Dressyr
Publicerad: 2018-05-21Foto: Ulrika Haglund och Frida Bank
På clinic med Jan-Ove Olsson: ”Böj inte halsen för mycket”
På tisdagskvällen i förra veckan höll Jan-Ove Olsson en clinic i Östersund på temat "Vad tittar domaren på och vad är det som avgör betyget i en rörelse?". Med hans hjälp höjde ekipagen sina poäng på utvalda delar i dressyrprogrammen.
Text och foto: Ulrika Haglund
Under kvällen red fyra ekipage för Jan-Ove, som är dressyrdomare upp till Intermediare. Först ut var Lova Hallbäck på C-ponnyn Bråtgärdets C Quipido som tävlar på Lätt A-nivå. Ekipaget började med att visa mellanskritt.
– Passa så att inte skritten blir för kort i frampartiet. Hästen ska ha framåtgripande framben och skritten ska vara ren och energisk, säger Jan-Ove.
Han berättar att många paketerar hästen för mycket framifrån och att skritten då blir tvåtaktig. Med för kort eller för lång tygel tappar din häst takten.
– Nu har du gått från en sexa till en sjua i betyg på er skritt, säger Jan-Ove efter en stund.
Renhet i takten
Energin och takten hos Lovas ponny är bra, men ponnyn bör ha något högre nacke i traven för att få mer poäng.
– Takten ska vara lugn utan att stegen kortas. I arbetstrav är renhet i takten en viktig del av bedömningen.
Ekipaget visar sedan arbetsgalopp på en volt.
– Där har du den bästa gångarten på din ponny. Det är fin balans, rytm och form. Galoppen ligger på en åtta i bedömningen. Voltspåret ska vara mitt under hästen.
Sedan visar ekipaget delar ur Lätt A:1. Jan-Ove förklarar att det kan vara en fördel att vända upp i den "jobbigare" galoppen för hästen, eftersom det då blir lättare att få till en mjuk halt.
Lova visar en bärig, bra galopp på sin ponny.
Förböj inte halsen
Avslutningsvis är det dags för skänkelvikning.
– Skänkelvikningen ska ha en lugn takt och ge hästen plats framtill. Passa så att du inte förböjer halsen, då kan bakdelen komma före, förklarar Jan-Ove.
Nästa ekipage är Johanna Johansson på hästen Cornelis och Karolina Söderberg på hästen Storgårdens Cambrioleur, som tävlar på medelsvår nivå. Det är två ganska olika hästar. Johannas är lite lång och har en rörlig och ren skritt. Karolinas häst är kortare i kroppen och har något jobbigare att hitta en bra skritt.
– Johannas häst mår bra av att pendla mellan ökad skritt och mellanskritt. Karolinas häst behöver mjukgöras för att få framåtbjudning, då kan sidvärtsrörelser vara en bra övning. Detta för att få bättre balans i skritten.
Karolina och Cambrioleur till vänster och Johanna och Cornelis till höger.
Öka engagemanget
När ekipagen rider samlad skritt får Johanna instruktioner om att öka engagemanget från hästen, så att inte takten blir för långsam. Medan ekipagen arbetar med skritten ökar betygen med ett eller två poäng.
– Karolinas häst har bra takt i traven. Johannas häst har lugn takt, men hon får passa sig så att takten inte blir för långsam och så att hästen inte blir för lång.
Jan-Ove förklarar att Johannas häst ska stimuleras till mer engagemang så att han blir kvickare. På Karolinas häst ska hon försöka öka steglängden. Då kommer ryttarna att höja sina poäng på travarbetet.
Johannas häst har en framåt och vägvinnande galopp, men behöver bli lite kvickare även där.
Mjuk innersida
Ekipagen får visa programdelen som innehåller öppna, volt och sluta ur Medelsvår C.
– Böj inte halsen för mycket, då försvinner balansen och bärigheten. Detta är ett ganska vanligt fel. Tänk att innersidan ska vara mjuk, hästen ska ha utrymme att trava och får inte bli för kort, säger Jan-Ove och fortsätter:
– Passa så att det inte blir skänkelvikning i öppnan, då blir det även skänkelvikning på volten. Tvära hellre mindre.
Sista delen av rörelsen är viktigast, att den blir bättre och bättre i stället för tvärtom.
När Karolina har sin häst rakare i halsen får den bättre balans. De ökar sitt betyg med två poäng i öppna och på volten.
