Dressyr
Publicerad: 2009-12-14Del 2: En bra gång är en variabel gång
Här fortsätter vårt referat från Agneta Aronssons clinic på Djursholms Ridklubb, där hon föreläste om hästens rörelsemekanik.
- Med en bra gång menar man oftast att hästen har ett stort register i gångarterna, säger Agneta. En del hästar har det av naturen, men alla hästar kan öka sitt register med träning.
Text: Anna Nordin
Foto: Anna Nordin & Emma Rost
Om hästens naturliga steglängd i arbetstrav ligger nära mellantrav så tränar man mer åt det samlade hållet och tvärtom. Ju mer elasticitet hästen får inom sina gångarter, desto större register och högre kvalitet får den.
- Det här behöver man tänka på under hela hästens liv, påpekar Agneta. Jämför med hur många timmar vi själva behöver lägga ner på gymmet för att ändra våra egna muskler, och hästen rids bara ungefär en timme per dygn...
Ryttaren påverkar gångarternas kvalitet
För att hästen ska kunna visa en så bra gång som möjligt behöver den också en ryttare som den passar ihop med, betonar Agneta. En häst med tiomässiga gångarter kan få sexmässiga gångarter med en ryttare som inte passar. Det är få ryttare som kan bevara en tiomässig gång hos sin häst.
- Försök hitta en häst med en gång som passar just dig istället för att hitta den med den "bästa" gången, då får både du och hästen ut mest av er tid tillsammans, tipsar Agneta.
Skritt - den mest lösgörande gångarten
Skritten är en fyrtaktig rörelse som både är samsidig och liksidig.
- Att den är fyrtaktig betyder att hästen lyfter och sätter ner en hov i taget. Att den är samsidig betyder att hästen rör samma sidas benpar. De rörs dock inte samtidigt, gör de det är det passgång och inte skritt. Att skritten är liksidig betyder att höger och vänster kroppshalva rör sig lika mycket.
Den fria skritten är den mest lösgörande rörelsen av alla. Det beror på att tyngdpunkten hela tiden förflyttas och därmed engageras nästan alla muskelgrupper. I skritt lyfter hästen som sagt en hov i taget. Då förflyttas tyngdpunkten, från sitt normalläge ungefär där ryttaren sitter, mot andra sidan och åt motsatt håll. Om höger framhov lyfts flyttas tyngdpunkten åt vänster och bakåt etcetera.
Det här kan man se på hästen om man tittar på dess huvud. I skritt på långa tyglar pendlar huvudet uppåt/nedåt och från sida till sida allt eftersom hästen rör sig.
När man letar kvaliteter i gångarterna pratar man ofta om genomsläpplighet. Det betyder att den kraft som bakbenen producerar ska släppas igenom hela ryggen fram till huvud och hals. I skritt kan man tydligt se hur genomsläpplig hästen är genom att se hur mycket den pendlar med huvudet - ju mer desto bättre.
- Tänk på att ge hästen tillräckligt med tygel i den fria skritten, tillägger Agneta, annars hindrar man genomsläppligheten och därmed skrittens lösgörande effekt.
Stort övertramp är bra - men ingen garanti
Ett vägvinnande steg med stort övertramp är eftersträvansvärt i skritten.
- Ett stort övertramp är dock inte alltid detsamma som en bra skritt, förklarar Agneta. Man måste också ta hänsyn till varför övertrampet blir stort. Beror det på "dåliga" framben, till exempel för korta överben fram, är det ju inte positivt.
Lösgjorda armar förbättrar skritten
Agneta får frågan om det är sant att det inte är bra att skritta med korta tyglar:
- Skritten är den lättaste gångarten att förstöra, svarar Agneta. Om hästen verkligen är avspänd och genomsläpplig, det vill säga kraften förmedlas från bakdel till framdel, så är det okej att skritta med korta tyglar. Om hästen inte är avspänd ska man inte skritta på kort tygel, eftersom man då ytterligare förhindrar genomsläppligheten.
