Text: Anna Nordin
Foto: Florence Tullberg Linder
  
Trion återkommer ofta under clinicen till begreppet grundridning och till vikten av att låta den genomsyra all träning på alla nivåer.
– Hos unghästen handlar det om att bygga upp ett signalsystem som följer hästen ända upp till Grand Prix, förklarar Tinne.
Detta bygger i sin tur på att hitta de tre B:na. Balans, bärighet och bjudning.
– Jobba utifrån att hästen ska tycka att det är roligt och vilja vara med. Och det är otroligt viktigt att ryttaren lär sig att ge rätt signaler. Leta alltid orsaken till eventuella missförstånd hos dig själv, tillägger Lussan.
   
Prioritera bra träning
Tessan betonar vikten av bra tränare i detta sammanhang.
– När Dante Weltino var åtta år insåg jag vilken oerhört fin häst jag hade och att jag behövde hjälp för att kunna förvalta honom. Jag funderade på vilken tränare jag var imponerad av, tog mod till mig och frågade om han (Klaus Balkenhol, reds anm.) ville hjälpa mig.
Hon själv är en ”vanlig” ridskoleryttare från början, med ett starkt driv att utvecklas. Ett driv som bland annat förde henne till Tyskland, där Nilshagen i dag är verksam. Lussan skjuter in:
– Ingen ryttare klarar sig utan en bra tränare. Och personkemin är viktig för ett gott samarbete.
Det är inte minst hon och Tinne ett exempel på, som har ett nära samarbete sedan många år tillbaka.
– Jag vet inte vad jag hade gjort utan Lussan. Det är en trygghet för mig att hon finns där på marken och kan vara min spegel. Ibland syns saker som inte känns, och tvärtom. Hon är också ett stöd för mitt självförtroende och kan hjälpa mig att hitta alternativa vägar om något inte fungerar, säger Tinne.
  

   
Anpassa dig efter unghästen
När det gäller unghästar är trion överens om att det viktigaste är att bygga för framtiden.
– Anpassa dig efter hästen, låt det ta den tid det tar, säger Tessan.
Hon tar sin egen kommande stjärna DSP Dominy som exempel.
– Vi vann Bundeschampionatet förra året och satsar på unghäst-VM i år. Men det är inte det viktigaste i världen. Visst är det kul att vinna unghästchampionat och vi matchar honom för det. Om det inte blir av är jag dock lika glad ändå, säger Tessan och fortsätter:
– Vi jobbar vidare och det kommer nya mål. Det är hästen som avgör vad han är redo för. Och det är så roligt att rida den här hästen i träning varje dag oavsett.
Hos unghästar letar Tinne framför allt efter tre jämna gångarter som är reglerbara.
– De får inte tappa i kvalitet när man sätter hästen i samling.
Lussan tillägger:
– Galoppen är viktigast, för den är svårast att förändra. Jag kollar att hästen kan bära sig och kan förändra sin galopp.
  
Svag öppna bygger bärighet
Tinnes nya häst Esperance, en nioårig valack som hon satsar på inför OS i Tokyo, har en galopp som behöver extra omsorg.
– Hans galopp är väldigt stor, förklarar Tinne, så det är viktigt att han får bygga upp mycket styrka för att kunna använda den i exempelvis galoppiruetter.
Lussan tipsar om hur man kan träna för att öka bärigheten i galoppen.
– Rid lite svag öppna, med det inre bakbenet placerat på ett spår mellan frambenens spår, det är nyckeln till en bärig galopp. Bakbenen kommer då längre in under hästen och den får bära upp sig i uppförsbacke, vilket är målet med galopparbetet.
Hon fortsätter:
– Leta efter hästens eget tempo i galoppen, det är där den har bäst kvalitet med en rund och luftig galopp. Utgå sedan från det tempot och öka och minska gradvis för att utveckla gångarten allt mer.
Att bygga upp styrka tar tid, och behöver få ta tid.
– När vi jobbar med piruetterna tar vi därför bara några språng åt gången, förklarar Tinne och visar.
Det är viktigt att inte be om för mycket. Du ska inte fortsätta att kräva tills du måste dra eller klämma, ta en paus och gör om igen i stället.
– Bestraffning och irritation leder ofta till en ond spiral. Hästen ska inte behöva få med sig några negativa erfarenheter i bagaget, för de sitter lätt kvar. Ge den en chans att prestera – börja till exempel inte med något nytt och svårt när du redan har ridit 45 minuter och hästen är trött. Dessutom är det lätt att en trött häst får mjölksyra och det höjer skaderisken avsevärt, säger hon.
  

