Dressyr
Publicerad: 2014-05-04Kontrollerar du spåret, steglängden och rytmen? Då kan du rida!
Under Hannell Dressage Stables visning av Tullstorphingstar, sista helgen i april, passade Jan Brink på att hålla clinic. Här sammanfattar vi hans tips och råd.
Text: Anki Yngve
Foto: Louise Videlyck
Enligt Jan Brink är det ritualer, disciplin och system som ger både ryttare och häst trygghet att utvecklas.
– Hästen måste känna igen sig med de signaler den får av ryttaren, säger han.
Enligt dressyrikonen från Tullstorp är det egentligen tre faktorer du behöver kunna kontrollera för att rida bra:
1. Spåret
2. Steglängden
3. Rytmen
Du ska alltså kunna välja att rida med långa eller korta steg och där kunna rida med antingen snabb eller långsam takt, samtidigt som hästen håller sig på den linje du har valt. Vilket är lättare sagt än gjort!
Från volt till arbetspiruett
Först ut av Jans elever är 17-åriga Mathilde Hannell på elvaårige Webster. Hon får rida på volten i galopp, först med de steg som är naturligast för hästen, sedan får hon försöka få in fler steg per varv – utan att ändra steglängden. Med andra ord är det rytmen som ska varieras. Därefter får hon också visa både längre och kortare steg.
– De här skillnaderna är det första man måste förstå innan man kan börja tänka på att rida piruetter, förklarar Jan.
Så småningom får Mathilde träna på stora arbetspiruetter. Det är något hon som junior egentligen inte gör på tävling ännu, men Jan tycker att man ska börja nosa på olika rörelser i tid. Han är väldigt noga med spåret, det vill säga att diametern på arbetspiruetten är exakt så stor som de har bestämt.
– En arbetspiruett är egentligen en galoppvolt du bestämmer storleken på. Jag har präntat in i mina elever att det aldrig får vara hästen som bestämmer när piruetten ska bli mindre och mer centrerad. Har vi bestämt tio meter i diameter, då ska det vara det! Först då kontrollerar ryttaren spåret, det är disciplinen det handlar om.
För att Webster inte ska föregå Mathilde och kasta sig inåt får hon sakta av till skritt innan hon går in i en mer centrerad piruett, som ska vara två meter i diameter. Hästen löser uppgiften utmärkt och blir belönad med ”längre steg och lite glädje”, som Jan uttrycker det.
Efter en kort paus får Mathilde jobba i trav på volten, med olika takt och steglängd. Idén med detta är att Webster så småningom ska bli stark nog för passage. En rörelse han och Mathilde har börjat ”leka med” på träning.
– Passage är ingen knapp man trycker på, det är ett resultat av förarbetet, något du bygger upp långsiktigt. Det är inte som en galoppfattning där det finns en viss hjälp man gör, säger Jan.
Mathilde får en fråga av konferencieren Åsa Stibner. Känner hon inte en massa krav på sig när hennes föräldrar har byggt den här fantastiska anläggningen? "Jag känner mig inte pressad alls. Anläggningen har byggts för att mina föräldrar har ett stort intresse, den står inte och faller med mig. Vad jag gör är mitt beslut", säger hon bestämt.
Från sluta till arbetspiruett
Nästa ryttare på clinicen är Marie Munters på Double Diamond II, hon är beridare och vice stallchef hos Hannell Dressage Stable. Marie har tidigare både jobbat hos Jan Brink och i Brasilien.
– Hon är en fantastiskt bra ryttare och person, en hardworker, berömmer Jan.
Även Marie får göra piruettarbete, men på ett lite annat sätt. Hon får rida på kvartslinjerna, alltså en bra bit innanför spåret, i galoppsluta. Det vill säga med hästen böjd i bålen så att bakdelen hamnar något innanför kvartsspåret. För att ta sig från den ena kvartslinjen till den på andra sidan ridhuset får hon göra en arbetspiruett, som på en båge.
– Även här kan vi börja med en diameter på tio meter och så småningom flytta linjerna så att det bara blir fem meter. På tävling får man självklart inte rida in så här på sniskan i en piruett. Men det här är en övning, poängterar Jan.
Han gillar att träna på andra linjer än där piruetterna ligger på tävling.