Ju mer man samlar skritten desto mindre blir rörelsen i huvud och hals. Det beror på att hästens steg blir mer uppåt än framåt och att rörelsen då kommer i bakdelen istället. Ryttaren måste dock vara mycket följsam i sina armar, för att inte hindra rörelsen i hals och huvud - hästen får inte korta sig genom att blockera överlinjen (huvud och hals).
- Man ska ha en känsla av att hästen drar i armarna, rörelsen i huvud och hals är ett tecken på att hästen använder sina bakben.
Ryggverksamheten sitter i bakbenen
När man travar för första gången under ett ridpass gör man oftast det i lättridning, för att avlasta ryggen och ge hästen en chans att använda sina bakben. Agneta fortsätter:
- Man talar ofta om att hästen ska arbeta med ryggen, men det finns ingen ryggverksamhet utan bakbenens rörelse!
Trav är en tvåtaktig diagonal rörelse som är liksidig. Det betyder att hästen använder det ena diagonala benparet (till exempel höger fram och vänster bak), följt av ett svävmoment, och sedan det andra diagonala benparet. Gångarten är liksidig eftersom höger och vänster kroppshalva utför samma arbete. Den diagonala rörelsen gör att i traven, till skillnad från i skritten, är tyngdpunkten ganska fixerad på samma plats. Därmed rör sig inte heller huvudet och halsen särskilt mycket.
- Om hästens huvud pendlar i trav beror det nästan uteslutande på ryttarfel, säger Agneta. Ryttaren använder handen för mycket, det kan bero på dålig balans eller dålig koordination.
En del ryttare gör det tyvärr medvetet, då de tror att det är en bra metod för att få hästen "på tygeln". Den typen av ridning ger dock inte det vi vill ha, det vill säga aktiva bakben med en fortplantad rörelse genom hela kroppen som i förlängningen ger en eftergift i nacken. Ett bra tips är att rida mot spegeln och kolla om hästens huvud pendlar eller inte.
Sitt på rätt diagonal
Att sitta ner på rätt diagonal vid lättridning är mycket viktigt. På rakt spår spelar det ingen roll, men på böjt spår gör det en stor skillnad. Rätt diagonal innebär att man reser sig upp när hästens inre bakben är på väg upp. Det medför att hästen lättare blir eftergiven och att den kan sätta inre bakbenet längre in under sig.
- Om man sitter ner på fel diagonal motarbetar man sina egna syften, förklarar Agneta. Om man sätter sig ner när hästen är på väg att lyfta sitt inre bakben trycker man ner det igen och då blir steget kortare. Jag blir nästan rädd när jag möter ryttare som inte förstått hur viktigt detta är.
- Man hör ofta "sitt på rätt sittben", men det är ett uttryck som blivit lite fel. Självklart ska man sitta lika mycket på båda sina sittben! Det har blivit en felaktig förkortning av "nedsittningsben", det vill säga att man ska sitta ner när det yttre frambenet är i marken.
Alla hästar har en starkare och en svagare sida, och när det gäller lättridning medför det ofta att de sätter oss på sin starka diagonal om de kan välja. För 80 procent av hästarna är det vänster sida som är den starkare (den sida som de inte vill böja ihop), och då blir det vänster framben man sitter ner på.
- Testa gärna hur det blir på din häst, säger Agneta. Och kom ihåg att byta diagonal ofta när du rider ut.
Traven lättast att förbättra
Traven är den gångart som är mest utvecklingsbar.
- Det krävs styrka för att samla och öka, förklarar Agneta. När man ökar svävmomentet i traven ökar man också belastningen på hästen. Den blir starkare och kommer upp mer i luften. Då får den också mer schvung och aktion. Unghästar med en bra trav kan "tappa" den och bli markbundna när de kommer under ryttare, men de brukar hitta tillbaka till sin schvung när de fått mer styrka och balans.
