Dressyr
Publicerad: 2014-12-01Sofie på Donizetti M (e. Vivaldi) och Brandi från Lilla Ulveryd (e. Birkir från Skáneyland). FOTO: Sara Jacobsson
Islandshästvärlden och ”storhästvärlden” har mycket att lära av varandra
Sofie Kandre tränar och tävlar islandshästar, samtidigt som hon har ett halvblod som går dressyr. Vi blev nyfikna på hur hon blir bemött i de olika hästkulturerna, för visst finns det en del fördomar. Hur känns det att ha en fot i varje värld?
Text: Åsa Pernes
För Sofie Kandre har ridning och hästar varit tongivande i livet – men hon har alltid arbetat med olika hästtyper och har tränat och tävlat i olika grenar. Bland annat har hon ett SM-guld i dressyr för islandshäst från 2008. Hon har även tävlat islandshäst mot storhäst och har där, exempelvis, en vinst i LA med över 69 procent.
Sofie är utbildad beteendevetare och har specialistkompetens inom psykosocial rehabilitering, missbruksproblematik och hästunderstödd terapi. Hon driver till vardags företaget ”Boda Gård Häst & Hälsa”.
Du har ett halvblod som du tävlar på, men du rider även islandshästar. Hur hamnade du i båda världarna?
– Jag började rida på en islandshäst, men det var mest av en slump. Hon fanns där och hon lärde mig allt. Det var det där islandsstoet som bestämde. Hon kastade av mig var och varannan dag, bestämde åt vilket håll vi skulle gå åt och när vi skulle svänga. Men jag hade en ”vanlig” ponny samtidigt, så den här dubbelheten har följt mig hela livet. Anledningen till att jag hade islandshästar var att min mamma gillade dem, men jag gick på ”vanlig” ridskola.
Hur kom det sig att du började tävla dressyr bland stora hästar med din islandshäst?
– Jag fick en ny tränare, en dressyrtränare. Då öppnade sig en helt ny värld för mig. Den här dörren kan nog öppna sig för alla, fast på olika sätt. En del upplever det när de börjar med akademisk ridning eller med western. Men för mig blev dressyren som att jag plötsligt började ”rida på riktigt”, jag förstod varför jag gjorde vissa saker. Både hästen och jag själv utvecklades på ett nytt sätt, som vi inte hade gjort när vi tränade för islandshästinstruktörer.
– Så en dag sa min ”nya” tränare att jag borde tävla min islandshäst. Till en början var jag tveksam, min första tanke var att ”inte kan väl jag tävla dressyr”. Men så provade jag och det gick bra med en gång! Visst väckte det en del uppståndelse när jag kom ut där bland ”vanliga” hästar med min islänning. Folk stirrade på oss, stod och pekade och skrattade. Det tisslandes och tasslandes en hel del. Men det här var ju för tio år sedan, några frågade till och med vad jag höll på med. Men det gick bra, vilket var så roligt!
Hur blev du bemött av dressyrdomarna?
– Jag tror att jag blev bemött på samma sätt som andra som kommer ut och tävlar på ”mindre vanliga hästar”, till exempel PRE eller fjordingar. Det är väl så att vissa domare tilltalas av en viss typ av häst.
– Men det som var mest intressant var att min hästs gångarter blev så mycket bättre av dressyrträningen, och det är ingenting jag bara inbillar mig! Jag tävlade samtidigt i dressyr på islandshästtävlingar och vi fick hela tiden bättre och bättre poäng på gångarterna. Det var framför allt tölten som utvecklades till det bättre. Fast det gällde inte bara gången i sig, min häst kunde dessutom växla tempo på ett annat sätt – och han fick mycket bättre takt och schvung. Allt blev bättre.
Du har nu en egen ”storhäst” som du tävlar dressyr på. Varför bytte du från islänning?
– Min häst blev för gammal och jag skulle börja leta efter en ny. Det var många dressyrdomare som peppade mig, de kom fram och sa att ”tänk vad du skulle kunna komma långt och högre upp i klasserna om du hade en ’vanlig’ häst”. Då blev det en storhäst, eftersom jag tycker att dressyren är så rolig.
Så vill man tävla högre klasser är ”storhästarna” ett måste?
– Dressyrhästar är avlade för dressyr, de är ändamålsenligt byggda. Islandshästarna har inte samma förutsättningar när det gäller gångarterna. De har inte den typen av galopp som en dressyrhäst har. Ännu större skillnad blir det i traven – om man tänker samlad trav, piaff och passage så är det svårt för en islandshäst.