Marie får också visa hur man kan rida själva ingången till piruetten, utan att fullfölja den. Du behöver inte alltid göra en hel rörelse, utan kan dela upp den i sina beståndsdelar.
Marie Munters får sedan piruetträna på en liten fyrkant, där hon vänder 2-3 steg i hörnen. Detta varvas med ”glädje framåt” innan hon avslutningsvis rider två fina tävlingspiruetter, så som de ska se ut i Grand Prix.
”Marie är gravid fick vi veta för någon vecka sedan”, berättar Jan. Och vi i publiken kan vi inte låta bli att undra om han verkligen fick berätta det så här offentligt…
Rytmbyte till passage
Sist ut under clinicen är ingen mindre än Marina Mattsson på vackre skimmeln Cassio. En häst som Jan Brink verkligen tror på inför framtiden.
– Detta är nog ett av världens största ämnen för internationell topp-Grand Prix. Det skulle inte förvåna mig om vi får se det här ekipaget på tv från OS i Rio. Cassio är väldigt kvick och elektrisk, men samtidigt sansad och snäll. Han har ett extremt register i sina gångarter, säger Jan.
Brink berömmer även Marina som han menar är det givna ämnet för dressyr, samtidigt som hon har kämpat sig fram och verkligen är en ”nörd” när det gäller sitt intresse.
Hon får börja med att jogga fram Cassio lång och låg. Redan här ser man att han rör sig på ett helt annat sätt än andra hästar. Han jobbar över ryggen med enorm spänst, samtidigt som han i det här läget går avspänt och helt utan press.
Efter uppvärmningen får även Marina rida på en volt i trav, där hon varierar steglängd och rytm. Så småningom visar hon upp en lite mer passagelik trav när stegen kortas, passagen får helt enkelt växa fram.
En "jogg" utöver det vanliga.
Korta steg – mot piaff
Piaff vill Jan Brink lära in separat från passagen, genom att rida ”halva steg”. Ryttaren ger en signal från skritt och ber hästen att röra lite extra på benen, att trampa till. Så fort reaktionen blir den rätta får den sakta av och får beröm.
– Jag vill att hästen är lång och låg i halsen när jag tränar det här, och den ska gå lite framåt hela tiden. Väck från handen och lång hals, det ska vara som en lek från början, förklarar Brink.
Enligt Jan finns det tre zoner som hästen kan vara i – komfortzonen, stretchningszonen och panikzonen. I stretchningszonen lär hästen sig nya saker, men blir det panik har du begärt för mycket.
Nu har ju Marina Mattson och Cassio kommit ganska långt i arbetet med piaffen och passagen, så de får ”stajla” lite på slutet – med övergångar mellan piaff och passage och genom att visa passage med korta kvicka respektive lite längre steg. Snacka om att behärska spår, steglängd och rytm …
Avslutningen sker givetvis i komfortzonen, Cassio får jogga av med lång och låg hals.
– En fantastisk ryttare på en fantastisk häst, säger Jan.
– Och en fantastisk tränare!, fyller Marina i.
En häst i absolut världsklass.
Liknande webbartiklar
- Jan Brink om att nå dressyrtoppen: "Viljan avgör om du blir en vinnare"
- Bronsmedalj till Sverige i U25-EM
- Brink visade hingstar hos Hannells
- Kyra: "Hade jag lyssnat på alla experter hade jag aldrig haft en enda Grand Prix-häst"
- Strömsholm: Marina Mattsson och Quartermain är bäst i Sverige
- Dressyrtrio inspirerade på hopparenan: "Man gör inte halvhalt en gång i halvåret"
- Borås bjuder på stjärnspäckad dressyrclinic
- Elliot fick åka till sin idol Carl Hedin
- Brink bjöd Norrland på ”knytkalas” – och på massor av konkreta ridtips
- Knytkalaset kommer med clinic till Norrland
Framtidens hästvård med AI-teknologi
Veterinären och forskaren Elin Hernlund arbetar med en 3D-modell av häst. AI-teknologin ska kunna bedöma sjukdoms- och hälsotillstånd.
"Det ska framför allt hjälpa veterinärer med diagnostik för hästar"
Så förändrar du hästens hull
Ett för lågt eller för högt hull kan ge långsiktiga konsekvenser för hästens hälsa. Här ges konkreta tips på hur hästägare kan tänka för att nå optimalt hull.