Hästens rygg kan inte böjas
Man talar ofta om att hästen ska vara böjd genom hela kroppen, "följa voltspåret" och liknande.
- Det är en sanning med modifikation, säger Agneta. Bortsett från halsen så är hästens kotpelare väldigt svår att böja. Det beror på dess utformning, där olika utskott ligger väldigt tätt och därmed tar i varandra när ryggraden böjs i sidled. Halsen är å andra sidan mycket rörlig.
- Hästen har en stor förmåga att böja halsen närmast bogbladet. Den kan ju till och med klia sig själv på rumpan! Det beror på att den inte har några nyckelben som tar emot, som vi har. Hästen kan alltså förskjuta sin bål mellan bogbladen. När vi talat om att hästen skjuter ut bogen, är det egentligen bara en följd av att hästen förböjer halsen åt andra hållet. Ryttaren följer med i förskjutningen och hamnar på hästens utsida.
- Räta ut hästen och rid den lite rakare i den sida den vill förböja, tipsar Agneta, då kan du motverka att den "skjuter ut bogarna" och flyttar dig utåt.
Galoppen startar med yttre bakbenet
- Till skillnad från skritt och trav så är galoppen oliksidig, förklarar Agneta. Höger och vänster kroppshalva gör alltså inte samma arbete.
Det beror på att galoppen är tretaktig och hästen har fyra ben. Hästen börjar galoppen med det yttre bakbenet, därefter flyttar den diagonalen inre bakbenet/yttre frambenet, för att avsluta med inre frambenet. Eftersom muskulaturen arbetar olika i höger och vänster varv är det viktigt att man alltid värmer upp hästen i både höger och vänster galopp. Särskilt viktigt är det innan man börjar med svårare övningar som förvänd galopp eller galoppombyten.
- Om man ger hästen en chans att bli ordentligt uppvärmd i båda kroppshalvorna slipper man onödiga spänningsmoment, tillägger Agneta.
Arbetsmässigt för muskulaturen är galoppen den näst mest lösgörande gångarten, efter skritten. Det beror på att den är tretaktig och att hästens tyngdpunkt därmed förflyttas. När hästen startar med ytter bak flyttas tyngdpunkten bakåt och utåt, när den sedan sätter ner diagonalen inner bak/ytter fram hamnar vikten mitt i och avslutningsvis när den sätter i inner fram hamnar vikten framåt och inåt.
- Lite som en gunghäst, säger Agneta.
Hon tillägger:
- Det är oerhört viktigt att man som ryttare inte "gungar med", det vill säga lutar sig framåt när hästen lutar framåt. Då rubbar man hästens balans och tvingar den att antingen öka tempot eller stanna. Försök istället att lägga vikten på det yttre bakbenet, yttertygeln stabiliserar rörelsen och innertygeln lämnas i princip fri.
Galoppkvaliteten kan ses i avståndet mellan bakbenen
- En häst som tar ut ett stort avstånd mellan bakbenen i längdled i galoppen, får en större understödsyta och därmed bättre balans. Då har den också större möjlighet att häva sig framåt.
När man samlar galoppen ska man inte korta avståndet mellan bakbenen, utan istället öka vinklingen/böjningen av bakbenen och därmed belastningen på dem. Hästen ska "sätta sig" mer. Den enda gången avståndet mellan bakbenen kortas är när man rider piruettarbete.
- Rid inte för länge i samlad galopp, varnar Agneta. När hästen blir trött kommer den att korta avståndet mellan bakbenen istället för att böja bakbenen mer. Ju mindre hästen böjer sina bakben, desto mer stöd behöver den ta i huvud och hals och desto mer kommer den att likna en gunghäst.
- Ofta är det lättare för hästen att öva på att böja bakbenen mer genom att göra mindre volter än att öka och minska galoppen, tipsar Agneta. Det är både lättare för hästen att hålla takten och lättare för ryttaren att kontrollera.
