Text: Hege Hellström
Foto: Mikael Sjöberg (porträtt) och Tomas Holcbecher (ridbilder)
  

Totilas 
– En inte alltför modern häst i typen, som avelshingst. Men du vinner inga tävlingar på långa ben. De var ”the perfect match”, han och Edward. En väloljad häst som det var spännande att se på med fantastiska kvaliteter och som med Edward Gal var väldigt avslappnad. Jag kunde tycka att det var väl mycket ihopdragen hals och bensprattel ibland. Men det är klart att han är inskriven i historieboken.
  
  

Don Auriello
– Den bästa hästen för Tinne Vilhelmson Silfvén, för den passar hennes sätt att rida mentalt. Den har mycket utstrålning, väldigt fin front och verkar ha ett fantastiskt temperament, det är styrkorna i den hästen. Det finns ingen som inte har några små svagheter och ”Anton” har väldigt mycket fram, då måste man tänka på att bak hänger på. Tinne har fått den så tidigt att hon har kunnat prägla hästen.
  
  

Scandic
– En manligare häst, som har väldigt mycket kvaliteter i piaff och passage. Scandic är väldigt, väldigt bra matchad av Patrik Kittel. Svagheterna är att Patrik måste jobba mycket med formen och att den kan bli lite stark. Det är en fantastisk häst. Den kräver ganska mycket av sin ryttare, han kan bli lite het och ”spooky” men Patrik hanterar det bra, det är ett bra par de där två.
  
  

Parzival 
– Han har varit en riktig problemhäst, man kan prata om ”perfect match” här också. Det vete fasen om många hade klarat av att vara så envisa. Den sprang ut från banan, var spänd och ”spooky”. Adelinde Cornelissen har växt in i det hela och har jobbat med insidan av huvudet på hästen. Och så har han blivit äldre även om han får återfall ibland – som i Scandinavium i piaffen. Hästen är superelegant, fin typ, kvick i bakbenen och med helt fantastisk piaff och passage.