– Däremot tror att jag att du kan rida Lätt A med nästan vilken islänning som helst, men vill du rida högre klasser blir det svårt. Jag ville pröva det, så då fick det bli storhäst.
Galoppen är en styrka hos den dressyravlade hästen.
FOTO: Sara Jacobsson
Hur är det då i ”storhästvärlden”, hur blir du bemött? Vad tänker folk när de får höra att du även tävlar islandshästar?
– Det är väl inte någon som har sagt något rakt ut, men jag kan få känslan av att en del undrar varför jag – som redan har en ”vanlig” häst – håller på med de där ”småhästarna”. Där finns det nog en större undran än vad det gör hos islandshästfolket.
Vad säger dina elever och kunder om att du tränar och tävlar deras islandshästar, men själv har ett halvblod? Undrar de inte när du ska skaffa islandshäst igen?
– Jo, den frågan har jag fått från många. Fast det handlar inte om att de är skeptiska, det tror jag inte. De har inte något emot ”storhästar” utan är bara nyfikna.
Finns det någon annan skillnad när det gäller att tävla islandshäst kontra ”storhäst”?
– Det är svårare att lyckas och ta sig någonstans när man tävlar stora hästar. Konkurrensen är mycket tuffare! Islandshästtävlingar är mer begränsade, det finns inte lika många som tävlar och det finns färre tävlingar. Men att det har blivit svårare har triggat mig, jag måste skärpa mig och tänka till. Det är utvecklande.
– En annan sak som skiljer sig åt är stämmingen på tävlingsplatserna. Det är mycket goare och trevligare stämning när man tävlar islandshäst. På storhästtävlingar kan det ibland vara lite avvaktande. När man tävlar med islandshäst händer det aldrig att någon blir arg för att barn far runt och låter lite. Det är en tydlig skillnad, säger Sofie med glimten i ögat.
Du arbetar även som instruktör, och har en hel del elever som rider och tävlar islandshäst. Om man ska jämföra ridningen och utbildningen – finns det några gemensamma nämnare?
– Då skulle jag säga att grunden i ridningen är densamma. Jag jobbar utifrån den tyska skolan, vilket innebär att jag vill att ryttarna ska ha stöd på yttertygeln, runda hästen för innerskänkeln och så vidare. Det är gemensamt för båda grupperna.
– Många ryttare som jag tränar blir nog positivt överraskade över att det går att göra så mycket mer med en islandshäst. Du kan få ihop din islänning och jobba från grunden. Det är ganska lätt – trots allt – att få dem att sitt ihop i traven, att trava i form och så vidare.
– En annan sak som är intressant, och som har orsakat ”ramaskri” i islandshästvärlden, är att man nu har ändrat hela domarhandledningen internationellt – den är dock under prövotid. Den nya handledningen bygger på den tyska utbildningsskalan. Det är därmed samma bedömningsgrunder och samma poängordning som för dressyren. Vilket gör att grenarna, enligt min uppfattning, närmar sig varandra. För mig var det här som att komma hem. Nu blir det kul att börja tävla islandshäst igen!
Som instruktör kan du alltså ha grupper med både islandshästar och halvblod samtidigt?
– Absolut, för när jag arbetar vill jag möta ryttaren och hästen där de är som ekipage, och hjälpa dem att komma vidare utifrån sina mål och förutsättningar. Det är ingen större skillnad varken på ridningen eller på övningarna bara för att det är olika hästraser.
Är det inget alls som skiljer sig åt i instruktionerna?
– Jo, men det handlar inte om att hästarna är så olika, utan snarare om ryttarens val av gren. Det arbete jag gör i trav på en tregångare gör jag till exempel ofta i tölt på en islandshäst. Inte för att det inte går att lära en islandshäst att göra samma saker som en tregångare i trav. Utan för att tölten premieras högt på islandshästar i sport och avel, samt för att mina kunder som har islandshästar så klart älskar att tölta och vill kunna göra det riktigt bra.
– Inom både dressyren och islandshästsporten är det viktigt att hästen har bra gångarter rent generellt. Men en dressyrhäst behöver bra galopp för att kunna gå högre klasser och en islandshäst behöver ha bra tölt för att kunna hävda sig.
Sofie undervisar på ett ridläger hos Gibraltar Islandshästar 2014.
