Dressyr
Publicerad: 2014-10-22Hur mycket show "tål" dressyren? FOTO: Tomas Holcbecher
Kortprogram, moderna kläder och applåder? Sådan blir (kanske) framtidens dressyr!
Måndag till tisdag har årliga Global Dressage Forum (GDF) hållits på Blue Hors i Danmark. Och vid sidan av intressanta clinics har det bjudits på mer eller mindre eldiga diskussioner om dressyren framtid. Här sammanfattar vi några av dem.
Text: Anki Yngve
Dressyrprogrammen – för långa för tv
Eftersom FEI:s dressyrchef Trond Asmyr blivit sjuk får Hans-Christian Matthiesen, från dressyrkommittén, inleda forumet med att redovisa det internationella förbundets arbete med framtidsfrågor.
Ett stort orosmoln är att dressyrsporten inte alls sitter säker i OS-båten – och en av knäckfrågorna när det kommer till olympiader är längden på dressyrprogrammen. Dels är schemat späckat på OS och dressyr tar tid, dels menar tv-bolagen att det är svårt att sända dressyren eftersom klasserna blir så långa.
– När vi har haft möten med medier har de kommit med förslag som kan tyckas läskiga för oss i sporten, till exempel att dressyrprogrammen skulle behöva kortas ner till kanske tre minuter. Det är något vi måste fundera över inför framtiden, säger Hans-Christian och fortsätter:
– Två hela dagar med GP-dressyr på OS, med program som är sju-åtta minuter långa, är kanske intressant för oss dressyrfolk. Men det gör sporten svår att ta till sig för andra.
Kortare GP-program ska testköras
Kyra Kyrklund får, i egenskap av de aktivas representant i dressyrkommittén, kommentera det här med kortare dressyrprogram.
– Vi tränare och ryttare vill ju egentligen inte ha kortare Grand Prix:er, programmen som de ser ut i dag visar på ett bra sätt hur väl hästen har tränats. Men FEI kommer att göra dem kortare, vad vi än säger. Så det vi kan göra är att arbeta med dem, för att ändå få det så bra som möjligt, säger hon.
Kyra menar att man nog inte alltid kommer att behöva använda den korta versionen av ett program. Ryttarna kanske kvalar i de långa programmen, medan själva mästerskapet rids i det mer publikvänliga kortformatet?
– Sedan är frågan om man fortfarande ska pressa in allt fast på kortare tid, eller om det finns moment eller repetitioner som kan plockas bort. Inget är gjutet i sten ännu, säger hon.
Kyra avslöjar dock att det har tagits fram två testprogram på GP-nivå, som är cirka fyra minuter långa. Det ena har alla moment kvar, medan en del saker har plockats bort i det andra. Dessa program kommer inom kort att testas i Tyskland, med riktiga Grand Prix-hästar.
– För mig är inte OS ”värst”, på VM är det ännu fler ryttare och länder med. Det blir helt enkelt för mycket för domarna att döma som det är i dag, konstaterar hon.
Pratar för lite om publiken
Under måndagseftermiddagen hölls en paneldiskussion om sponsring inom dressyr, där idétaket höjdes ett snäpp ytterligare. I panelen satt Lisa Lazarus som jobbar med affärsutveckling på FEI, Gerrit Jan Swinkels som både är affärsman och president för tävlingarna Indoor Brabant i Holland, samt Martin Richenhagen som jobbar för Fendt – storsponsor inom ridsporten – och som dessutom är internationell dressyrdomare.
Gerrit Jan Swinkels inleder med att säga att vi pratar alldeles för lite om publiken inom dressyrsporten.
– Vi måste ändra mycket med dressyren och vi måste börja nu. Kürformatet är redan 25 år gammalt, sedan dess har det inte hänt mycket. Varför inte tillåta applåder under pågående ritt? Det skulle förändra en hel del!
Han fortsätter:
– Sedan behöver vi fler sponsorer, det är för stor skillnad mot hoppningen. Det sponsorerna vill ha är stjärnor, tv-sändningar, spännande sport och valuta för sina investeringar. Vilket de inte erbjuds av dressyrsporten i dag.