Tajming är nyckeln till bra fattningar och avbrott
- Om du fattar galopp från skritt kan hästen bara fatta när det yttre bakbenet är i marken, eftersom det är där galoppen börjar, berättar Agneta. Missar du den tajmingen kommer hästen trava igång, fatta fel galopp eller slå sig fri. Kolla i spegeln eller be någon hjälpa dig att få in känslan för när ytter bak är i marken.
Tajmingen är lika viktig vid avbrottet - bryt av när hästen är som högst fram, det vill säga när inre bakbenet är i marken.
- Samla galoppen för ytterhanden och bryt rörelsemönstret med innerhanden, förtydligar Agneta.
Galoppombyte sker för den blivande ytterskänkeln
Avslutningsvis får Agneta frågan hur man ger hjälpen för galoppombyte egentligen - är det med inner- eller ytterskänkeln? Agneta börjar med att förklara vanliga galoppfattningar och varför man gör dem för innerskänkeln:
- Om man fattar galopp för innerskänkeln är hästen djupt in under sig med innerbak redan i första galoppsprånget. Man minskar även risken för att fattningen blir på dubbla spår. Hoppryttarna säger ofta att det här inte är så viktigt för dem, men det är det! Om hästen fattar på dubbla spår undandrar den sig belastning på sitt inre bakben, och sätter det utanför sin tyngdpunkt istället för under sin tyngdpunkt. Och det vill man inte ha hos en häst som ska hoppa höga hinder.
- När hästen ska byta galopp "hoppar den om" på det inre bakbenet, den gör ett dubbeltramp och släpper på så vis fram den andra sidan. Därför ger man signalen med innerskänkeln, det vill säga den skänkel som blir den nya ytterskänkeln. Man kan naturligtvis lära hästen andra signaler för bytet, men mitt råd blir ändå att börja med denna metod. Den är allmänt vedertagen ända sedan Xenofons tid (350 år f Kr). Jag vet en häst i världseliten som svängde väldigt mycket med bakdelen i seriebyten. För att minska påverkan av skänklarna som flyttade sig lärde ryttaren den att byta när han höjde handen istället.
Agneta Aronsson är lärare på Ridskolan Strömsholm.
Karin och Cecilia, och deras hästar, hjälpte Agneta att visa hästens rörelsemekanik i praktiken.
Skritt: Eftersom tyngdpunkten hela tiden förflyttas så engageras nästan alla muskelgrupper.
Trav: Hästens huvud ska vara stilla i traven. Ett pendlande huvud beror nästan uteslutande på ryttarfel.
Galopp: Du bör fatta galopp för innerskänkeln, då är hästen djupt in under sig med inner bak redan i första galoppsprånget.
taggar
Liknande webbartiklar
- Svårt hitta välskolade hästar för pararyttare
- Louise Etzner Jakobsson kan vinna dubbla priser på Parasportgalan
- Fortsatta internationella framgångar för Malmström
- Pararyttarna framme i Tokyo
- Förbundskaptenerna fortsätter sina uppdrag: "Spännande år som väntar"
- Paradressyren i gång – Anita Johnsson första svensk på banan
- Målet är final och kür för alla i truppen
- En landslagsledare med kunskap och humor
- Ebba och Elin vann finalen av Lövsta Future Challenge
- Svenskt mästerskap i dressyr till Flyinge 2020
Nionde gången gillt för Patrik Kittel
Endast decimaler skiljde de tre på podiet och Charlotte Fry fick inte starta. Det var spänning när Patrik Kittel red hem världscupfinalsegern.
"Jag brukar vara bra med orden, men nu är jag ganska mållös"
Bett eller bettlöst, är det så antingen eller?
Maria Yttermyr skriver ett nytt blogginlägg om diskussionen kring bett och bettlöst. Hon konstaterar att frågeställningar kring bett engagerar.