– Det är vanligare med högre poäng för sluta än för öppna. Ryttaren sitter inte mitt över hästen i öppna, vilket gör det svårare. I sluta sitter ryttaren med i rörelsen och då blir det lättare.
Ekipaget får sedan rida den förvända galoppdelen ur Medelsvår C-programmet, medan Jan-Ove förklarar vad man bör tänka på.
– Forma innersidan i den förvända galoppen och behåll engagemanget. På träning kan tagen bakdel vara till fördel för vissa hästar, för att förbättra den förvända galoppen.
Mellangalopp hjälper ryggen
Det sista ekipaget för dagen är Anneli Elofsson och hästen Furtado som tävlar på Intermediare-nivå. Skritten är framåtgripande och rörlig, Anneli får instruktioner om att passa så att inte hästen kommer i framvikt. Efter en stund har de höjt betyget. Sedan visar de skrittpiruett åt båda hållen.
– Jobba hästen rätt i rätt varv. Det behöver inte vara samma arbete som ska göras åt båda hållen, säger Jan-Ove, när han förklarar vad Anneli bör tänka på vid vändningar i respektive varv.
Furtado är spänd för dagen och ekipaget får arbeta i mellangalopp på långsidorna, för att hjälpa ryggen att komma i gång. Furtado är en stor häst med stora rörelser. Jan-Ove förklarar att stora hästar ofta behöver gymnastiseras för att bli kvickare. Mycket variation inom och mellan gångarterna, och inte för långa ridpass, är det som gäller.
Anneli och Furtado visar galopp på medellinjen.
Från bakhov och framåt
För att komma upp till betygen åtta till tio i ett dressyrprogram krävs bärighet.
– Som domare tittar vi på renhet och takt i gångarterna, på lösgjordhet både mentalt och fysiskt samt på kontakt och stöd. Då gäller det från bakhov och framåt. Hästen ska vara självbärig. Ju högre klass desto bättre bärighet ska hästen ha, det är basen i bedömningen.
Jan-Ove poängterar att det alltid är hästens välbefinnande som ska gå först. Som tävlingsdeltagare bör ryttaren kunna tävlingsreglementet någorlunda och vad Code of Conduct innehåller.
Fotnot: Clinicen arrangerades av Åsbygdens ryttarförening, i ett privat ridhus i Öd strax utanför Östersund.
1. Inom all hästsport är omsorgen om och omvårdnaden av hästen av yttersta vikt.
2. Hästens välbefinnande skall alltid komma i första hand, före krav från uppfödare, tränare, ryttare, ägare, hästhandlare, organisatör, sponsorer, media och funktionärer.
3. Hästens hälsa och välfärd måste garanteras vid all hantering av hästens väl som vid all veterinär behandling.
4. Högt ställda kvalitetskrav på fodermedel, hygien, hälsa och säkerhet för hästen måste uppfyllas.
5. Tänk på hästens närmiljö. Ventilation, utfodring och vattning måste fungera tillfredsställande. Detta gäller också under transport av hästen.
6. Det är viktigt att ständigt verka för ökad utbildning och ökade kunskaper om hästhållning och träning.
7. För hästens bästa är det väsentligt att ryttaren är kompetent och kunnig och dessutom i god fysisk kondition.
8. Hästen är en levande varelse och detta måste beaktas vid all ridning och träning. Metoder som FEI och Svenska Ridsportförbundet anser olämpliga får inte användas.
9. Svenska Ridsportförbundet skall på ett lämpligt sätt kontrollera att medlemmar, ridklubbar och distrikt värnar om hästens välfärd.
10. De nationella och internationella bestämmelser som gäller inom ridsporten beträffande hästens hälsa och välfärd måste följas inte bara under nationella och internationella tävlingar utan också under träning. Tävlingsregler och bestämmelser måste ständigt granskas för att säkerställa hästens välbefinnande.
Liknande webbartiklar
- Unghästklasser i dressyr – så bedöms fem-, sex- och sjuåringen
- Proffsens tips inför treåstestet eller kvalitetsbedömningen
- Digital träningstävling i dressyr: ”Viktigt att fortsätta göra utvecklande saker”
- Så maximerar du din ritt – tips från dressyrdomaren Britt Hammar
- Fin dressering
- Unghäst-VM i Ermelo är redo i startboxen
- Djupsnöträning även för Svanken
- Dressyrprogram och flyttningar i djupsnön
- Programridning - igen
- Programridningsträning
Hästägaren: “Jag var helt i chocktillstånd”
Patrik Kittel och hästen Touchdown skrev i helgen in sig i historieböckerna. Hästägaren är fortfarande omtumlad av vinsten.