FOTO: Therese Windisch
Skillnader i själva ridningen …?
– Den största och tydligaste skillnaden är att islandshästarna har fler gångarter, vilket innebär att man måste rida lite olika ibland. Vissa islandshästar kan separera sina gångarter bra, andra blandar ihop dem. Tregångarna, eller ”storhästarna”, har ofta lättare både med takten och med balansen i de olika gångarterna.
– Ett stort varmblod, med mycket gång, låter å andra sidan sällan sig påverkas av ryttarens balans och vikt i samma utsträckning som en islandshäst. Man behöver generellt sett rida mer tekniskt och med bättre tajming för att få det att fungera med den större hästen.
– När det gäller själva gångarterna är det i traven man hittar de största skillnaderna. Många islandshästar behöver balanseras upp jättemycket för att över huvud taget kunna trava. Rider du ett halvblod behöver du inte tänka så mycket på att hjälpa hästen. Du kan rida samlad trav, du behöver inte ”tänka på alla andra gångarter”, det är enklare. På en islandshäst får man lägga ner ribban lite. Om du samlar ihop den tänker den förstås att det är tölt som gäller.
– Islandshästarna är mer balanskänsliga, så de kräver mycket mer av ryttarens balans. Jag tror att en anledning är att vi som ryttare är större på en mindre häst. Vi påverkar hästen mer med vår vikt. Man ska dock inte låta sig begränsas av olikheter. Olikheterna berikar, och jag lär mig saker varje dag av att rida olika hästar.
Är det här med ryttarens vikt något man pratar om inom islandshästvärlden?
– Det både pratas och debatteras en hel del. SLU håller just nu på med en spännande studie där man ska se hur islandshästen påverkas när den bär ryttare som väger olika mycket. I den studien samarbetar forskare från Sverige och Island.
Lugna islandshästar och hispiga och rädda storhästar, är det så?
– Generellt sett har islandshästarna ett stabilare psyke, det beror väl på deras ursprung och den avel som har funnits på Island. Jag tycker nog att det bästa med islandshästar är just psyket. Bara för att hästen är lugn och stabil innebär det inte att den saknar vilja och energi, tvärtom. Av backen är en sak, då är de lugna, men när man rider dem så vill de jobba! De arbetar tills de stupar. Vill du att hästen ska ”springa jättefort” så gör den det. Men den blir inte rädd för en liten plastbit i diket.
En del ryttare vill ha små hästar för att de stora är lite läskiga att sitta på. Finns det fler rädda ryttare bland islandshästfolket?
– Jag tror att det kan vara så, för jag får ofta frågan hur jag vågar ha en stor häst. Stora hästar kan skrämma en del, och då väljer man kanske en islandshäst eftersom den både är mindre och lugnare.
Upplever du några andra skillnader mellan världarna?
– Ja, en annan tydlig skillnad är hur vi utfodrar våra hästar, islandhästar får oftast inte så mycket kraftfoder. Där märker jag själv att jag ibland ”dras med” i det här med kraftfoder och tillskott, med mitt eget halvblod. Då får jag säga till mig själv att backa lite, och fundera på varför jag ger det. Sedan tycker jag att man i ”storhästvärlden” har kommit längre när det gäller ridningen.
– Lilla Island har generellt sett bättre hantering och installning av hästarna, fast vi närmar oss varandra. Det är väl bara att se på de här stora ställena som Flyinge till exempel, där man nu har ett lösdriftsstall. Tittar du på den nya handledningen, som kom inom islandshästsporten, så är den definitivt ett steg på väg mot dressyrvärlden.
taggar
Liknande webbartiklar
- TV4 Nyhetsmorgon – Här lever islandshästar fria
- Alla hästar har flyttats från Grindavik
- Wången bjuder in till islandshästdagar
- Nitton ekipage startar i Gædingalist på Wången
- Studie visar hur ryttaren påverkar hästen
- Mirjam ska leva rövare i sommar
- Sofia och Denise poddar om islandshästar och livet på Island
- Hästarna hjälpte Marianne genom sorgen: ”Friskvård och avkoppling”
- Teknik ska hitta hälta hos islandshästar
- Dressyr- och islandshästar möts vid clinic: "Hästvärlden kan ha lite vattentäta skott"
Den svåra skritten – finslipa på detaljerna
Rygga i vinkel och på volt och rid skänkelvikning i skritt mellan koner. Med pararyttaren Felicia Grimmenhags övningar kan du och hästen dra ner på tempot.