Enligt Lisa Lazarus på FEI handlar det om att hitta rätt balans mellan innovation och tradition.
– En stor utmaning är att dressyrformatet, med 50 ryttare som rider sju minuter var, inte är så lätt att sälja till tv. Men så fort vi får formulan rätt, kanske genom kortare program och klasser, kommer vi att kunna se en otrolig tillväxt. Vi måste se medierna som våra vänner. De vill få ut dressyren, men vi måste lyssna till vad de säger.
Dressyr borde vara underhållning
Martin Richenhagen pratar om ännu radikalare förändringar än panelkollegorna.
– Vi måste fråga oss vad kunderna vill se. Till och med att döma dressyr kan vara tråkigt, tänk då på publiken!
Eftersom han bor i USA jämför han med amerikansk fotboll, som verkligen är underhållning.
– Vi kallar det för ”horse show”, men dressyr är ingen show längre. När en spanjor kastade in sin hatt i publiken skapade FEI en regel om att så får man inte göra. Och när någon rider med en hand, då pratas det om att ”det här måste vi skapa en regel mot”. Någon ville använda dressyrstaketen som reklamplats, men det fick man inte… Vi gillar nog inte underhållning, säger han, medvetet provocerande.
Martin är själv domare, men blir nästan arg på dem som säger att det inte går att korta programmen till tre-fyra minuter.
– Vi saknar fantasi, klart att det går! Från början var faktiskt programmen lite mer flexibla, på OS 1912 i Stockholm red inte alla exakt samma rörelser. Det var vi som gjorde det så väldigt tyskt och ville kontrollera allt. Det kan jag säga eftersom jag själv är tysk, även om jag bor i USA.
Han går till och med så långt att han säger att skadefrekvensen kan vara onödigt hög bland dressyrhästarna på toppnivå i dag, för att vi gör för mycket med dem.
– Varför ska det vara piaff fem gånger och så väldigt mycket passage? Och varför måste precis allt visas åt båda hållen?
Uråldriga kläder
En annan sak Martin Richenhagen anser måste förändras i dressyren är klädkoden.
– Någon rider med hatt och någon med hjälm, det blir ju helt tokigt. För att inte tala om fracken! En jacka som någon kom på för 200 år sedan att man skulle rida jakt i… Allt det här är väldigt, väldigt gammeldags.
Han menar också att vi är inkonsekventa i vårt sätta att prata om sporten.
– Man får inte ha spö inne på banan för att det inte är så hästvänligt, men sedan får man ha det på framridningen. Vad är logiken? Antingen bestämmer vi att spö är okej och då får man ha det på båda ställena. Eller så tar vi bort det helt.
Det är enligt Martin inte så dumt att prata med folk som ser dressyr för första gången, och höra vad de tycker.
– Under Hongkong-OS frågade jag några kineser som lämnade läktaren under dressyren varför de gick. Och de sa att de aldrig hade sett en så tråkig hästkapplöpning…, skrattar han.
Gerrit Jan fyller i, och tycker att vi även behöver se över prisutdelningarna, för att det ska bli lite mer show. Martin håller med, men poängterar samtidigt att vi inte får skrämma hästarna.
Applåder eller inte?
Det uppstår en diskussion om det här med applåder under pågående ritt. Lisa Lazarus menar att så fort någon vill ändra på något, då kommer argumentet upp att det kommer att skrämma hästarna.
– Men vissa saker kanske vi helt enkelt behöver testa, för att se om de verkligen blir så rädda?
Martin Richenhagen nämner amerikansk fotboll igen, där publiken kommer och går på läktarna under matchens gång, till exempel för att hämta popcorn. Det är okej på en hopptävling också, men under dressyr ska man sitta knäpptyst och stilla.
Kyra Kyrklund drar sin anekdot om Matador, som blev livrädd för fotosmattret under en stor tävling. Först skällde hon på fotograferna och bad dem att låta bli att fotografera när hon red, men det vägrade de förstås. Så i stället tränade hon i 1,5 timma i skritt och lite trav på uppvärmningsbanan, med en kamera som smattrade hela tiden.