Framtidens hästvård med AI-teknologi
Veterinären och forskaren Elin Hernlund arbetar med en 3D-modell av häst. AI-teknologin ska kunna bedöma sjukdoms- och hälsotillstånd.
"Det ska framför allt hjälpa veterinärer med diagnostik för hästar"
Den Ultimata Plattformen
I en värld där sporternas mångfald och passionen för lagsupport inte har några gränser, introducerar Everysport.com en banbrytande lösning.
Så förändrar du hästens hull
Ett för lågt eller för högt hull kan ge långsiktiga konsekvenser för hästens hälsa. Här ges konkreta tips på hur hästägare kan tänka för att nå optimalt hull.
»Utan våg är det extra viktigt att vara objektiv i sin bedömning«
Variera och planera voltarbetet
Ridning på volterna är något av det vanligaste vi ryttare gör under ett ridpass. Men det är lätt att bli bekväm utan att det egentligen händer något.
EEF höll webinar om hästvälfärd
Det europeiska ridsportförbundet EEF höll ett webinar om en tidigare enkätundersökning. Panelen diskuterade arbetet för hästvälfärd.
Camilla Andreasson – en mångsysslare
Ödmjuk för sporten, vill se glädje i det hon gör samt brinner för hållbara hästar. Camilla tror en nyckel till framgång är att våga samarbeta.
Hästar omhändertagna i Värmland
Tre hästar har blivit omhändertagna av länsstyrelsen. Hästägaren hade inte ordnat ett nytt stall efter att ha blivit vräkt från sin gård.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Ökar hästens förmåga att ta upp vätska
SPC Oats är en patenterad ingrediens där mältad havre stimulerar hästens egen produktion av Protein-AF vilket är viktigt för återhämtning.
Har även viss effekt på eventuella problem i mag- tarmsystemet
Hästägarna skriver på avtal om välfärd
Johanna står upp för hästarnas välfärd och har infört en ny policy i sitt stall. Inga inspänningstyglar eller tvångsmetoder är tillåtna, då åker man ut.
Ankarcrona om framgångarna i världscupen
Sverige var på topp i världscupen. Hippson har pratat med Henrik Ankarcrona, förbundskapten hoppning, om framgångarna i Riyadh.
Nio av elva ridhjälmar klarade inte test
Det finska Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) har genomfört säkerhetstester på ridhjälmar. Flera ridhjälmar drogs bort från marknaden.
12-åriga Molly satsar mot OS i USA
Hon har bott i USA nästan hela sitt liv – men tävlar ändå under den svenska flaggan. Drömmen är att en dag vara del av det svenska OS-laget.
Vann stor tävling i Wellington: ”Trodde inte jag skulle klara det"
Varför blir hästen ”lugn” vid bremsning?
I vissa situationer kan en brems vara till hjälp när hästen ska undersökas, både veterinärt och på hemmaplan. Veterinär Eva Olsson förklarar hur de verkar.
Att bremsa en häst innebär att hästens nervsystem påverkas indirekt
Se världscupfinalens svenska segerrundor
Sverige är dubbelt upp världscupmästare och där till fick vi även en tredjeplats i hoppning. De svenska ryttarna har minst sagt levererat i Riyadh.
I Hippson-TV kan du se såväl Patrik som Henriks sista rundor
Sveriges största showroom för stall
I Skåne byggs Sveriges största showroom för stall. Andreas Casselbrant ligger bakom bygget med syfte att förmedla en ärlig bild till kunden.
Bett eller bettlöst, är det så antingen eller?
Maria Yttermyr skriver ett nytt blogginlägg om diskussionen kring bett och bettlöst. Hon konstaterar att frågeställningar kring bett engagerar.
"Det centrala för mig är att det är hästarnas behov som styr"
Svårklasscup i WE ska avgöras under SIHS
Working equitation har under flera år varit en uppvisningsgren under Sweden International Horse Show. Nu tar grenen ett nytt grepp.
Återupplev den svenska hoppmagin
Vilken lördagskväll det blev när den svenska hoppubliken än en gång fick uppleva sport på allra högsta nivå. Inte mindre än två svenskar på podiet.
Bildbomb: Följ den rafflande finalen genom Tomas Holcbechers lins
Hästarna kan vara vägen tillbaka till skolan
Med hjälp av hästarna vill Ulla-Karin hjälpa barn tillbaka till skolan. Deltagandet i projektet HästSam ska främja relationer, trygghet och lärande.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!