  
Pausar och stretchar ofta
Trots att Tessans Dominy är lite spänd och ofokuserad när han först kommer in, slappnar han av allt mer och vänder sin uppmärksamhet mot sin ryttare. Nishagen inleder med att rida lätt i en lång och låg form, för att hästen ska öppna upp i nacken så att ryggen blir fri.
– Jag vill framför allt få honom lösgjord och i takt, förklarar hon, och vill få hästen koncentrerad på mig.
Travjobbet följs av samma upplägg i galoppen. Efter denna uppvärmning plockar Tessan upp formen till lite högre nacke och ber om mer schvung i traven.
– Jag kollar av att han är i takt, släpper fram och gör halvhalter om vartannat.
Tessan är ett skolexempel på hur viktiga pauserna är i träningen av hästen. När hon och Dominy visar sin bytesträning lägger hon honom lång och låg mellan varje byte.
– Så fort han har gjort något bra blir det behagligt, det har jag lärt honom. Jag visar det genom att belöna med ett mer avspänt arbete, berättar hon.
Emellanåt ställer hon sig även i fältsits och låter hästen galoppera på lite.
– Stretchning är viktigt, påpekar Tessan, när de blir korta i nacken är det lätt att de släpper i ryggen. Och eftersom de behöver arbeta över ryggen stretchar jag många gånger under passet.
  
Från arbete till avspändhet
Lussan berättar att hon är imponerad av Tessans förmåga att få hästen att växla mellan arbete och avspändhet på ett ögonblick.
– Efter varje gång du har låtit honom spänna av är det som att du får en växel till när du ber om arbete igen.
– Mitt mål är att jag ska kunna spänna bågen och sedan kunna komma till total avspändhet sekunden efter, inflikar Nilshagen.
Hon skrittar väldigt ofta under sitt pass:
– Det behöver inte vara långa sträckor åt gången, men de där skrittstegen är en bra försäkring för att hålla mjölksyran borta och hästens arbetsvilja på topp. Kom också ihåg att skritten inte bara ska vara en paus, du behöver även jobba i skritt eftersom det är en viktig del av dressyren.
Lussan kommer med ett riktigt bra tips för bytesträningen.
– Byte på serpentinbåge ger lugna och luftiga byten. Gör bågarna lite droppformade, alltså rid lite tillbaka mot den föregående bågen i stället för rakt över ridbanan, då blir bytet uppåt och luftigt. Det får hästen att automatiskt ta tillbaka sin vikt till bakbenen, vilket gör att bytet blir framåt och i uppförsbacke.
Man hör hela tiden Tessan prata med sin häst. Hon berömmer och peppar den, och man ser hur hästen lyssnar och blir intresserad.  
– Tala om när den gör rätt, det är det den ska komma ihåg. När jag tränar något som är extra svårt har jag med en godisbit i fickan, för att kunna ge när den klarar det.
  

  
Små hjälper och mycket beröm
Övergångar mellan och inom gångarter är en väldigt användbar metod på alla nivåer, och något som samtliga i trion använder flitigt.
– Det blir en check av signalsystemet och bygger upp ett förtroende hos din häst. Hästen lyssnar på sin ryttare och får tillgång till hela sitt register, säger Tessan och fortsätter:
– Jag är en liten ryttare och behöver ha hästarna med mig. Skulle jag starta en dragkamp så skulle jag förlora.
Lussan håller med:
– Med små hjälper och mycket beröm får du hästen med dig, det är så fint att se.
Trion avslutar med att bjuda på sina bästa råd, även råden är på temat att uppmuntra sin häst.
– I din vardagsträning, se till att sluta med flaggan i topp. Så att hästarna vill jobba mer, rid dem inte för trötta, säger Lussan.
– Utgå från att hästen försöker göra rätt, att den vill förstå, fortsätter Tinne.
Och Tessan avslutar:
– Ta hjälp, var avspänd och håll humöret uppe. Var i en bra mental balans varje gång du rider. Ha tålamod, skritta och pröva igen.

Redaktion Hippson

redaktion@hippson.se