– Jag hade valet att antingen åka hem eller att vänja honom. Till slut rörde han inte ett öra, säger hon.
När det gäller prisutdelningar har Kyra lärt sina hästar att komma in där och lita på henne. De hetaste har fått ha öronproppar under ärevarvet.
– Om det är bättre för hästen, varför kan den inte få ha öronproppar även inne på tävlingsbanan? Vi måste tänka nytt, annars är vi inte en OS-gren så mycket längre, säger Martin Richenhagen.
Självklart får nytänkarna även mothugg. Legendaren Wilfried Bechtolsheimer jämför till exempel dressyren med konståkning, de obligatoriska programmen där har inte heller en massa publik.
– Dressyr är ingen actionsport som fotboll, vi kan inte ”go crazy”. Jag tycker att vi har kommit ganska långt som det redan är, säger han.
Kyra berättar hur hon helt enkelt fick vänja Matador vid kamerasmatter. FOTO: Anki Yngve
Mer transparent bedömning
Kyra Kyrklund är även uppe på podiet och pratar för IDRC:s, alltså den internationella dressyrryttarklubbens, räkning. Den har nämligen tagit fram ett förslag till förändring av bedömningssystemet för dressyr.
Drömmen för IDRC är att man som ryttare bättre ska kunna förstå varför man har fått en viss siffra på en rörelse, eftersom det i domarhandboken exakt specificeras hur mycket avdrag ett visst ”fel” ger. Utgångsläget är en tia, sedan dras det av från det.
– I vårt förslag ingår bedömning med decimaler ner till 0,1. Vi måste få in något som skiljer ryttarna i mitten från varandra, och som gör att de kommer i rätt ordning. Halvpoäng räcker inte, säger Kyra.
Idén med den nya bedömningen går i korthet ut på att domarna använder samma protokoll som i dag, men räknar i huvudet utifrån riktlinjerna i handboken. Redan i dagsläget döms alla rörelser med de åtta punkterna på utbildningsskalan i bakhuvudet. Utifrån hur allvarligt ett fel bedöms, till exempel vad gäller rakriktning eller stöd, blir det olika avdrag. Ett mindre fel ger kanske minus 0,1 medan ett riktigt allvarligt ger minus 5.
– Nivåerna är inte huggna i sten, men det här är grundidén, säger Kyra.
En domare i publiken protesterar. Hon säger att ”Jag är ingen matematiker, hur ska jag hinna med?”. Kyra lugnar henne och menar att det här inte ska behöva ta längre tid än i dag, de erfarna domarna gör redan mer eller mindre på det här sättet. Det handlar om utbildning och träning, skulle ett sådant här system implementeras måste det självklart få ta tid.
Traditionen är stark
Det kan kanske låta på referaten ovan som att dressyrsporten absolut är beredd att ta stora kliv framåt – mot en mer modern och publiktillvänd framtid. Men att alla inte är ense om vikten av förändring, och om hur vägen framåt bör se ut, blev tydligt under tisdagen.
Då bjöd den danska dressyrdomaren, journalisten och författaren Jytte Lemkow på ett föredrag om harmoni inom dressyrsporten. Med harmoni menar honom inte bara inom sådant som hästens form och kontakt, utan även i exempelvis kläder.
När Jytte, i sin mycket personligt hållna Powerpoint-presentation, skriver att hjälmar till fracken stör estetiken och att exempelvis flaggor och färg på utrustningen inte passar dressyren – då kommer det spontana applåder från flera håll i publiken. Något i alla fall jag tolkar som att många faktiskt inte vill ha någon större förändring, utan tycker att dressyrsporten är bra som den är och har varit.
taggar
Hästgård med mysigt sjöläge
Utanför Söderköping finns en hästgård med strandläge, hus med pool, sju boxar samt tre mindre ponnyboxar och en egen ridbana.
”Charlie” byttes mot ensilagebalar som liten
Det tog hundra försök för Ebba Berglöf att hoppa upp på Catch Me Not innan Peder för tolv år sedan såg honom på en tävling.
