Text: Ida Röök
Foto: Tomas Holcbecher (stora bilden)/Privat (porträttet)
  
Louise Lindström valde, till sitt examensarbete på YH Beridarprogrammet, att titta närmare på kandarets användande ur flera olika perspektiv. Framför allt med avseende på hästens välmående. Här i Sverige fanns det en bra möjlighet att titta närmare på effekterna av Svenska Ridsportförbundets ändring av betslingsregler i dressyrens tävlingsreglemente. Sedan den 1 januari 2015 är det som bekant inte längre tillåtet att tävla Medelsvår C-klass på kandar och det är inte längre obligatoriskt med kandar från Medelsvår B:4.
  
Inte något måste i Grand Prix
Det betyder alltså att man får rida Grand Prix på tränsbett om man så önskar. 
– Kandaret kräver god kunskap om hur det anpassas och används på ett korrekt sätt. Jag har ända sedan jag var liten "gotlandsruss-unge" haft förmånen att ha kloka, erfarna och kunniga människor i min närhet. Så för mig personligen var det ett erkännande när jag som ganska liten ansågs tillräckligt duktig att kunna hantera skärpan på rätt sätt och få förtroendet att kunna få rida med stång och bridong, förklarar Louise om valet av ämne för sitt examensarbete.
Hon fortsätter:
– Min personliga ståndpunkt i den här frågan är att jag vill kunna välja att rida de hästar som det passar på kandar och att inte göra det med andra. Jag uppfattar det också som att det tack vare regeländringen 2015 är färre hästar som betslas med kandar enbart på grund av en tvingande regel, trots att kandar kanske är ett sämre val för individen. Jag tror även att färre hästar riskerar att ridas på fel anpassat och fel hanterat kandar, tack vare regeländringen.
  
Enkät till domare och tränare
När Louise valde att titta närmare på detta i sitt examensarbete gjorde hon det dels genom att skicka ut en enkät till domare och tränare, dels genom att belysa hur hästarnas välfärd kan definieras och hur ridsportförbundet har resonerat kring sin ändring av reglementet.
I examensarbetet kan Louise bland annat konstatera att hästarnas välfärd har ökat efter regeländringen. Detta genom att hästar som inte trivs på kandar inte längre måste ridas på det. Domar- och tränarkåren upplever en högre kvalitet på de ekipage som kvalificerar sig till medelsvår klass utan kandaret som hjälpmedel, de ser också färre hästar som går bakom hand och färre hästar som uppvisar munproblem. Samt att ryttare som i de fortfarande tillåtna klasserna använder kandar, gör det på ett mer korrekt sätt.
 
Bekräftar hennes hypotes
Domar- och tränarkåren upplever även en ökning av hästar som går ärligt på tygeln och ett mer skickligt användande av stångbettets effekter.
– Jag är inte förvånad över resultatet. Studien bekräftar de hypoteser jag ställde upp. Under de senaste åren har jag själv sett och hört synpunkter från domare om att kandaret används som en genväg till att få hästen att gå på tygeln, och som ett försök att ersätta ryttarens bristande förmåga. Särskilt tydligt har det varit i Medelsvår C, därför var det extra intressant att undersöka effekten av regeländringen avseende tillåtna bett i Medelsvår C 2015, säger Louise.
  
Vill påverka internationellt
Hon hoppas att hennes studie kan vara ett bidrag till arbetet med att påverka FEI till att tillåta valfri betsling även internationellt. Förhoppningen är att valfriheten ger möjlighet att göra det som är bäst för varje häst och att detta ökar den totala hästvälfärden inom sporten. 
– Min övertygelse är att det som regleras på tävlingsbanan påverkar de val ryttarna gör i sin vardagsträning. Det som premieras i tävlingssammanhang påverkar rimligtvis hur ryttarna tränar sina hästar till vardags, vad gäller såväl arbetsmetoder som utrustning, säger Louise.
Efter önskemål översätter hon nu studien, för att den ska kunna användas i internationella sammanhang. Hon fick även en förfrågan kring att presentera sitt examensarbete akademiskt, men eftersom det i så fall skulle bli aktuellt först i höst valde hon att publicera det för sportens räkning. Så att det i bästa fall, så snart som möjligt, ska kunna bli ett bidrag i arbetet med att påverka FEI.

Här kan du läsa examensarbetet i sin helhet