Text: Ida Röök
Foto: Adobe Stock och Monica Collin (porträtt)
  
Inför varje år tittar man på dressyrprogrammens utformning och genomför en del ändringar. Det är domaren Lars Andersson som är ansvarig för att föra in dessa. I år handlar det om att momenten överstrykning och längning av hästens form har tillkommit i Medelsvår C:1 och Medelsvår C:2.
– Vi har sedan tidigare lagt in dessa moment i LA-programmen och meningen är att de ska finnas till och med Medelsvår B. Det vi vill se i och med de här momenten är att hästarna är lösgjorda och eftergivna. Vi vill se att hästen bibehåller kontakten i en eftergiven form och att den är avspänd. Det är ditåt vi strävar hela tiden, att hästarna ska vara avspända i sitt arbete, förklarar Lars.
  
Ändringar testas
Att föra in ändringar i programmen är en tidskrävande syssla.
– De nya momenten ska passa in i programmet så att det flyter på, programmen får inte bli längre tidsmässigt. Vi har ryttare som testrider programmet med olika typer av hästar innan ändringen spikas, säger Lars.
Före årsskiftet blev det klart att FEI stryker de så kallade ”collective marks”-betygen i sina program, förutom ryttarbetyget som blir kvar, på svenska ”allmänt intryck”. Men i de svenska programmen blir dessa kvar, i alla fall tills vidare.
– I Sverige har vi tyckt att vi vill ha kvar de här bedömningspunkterna just för att man kan sammanfatta ritten som helhet på ett väldigt bra sätt, säger Lars.
Under lång tid har bettlös tävlingsdressyr och även lättridning i dressyrprogram varit på tapeten. Huruvida det blir aktuellt att göra ändringar i regelverket när det gäller dessa saker ska nu diskuteras inför nästa års nya TR.
  
Bettlöst och lättridning diskuteras
– Jag vill inte förekomma några diskussioner på något sätt, men rent generellt kan jag väl tycka att det finns svårigheter med att tillåta lättridning rakt av. Någonstans handlar det om ryttarutbildning, är man tillräckligt långt kommen i sin tävlingsförberedelse ska man också kunna sitta ner i traven när man tävlar. Sedan är det en annan sak när det gäller unghästklasser, säger Lars och fortsätter:
– Vad gäller bettlöst ska även detta diskuteras. Möjligen kan man tillåta egna klasser för dem som vill rida bettlöst. I dressyr handlar det bland annat om att bedöma kontakten med hästens mun, det kan man inte med en häst som rids på bettlöst huvudlag. Men som sagt, jag vill inte förekomma de diskussioner vi nu kommer att ha. Vi är många som ska komma överens om hur detta ska hanteras.
2019 ska det alltså komma nya tävlingsreglementen, under hela 2018 kommer förändringar och nyheter att diskuteras och eventuellt testas för att se hur de fungerar.

Ida Röök

redaktion@hippson.se