»Utan våg är det extra viktigt att vara objektiv i sin bedömning«
Sveriges största showroom för stall
I Skåne byggs Sveriges största showroom för stall. Andreas Casselbrant ligger bakom bygget med syfte att förmedla en ärlig bild till kunden.
Variera och planera voltarbetet
Ridning på volterna är något av det vanligaste vi ryttare gör under ett ridpass. Men det är lätt att bli bekväm utan att det egentligen händer något.
EEF höll webinar om hästvälfärd
Det europeiska ridsportförbundet EEF höll ett webinar om en tidigare enkätundersökning. Panelen diskuterade arbetet för hästvälfärd.
Camilla Andreasson – en mångsysslare
Ödmjuk för sporten, vill se glädje i det hon gör samt brinner för hållbara hästar. Camilla tror en nyckel till framgång är att våga samarbeta.
Hästar omhändertagna i Värmland
Tre hästar har blivit omhändertagna av länsstyrelsen. Hästägaren hade inte ordnat ett nytt stall efter att ha blivit vräkt från sin gård.
Hästägarna skriver på avtal om välfärd
Johanna står upp för hästarnas välfärd och har infört en ny policy i sitt stall. Inga inspänningstyglar eller tvångsmetoder är tillåtna, då åker man ut.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Ökar hästens förmåga att ta upp vätska
SPC Oats är en patenterad ingrediens där mältad havre stimulerar hästens egen produktion av Protein-AF vilket är viktigt för återhämtning.
Har även viss effekt på eventuella problem i mag- tarmsystemet
Ankarcrona om framgångarna i världscupen
Sverige var på topp i världscupen. Hippson har pratat med Henrik Ankarcrona, förbundskapten hoppning, om framgångarna i Riyadh.
Nio av elva ridhjälmar klarade inte test
Det finska Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) har genomfört säkerhetstester på ridhjälmar. Flera ridhjälmar drogs bort från marknaden.
12-åriga Molly satsar mot OS i USA
Hon har bott i USA nästan hela sitt liv – men tävlar ändå under den svenska flaggan. Drömmen är att en dag vara del av det svenska OS-laget.
Vann stor tävling i Wellington: ”Trodde inte jag skulle klara det"
Varför blir hästen ”lugn” vid bremsning?
I vissa situationer kan en brems vara till hjälp när hästen ska undersökas, både veterinärt och på hemmaplan. Veterinär Eva Olsson förklarar hur de verkar.
Att bremsa en häst innebär att hästens nervsystem påverkas indirekt
Se världscupfinalens svenska segerrundor
Sverige är dubbelt upp världscupmästare och där till fick vi även en tredjeplats i hoppning. De svenska ryttarna har minst sagt levererat i Riyadh.
I Hippson-TV kan du se såväl Patrik som Henriks sista rundor
Bett eller bettlöst, är det så antingen eller?
Maria Yttermyr skriver ett nytt blogginlägg om diskussionen kring bett och bettlöst. Hon konstaterar att frågeställningar kring bett engagerar.
"Det centrala för mig är att det är hästarnas behov som styr"
Den Ultimata Plattformen
I en värld där sporternas mångfald och passionen för lagsupport inte har några gränser, introducerar Everysport.com en banbrytande lösning.
Svårklasscup i WE ska avgöras under SIHS
Working equitation har under flera år varit en uppvisningsgren under Sweden International Horse Show. Nu tar grenen ett nytt grepp.
Återupplev den svenska hoppmagin
Vilken lördagskväll det blev när den svenska hoppubliken än en gång fick uppleva sport på allra högsta nivå. Inte mindre än två svenskar på podiet.
Bildbomb: Följ den rafflande finalen genom Tomas Holcbechers lins
Hästarna kan vara vägen tillbaka till skolan
Med hjälp av hästarna vill Ulla-Karin hjälpa barn tillbaka till skolan. Deltagandet i projektet HästSam ska främja relationer, trygghet och lärande.
»Fotografi handlar bara om ögonblick«
Tomas Holcbecher köpte första kameran för över 25 år sedan. Nu fotar han ridsport över hela världen. Här delar han hemligheterna bakom en bra bild.
»Ridsport är så fantastisk, kvinnor och män tävlar mot varandra«
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!