Text: Annika Grundberg
Foto: Privat

När Hippson når Josefin står hon högt uppe på en stege, i full färd med att jobba. Hon arbetar heltid på ett byggföretag som arbetsledare. Ridningen hinner hon med på fritiden och det går ju riktigt bra att kombinera de två. När hon rider in i senor-SM:s Grand Prix-klass är det tredje SM-starten med Canon (val, f. 2007, e. Ulandro ue. Cinovo) och fjärde eller femte SM-starten totalt för ryttaren som är fostrad hos Sorunda ridklubb sedan barnsben. Canon har hunnit bli 16 år och är till salu berättar Josefin.
– Jag tänker att han kan bli läromästare åt en ungdomsryttare så det här är troligtvis vårt sista SM tillsammans, säger hon.
Men det innebär inte stopp för framtida mästerskapssatsningar. I stallet hos Sorunda RK finns en femåring som Josefin hoppas mycket på.
– Han har haft en käkfraktur och vilat mycket men jag tror mycket på honom. Jag har ridit hans mamma upp till svår dressyr, säger hon om Zappas Frank Dandy (f. 2018, e. Gammelenggårds Zappa u. Chablis ue. Prestige VDL, uppf. Josefine Rydholm).
Men först ska årets SM klaras av.
– Tittar man på startfältet så är jag en underdog. Men jag hoppas att komma över 63 procent och ta en plats i kürfinalen, det gjorde vi förra året.

Varit ridklubben trogen
Josefin började sin ridbana hos Sorunda RK som barn och har blivit ridklubben trogen genom åren. Hon har sina hästar uppstallade hos ridklubben och hennes åttaåriga dotter Lava rider på ridskolan.

– Ja, hon har följt i mina spår, säger Josefin och berättar att dottern rider en del på Canon och hänger med ut i skogen.
Att vara fostrad på ridskola ger massor av hästkunskap som är svår att tillskansa sig på annat vis.
– Man lär sig ansvar, gemenskap och att rida många olika hästar; stora och små, lata och pigga. Det är erfarenheter jag aldrig fått om jag fått en egen ponny tidigt. Min första häst köpte jag när jag var 20 år, säger hon.
Men vägen mot SM och för ett par år sedan en landslagsplats har också krävt annan hjälp. Hon har sedan unga år tränat för Per Duvefelt. Samt emellanåt för Jeanna Högberg och Lussan Nathhorst. Nu är det bara att hålla tummarna för att det bär hela vägen till final för ekipaget i deras, troligen, sista SM-start tillsammans.