Text: Frida Bank
Foto: Agnes Billberg (SIHS) och Privat

För Linda Nilsson och hennes dressyrardenner Torsten avslutades 2018 med ett shownummer under Sweden International Horse Show. Tidigare under förra året hade de fått ställa in andra evenemang, bland annat medverkan vid Falsterbo Horse Show. Detta eftersom både ryttaren och Torsten varit sjuka.
– Det var inga skador eller så. Torsten var lite förkyld och fick feber. Han fick influensa helt enkelt. Jag hade rosfeber och fick komplikationer i benet. Men sen blev vi ju friska båda två och tränade på, berättar Linda.

Välgörenhetsritt i maj
I år fortsätter de att jobba mot Medelsvår A. De kommer också att medverka vid flera evenemang. Vilka det blir är ännu en hemlighet.
– Det jag kan berätta nu är att vi i maj ska åka till Varberg och rida en välgörenhetsritt längs med havet. Det ska bli jätteroligt. Vi har aldrig ridit på en stor sandstrand.
Torsten gillar vatten och hemma finns en damm som de brukar bada i, berättar Linda.
– Förra året fick matte också bada. Torsten tyckte att han skulle plaska ordentligt, så han lade sig ner. Det blev klädbad för min del. Jag trodde inte att han skulle vara så himla på. Han tyckte att det var mysigt. I Varberg ska jag försöka hålla honom på benen, säger Linda och skrattar.

Letar efter en sadel
Ett annat mål i år är att hitta en sadel till Torsten. Nu rider Linda med en barbackagjord.
– Vi siktade ju redan förra året på Medelsvår A. Men det var sadeln som satte stopp. Nu får jag lägga till kval till Medelsvår B och börja om. Men jag är lite kaxig och säger att det är inga problem. Man måste tro på sig själv, säger Linda och fortsätter:
– Jag har en sadelmodell på gång, men det är ju inte gratis direkt. Jag undersöker om det finns någon som kanske vill hjälpa oss på vägen. Barbackapadden funkar jättebra. Jag tränar i den och gör alla uppvisningar med den, men jag vill ha ut honom på riktiga dressyrtävlingar. Det är därför som sadeln är viktig nu. Hittar vi en sadel som är riktigt bra så kommer han gå hela vägen. Får han bara ha hälsan kommer det inte vara några problem.

Piruetter och seriebyten
Linda berättar att tioårige Torsten känns finare än någonsin i ridningen och att de har börjat öva på piruetter.
– Vi tar det långsamt med tanke på hans storlek. Det är ingen stress, mer som lek. Men han är så himla ambitiös och tycker det är så roligt. 
De tränar också seriebyten. Med hästarna som Linda hade före Torsten kom hon aldrig så långt i utbildningen. Så nu lär de sig tillsammans.
– Han är lite överambitiös, men när han väl väntar på mig så byter han jättefint. Det är inga konstigheter.

Se när Torsten övar på piruetter:

Tränar nästan bara i skogen
På grund av smittorna i Sverige i år har ekipaget valt att avvakta med att träna på andra platser. Vanligtvis brukar de åka till ett ridhus och träna för en tränare ungefär en gång i veckan. Torsten brukar också tömköras två dagar, vila helt minst en dag och ridas ut.
– Och en dag i veckan promenerar vi i skogen över stock och sten. Det är likadant när jag tömkör, det gör vi inne i skogen eller ute på fält. Backe upp och ned. Det finns det gott om i Småland. Jag skulle lätt kunna räkna gångerna vi ridit på bana. Jag är väldigt rädd om honom. Han tränas i skogen typ 90 procent av tiden. Sen är det klart att han får en betydligt lugnare period för att återhämta sig, både i kropp och knopp, efter event eller om vi tränat kondition.



Hur skulle du beskriva Torstens personlighet?
– Han är en riktig diva. Han vet om att han är kung. Han är tydlig med vad han gillar och har stor integritet. När han får mat i boxen talar han om att jag ska lämna honom i fred. Det respekterar jag. Jag vill inte heller ha någon som glor på mig när jag äter. Med jämna mellanrum har jag en massör som kommer ut till oss. Torsten visar var han vill att hon ska trycka, han flyttar runt och slappnar verkligen av när det är skönt. Om han hade varit en människa hade han haft kostym och manschettknappar. Han hade varit chef på något ställe. Det är verkligen en "once in a lifetime"-häst.

Serverar sin egna kvällsmat
Att Torsten är kung i stallet visade han redan för några somrar sedan. Linda var lite sen till insläppet, men han ville inte vänta på sin kvällsmat.
– Han öppnade grinden och gick själv in i stallet. Grejen var att jag såg honom från fönstret. Det var som att han tänkte att "här får man ta maten själv, det är minsann ingen som servar mig". Han visste att maten låg klar i boxen. Efter det förstärkte vi grinden, så det var enda gången som han lyckades ta sig ut.

Bästa vän med Loppan
I hagen går Torsten tillsammans med sin shetlandskompis Loppan. De är varandras motsatser. Torsten är bestämd och tar för sig. Loppan är mer försiktig av sig.
– När hon brunstar tycker han att hon är jättejobbig. Då tar hon plats och vill visa hur vacker hon är. Torsten brukar ta tag i henne och typ lyfta väck henne. Han är så stor och skulle lätt kunna tjonga till henne, men det gör han absolut inte. Han är försiktig men tänker nog "sååå, flytta på dig ponny", säger Linda och skrattar.
– Diva är vad han är. Han vet om att han är bäst.

Toppryttare hyllade Torsten
Under åren har Linda märkt hur intresset för kallblod ökat. Hon får ofta höra berättelser om hur hon har inspirerat andra ekipage.
– Folk är fascinerade över att hästar som Torsten kan få det här svåra att se så lätt ut. Han väger ändå nästan 900 kilo. Jag är tacksam och rörd över alla fina kommentarer och det är alltid roligt att läsa att vi har inspirerat andra att ge sig ut med sina kallblod. Det sporrar mig att fortsätta vår resa. Sen tyvärr får man ju även käftsmällar av folk, men jag har lättare att hantera det i dag och tror att de mest är avundsjuka. Jag får väldigt mycket fler positiva reaktioner än negativa. Det är också roligt när toppryttare under Sweden International Horse Show kommer fram och säger vilken fantastisk fin häst du har. Det är ett bevis på att vi är på rätt väg, när man till och med kan inspirera dem.

Tidigare på Hippson.se:
Torsten tränar för start i medelsvår dressyr
Övar barbacka mot Medelsvår A

Frida Bank

redaktion@hippson.se