faktorer som det exteriöra. Utseendet och temperamentet är väldigt rastypiskt för frieserhästen och något vi absolut vill behålla, men vi vill ha det i kombination med en hög ridmässig kvalitet för att kunna få fram prestationsmässiga frieserhästar.

Stolinjen är extra central
Just stolinjen är också något Sandra påtalar är extra viktigt inom frieseraveln. Hingstarna inom den holländska moderstamboken KFPS, Het Friesch Paarden Stamboek, håller nämligen alltid en väldigt hög standard. Ett resultat av att man vill ha en kontrollerad avel, då rasen tidigare varit både inavlad och utrotningshotad.
– För att en hingst ska bli godkänd i moderstamboken måste hästen därför genomgå ett gediget eldprov och det tar i stort sett ett år, vilket innebär att de hingstar som är godkända verkligen är av toppkvalitet, säger Sandra och fortsätter:
– På stosidan finns det däremot ett mycket större utbud, därför blir det extra viktigt för oss vilka ston vi tar in i avelsarbetet för att nå mot vårt slutmål.

Ska synas mer på tävlingsbanan
Aftonmora har även tre godkända hingstar ur moderstamboken i avel: Sipke 450, Tymon 456 och Siert 499. De två sistnämnda står i dagsläget stationerade hos den holländska dessyrryttaren Lisanne Veenje. Där är de verksamma både i avel och på tävlingsbanan med målet mot Grand Prix.
– Sipke 450 står tillgänglig för semin hos oss och planen är att han ska ut på tävlingsbanan ganska snart nu när tävlingarna drar igång igen på MSV B-nivå. Vi har även två ston som beräknas vara startklara framåt hösten.

De senaste åren har Aftonmoras fokus i Sverige främst legat på att bygga upp aveln, tävlingsverksamheten har skett i störst utsträckning i Holland. Framöver är ambitionen dock att lägga mer tid på dressyrbanan.
– Vi vill framöver ha minst ett par hästar tävlingsaktiva även i Sverige. Det bästa sättet att marknadsföra rasen är att visa upp vad den har att erbjuda. Vi tror det finns ett gott utrymme för frieserhästen i häst-Sverige, där vi hoppas att man i framtiden får se fler som vågar satsa på rasen även för de svåra dressyrklasserna.
Sandra upplever att det under de senaste åren skett en attitydförändring mot friesern i dressyrsammanhang. Hon menar att rasen redan i dag har nått en större acceptans.
– Jag tycker det är väldigt kul att fler börjar få upp ögonen för rasen. Det finns redan ett par duktiga frieserekipage, både i Sverige och internationellt, vilket är jättekul!

Läs mer om Aftonmora