"Att jobba skritten är viktigt för alla men också något många glömmer bort"
Hästgård med mysigt sjöläge
Utanför Söderköping finns en hästgård med strandläge, hus med pool, sju boxar samt tre mindre ponnyboxar och en egen ridbana.
Ökar hästens förmåga att ta upp vätska
SPC Oats är en patenterad ingrediens där mältad havre stimulerar hästens egen produktion av Protein-AF vilket är viktigt för återhämtning.
Har även viss effekt på eventuella problem i mag- tarmsystemet
”Charlie” byttes mot ensilagebalar som liten
Det tog hundra försök för Ebba Berglöf att hoppa upp på Catch Me Not innan Peder för tolv år sedan såg honom på en tävling.
Här berättar ägaren mer om hästen som blev trea i världscupfinalen
Misstänkts gjort sexuell handling mot häst
En man i södra Sverige ska vid flera tillfällen ha tagit sig in i stall och även gjort sexuella handlingar mot en häst. Nu åtalas han för flera brott.
Vid ett tillfälle hittades han inne i en hästbox med en stol
Grannfejd i Halmstad – häst fick avlivas
Två grannar har haft en konflikt med varandra i Halmstad. Den ena grannen misstänkts ha släppt ut den andra grannens hästar under gårdagen.
Hästägaren: “Jag var helt i chocktillstånd”
Patrik Kittel och hästen Touchdown skrev i helgen in sig i historieböckerna. Hästägaren är fortfarande omtumlad av vinsten.
Framtidens hästvård med AI-teknologi
Veterinären och forskaren Elin Hernlund arbetar med en 3D-modell av häst. AI-teknologin ska kunna bedöma sjukdoms- och hälsotillstånd.
"Det ska framför allt hjälpa veterinärer med diagnostik för hästar"
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Sveriges största showroom för stall
I Skåne byggs Sveriges största showroom för stall. Andreas Casselbrant ligger bakom bygget med syfte att förmedla en ärlig bild till kunden.
Så förändrar du hästens hull
Ett för lågt eller för högt hull kan ge långsiktiga konsekvenser för hästens hälsa. Här ges konkreta tips på hur hästägare kan tänka för att nå optimalt hull.
»Utan våg är det extra viktigt att vara objektiv i sin bedömning«
Variera och planera voltarbetet
Ridning på volterna är något av det vanligaste vi ryttare gör under ett ridpass. Men det är lätt att bli bekväm utan att det egentligen händer något.
EEF höll webinar om hästvälfärd
Det europeiska ridsportförbundet EEF höll ett webinar om en tidigare enkätundersökning. Panelen diskuterade arbetet för hästvälfärd.
Camilla Andreasson – en mångsysslare
Ödmjuk för sporten, vill se glädje i det hon gör samt brinner för hållbara hästar. Camilla tror en nyckel till framgång är att våga samarbeta.
Hästar omhändertagna i Värmland
Tre hästar har blivit omhändertagna av länsstyrelsen. Hästägaren hade inte ordnat ett nytt stall efter att ha blivit vräkt från sin gård.
Hästägarna skriver på avtal om välfärd
Johanna står upp för hästarnas välfärd och har infört en ny policy i sitt stall. Inga inspänningstyglar eller tvångsmetoder är tillåtna, då åker man ut.
Den Ultimata Plattformen
I en värld där sporternas mångfald och passionen för lagsupport inte har några gränser, introducerar Everysport.com en banbrytande lösning.
Ankarcrona om framgångarna i världscupen
Sverige var på topp i världscupen. Hippson har pratat med Henrik Ankarcrona, förbundskapten hoppning, om framgångarna i Riyadh.
Nio av elva ridhjälmar klarade inte test
Det finska Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) har genomfört säkerhetstester på ridhjälmar. Flera ridhjälmar drogs bort från marknaden.
12-åriga Molly satsar mot OS i USA
Hon har bott i USA nästan hela sitt liv – men tävlar ändå under den svenska flaggan. Drömmen är att en dag vara del av det svenska OS-laget.
Vann stor tävling i Wellington: ”Trodde inte jag skulle klara det"
Varför blir hästen ”lugn” vid bremsning?
I vissa situationer kan en brems vara till hjälp när hästen ska undersökas, både veterinärt och på hemmaplan. Veterinär Eva Olsson förklarar hur de verkar.
Att bremsa en häst innebär att hästens nervsystem påverkas indirekt
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!