"Det centrala för mig är att det är hästarnas behov som styr"
Ökar hästens förmåga att ta upp vätska
SPC Oats är en patenterad ingrediens där mältad havre stimulerar hästens egen produktion av Protein-AF vilket är viktigt för återhämtning.
Har även viss effekt på eventuella problem i mag- tarmsystemet
Ny lösning för ridsportanläggning i Växjö
Växjöortens fältrittklubb och Växjö hästsportcenter vill bygga klart ridarenan. Nu diskuteras en lösning med kommunen, enligt Smålandsposten.
Kan bli en nystart för relationen mellan klubben och kommunen
Bildbomb från torsdagen i Riyadh
Under torsdagen hade dressyrhästarna vilodag inför kürfinalen medan hopphästarna presterande i inne på banan. Se bilder från dagen.
Stora skillnader mellan hästgymnasier
Det finns stora skillnader mellan gymnasieskolorna med utbildningen hästhållning. Detta enligt en granskning av Sydsvenskan och HD.
Svenska hästarna godkända i besiktningen
Finalen av världscuphoppningen avgörs i morgon lördag. Under dagens veterinärbesiktning blev båda de svenska hopphästarna godkända.
Ägaren och uppfödaren om Chromatic BF
Den amerikanska hästen Chromatic BF gick plötsligt bort efter torsdagens världscupsomgång. Nu skriver ägaren och uppfödaren om sorgen.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Den Ultimata Plattformen
I en värld där sporternas mångfald och passionen för lagsupport inte har några gränser, introducerar Everysport.com en banbrytande lösning.
Träna på flytet och rytmen i kombinationer
I denna video tipsar Tobias Grönberg om att två upphöjda bommar på böjt spår är en bra uppvärmning för att hoppa kombinationer.
”Övningen ska leda till att hästarna driver i en kombination”
VC-finalen i Riyadh – Det händer idag fredag
Det är fredag och dags för dressyrens världscupfinal att avgöras. Hopphästarna får vila medan dressyrhästarna möts i en Grand Prix kür.
Fem stjärnor på fyra ben
Stor, liten, varmblod och kallblod. Våra hästar kommer i många former. Här möter du en vårdhäst, tre polishästar och en allsidig ridtravare.
Svenskarna bäst – även i dag
Det var en tuff runda i dagens 1,60-klass i Riyadh. Efter en dramatisk omhoppning stod det klart att Henrik och King Edward var bäst, även i dag.
Ny tv-serie ska locka unga till ridsporten
Hur blir man egentligen landslagsryttare, hur kommer man bäst upp på en häst och hur fungerar det när hästar ska få nya skor? Det är något som tas upp i nya SVT-serien Lilla Ridskolan som drar igång på lördag
Följ med när Eamon visar sin hästhantering
Under gårdagen höll Eamon Hickey en clinic på Flyinge där han tränade tre för honom helt nya hästar på olika nivåer. Se vår film från kvällen!
Sveriges största showroom för stall
I Skåne byggs Sveriges största showroom för stall. Andreas Casselbrant ligger bakom bygget med syfte att förmedla en ärlig bild till kunden.
Nya utmaningar väntar i kvällens deltävling
Henrik och Peder imponerade i den inledande deltävlingen av världscupsfinalen. Ikväll väntas ytterligare en klass och ekipagen är i toppform.
Så mycket är topphästarna värda
Royne Zetterman, hästhandlaren och före detta landslagsryttaren, diskuterar topphästarnas värde och försäljningspriser med SVT Sport.
"Någon hade velat ge mellan 150-200 miljoner för att få den hästen"
Sökandet efter hästen Luna fortsätter
För snart två månader sedan försvann Luna från hagen som ligger norr om Norrtälje. Lunas ägare Anna Westerlund berättar om sökandet.
Resan hem från tävling blev en mardröm
På motorvägen hem exploderade däcket på lastbilen och det började brinna – med fem hästar lastade.
”Jag fick panik och skrek till 112 att de skulle komma med allt de hade”
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!