Här berättar ägaren mer om hästen som blev trea i världscupfinalen
Sveriges största showroom för stall
I Skåne byggs Sveriges största showroom för stall. Andreas Casselbrant ligger bakom bygget med syfte att förmedla en ärlig bild till kunden.
Misstänkts gjort sexuell handling mot häst
En man i södra Sverige ska vid flera tillfällen ha tagit sig in i stall och även gjort sexuella handlingar mot en häst. Nu åtalas han för flera brott.
Vid ett tillfälle hittades han inne i en hästbox med en stol
Grannfejd i Halmstad – häst fick avlivas
Två grannar har haft en konflikt med varandra i Halmstad. Den ena grannen misstänkts ha släppt ut den andra grannens hästar under gårdagen.
Hästägaren: “Jag var helt i chocktillstånd”
Patrik Kittel och hästen Touchdown skrev i helgen in sig i historieböckerna. Hästägaren är fortfarande omtumlad av vinsten.
Framtidens hästvård med AI-teknologi
Veterinären och forskaren Elin Hernlund arbetar med en 3D-modell av häst. AI-teknologin ska kunna bedöma sjukdoms- och hälsotillstånd.
"Det ska framför allt hjälpa veterinärer med diagnostik för hästar"
Så förändrar du hästens hull
Ett för lågt eller för högt hull kan ge långsiktiga konsekvenser för hästens hälsa. Här ges konkreta tips på hur hästägare kan tänka för att nå optimalt hull.
»Utan våg är det extra viktigt att vara objektiv i sin bedömning«
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Den Ultimata Plattformen
I en värld där sporternas mångfald och passionen för lagsupport inte har några gränser, introducerar Everysport.com en banbrytande lösning.
Variera och planera voltarbetet
Ridning på volterna är något av det vanligaste vi ryttare gör under ett ridpass. Men det är lätt att bli bekväm utan att det egentligen händer något.
EEF höll webinar om hästvälfärd
Det europeiska ridsportförbundet EEF höll ett webinar om en tidigare enkätundersökning. Panelen diskuterade arbetet för hästvälfärd.
Camilla Andreasson – en mångsysslare
Ödmjuk för sporten, vill se glädje i det hon gör samt brinner för hållbara hästar. Camilla tror en nyckel till framgång är att våga samarbeta.
Hästar omhändertagna i Värmland
Tre hästar har blivit omhändertagna av länsstyrelsen. Hästägaren hade inte ordnat ett nytt stall efter att ha blivit vräkt från sin gård.
Hästägarna skriver på avtal om välfärd
Johanna står upp för hästarnas välfärd och har infört en ny policy i sitt stall. Inga inspänningstyglar eller tvångsmetoder är tillåtna, då åker man ut.
Ankarcrona om framgångarna i världscupen
Sverige var på topp i världscupen. Hippson har pratat med Henrik Ankarcrona, förbundskapten hoppning, om framgångarna i Riyadh.
Ökar hästens förmåga att ta upp vätska
SPC Oats är en patenterad ingrediens där mältad havre stimulerar hästens egen produktion av Protein-AF vilket är viktigt för återhämtning.
Har även viss effekt på eventuella problem i mag- tarmsystemet
Nio av elva ridhjälmar klarade inte test
Det finska Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) har genomfört säkerhetstester på ridhjälmar. Flera ridhjälmar drogs bort från marknaden.
12-åriga Molly satsar mot OS i USA
Hon har bott i USA nästan hela sitt liv – men tävlar ändå under den svenska flaggan. Drömmen är att en dag vara del av det svenska OS-laget.
Vann stor tävling i Wellington: ”Trodde inte jag skulle klara det"
Varför blir hästen ”lugn” vid bremsning?
I vissa situationer kan en brems vara till hjälp när hästen ska undersökas, både veterinärt och på hemmaplan. Veterinär Eva Olsson förklarar hur de verkar.
Att bremsa en häst innebär att hästens nervsystem påverkas indirekt
Se världscupfinalens svenska segerrundor
Sverige är dubbelt upp världscupmästare och där till fick vi även en tredjeplats i hoppning. De svenska ryttarna har minst sagt levererat i Riyadh.
I Hippson-TV kan du se såväl Patrik som Henriks sista rundor
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!