Dressyr
Publicerad: 2018-08-23Foto (höger): Jennie Börs
Ridkonst: Så har våra lösgörande dressyrrörelser växt fram
I nummer 4 av kunskapsmagasinet Hippson, som finns i butik just nu, kan du läsa andra delen i vår serie om utbildningsskalan. Den bygger både på nutida riktlinjer, på gamla mästares skrifter och på modern forskning om hästens biomekanik. Här på nätet bjuds ni läsare på en komplettering i form av historiska referenser.
Genom de sex delarna i papperstidningen presenteras utbildningsskalans ledord ett och ett, i aktuellt nummer är lösgjordheten i fokus.
Serien är skriven av dressyrdomaren och B-tränaren Eva Lekander i samarbete med veterinären Marie Hammarberg, som är forskarstuderande inom biomekanik vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). De hjälper oss att få svar på vad de olika begreppen i skalan egentligen betyder och hur de konkret kan användas i ridningen.
Är du nyfiken på del 2 i artikelserien kan du läsa mer om och köpa tidningen här.
Historisk återblick på utbildningsskalan, del 2
Arvet från Xenofon
"Tvång och oförståelse är aldrig vackert och det vore som om man med piska och nålar ville tvinga en dansare att hoppa omkring; snarare ful än skön."
Så beskrev den grekiska filosofen och fältherren Xenofon, redan 400 f Kr, resultatet av en hästutbildning som inte byggde på inlevelse och god behandling. Tyvärr har den efterkommande, yngre generationen inte alltid utgått från de sköna konsterna han förespråkade, utan flera har utövat råa metoder.
Ridkonsten förföll under det grekiska rikets undergång och först på 1500-talet återuppstod arvet efter Xenofon, i och med Italiens blomstrande kulturscener. Federico Grisone (1507–1570) gavs epitetet ”ridkonstens fader” när han återupptäckte Xenofons verk med fokus på bland annat sits och inverkan. Tyvärr skedde detta med tuffa tag och byggde på hästens underkastelse, vilket syns i det stora antalet bett han har lämnat till eftervärlden.
Grisones bästa elev Giambattista Pignatelli (cirka 1525–1600) ledde den berömda ridakademin i Neapel där Antoine de Pluvinel (1552–1620) var hans elev. Pluvinel utvecklade Pignatellis lära och tog avstånd från alla våldsmetoder. Han åberopade individuell utbildning av hästen, vilket han skrev om i sin bok "Le maneige royal" (1623).
Rörelser och ridvägar
"Den viktigaste rörelsen är volten då den innehåller mest vetenskap och kunskap av alla" är ett citat av Pluvinel som redan då belyste voltens magi. Med sitt grundande av ridakademin i Paris krattade han manegen för sin efterträdare och sedermera Frankrikes största ryttmästare, François Robichon de la Guérinière (1688–1751).
Guérinière skrev en för framtiden grundläggande första ridlära, "Ecole de Cavalerie", år 1733. Detta med stor klarhet och enkelhet, som än i dag lever kvar oförfalskad vid den Spanska hovridskolan i Wien. Han introducerade här skolan öppna och galoppombyten.
Ridmästare Salomon de la Broue (1530–1610), elev till Pignatelli, grundade den gamla franska skolan ”haute ecolé” med metoder utan våld. En lugn hand och frihet och lätthet i utbildningen av hästen förespråkades. Fyrkantspåret introducerades.
I sina skrifter refererar Guérinière ofta till Broue, som såg de vackra proportionerna i volterna samtidigt som han såg risken att på volten hamna för mycket på det inre frambenet. Broue förbättrade volterna genom att göra halva bakdelsvändningar på en "fyrkantig volt", det var lösgörande för bogarna och försvårade för hästen att hamna på sitt inre framben.
Broue utvecklade öppna på rakt spår och menade att det viktigaste är att komma närmre med det inre bakbenet till det yttre – grundidén med bogen in (shoulder fore).
Även William Cavendish, The Duke of Newcastle (1592–1676), var en förespråkare av volter och vurmade för hörnpasseringar och serpentiner. Hans signum var ”böjning och vändningar på cirkelbåge” och då ”böjning ifrån riktningen” (öppna) och ”böjning i riktningen” (sluta).
Gustav Steinbrecht (1808–1885) ansåg att Cavendish stod över både Pluvinel och Guérinière när det gällde ridkonsten. Han menade att Cavendishs bok "A General System of Horsemanship" inte bara var vacker och vänligt sinnad, utan även en hörnsten i utvecklingen av klassisk ridteknik.
Så kan utvecklingen av de rörelser vi än i dag använder följas genom historien. De största mästarna förespråkade mjuka metoder och det är de metoderna som fortfarande lever kvar i de mästare som i dag är ledande inom ridkonsten.
I del 2 av serien om FEI:s utbildningsskala får ni ta del av den träningsfilosofi, och några av de grundläggande lösgörande övningar, med vilka den internationella dressyrtränaren och domaren Conrad Schumacher har tagit åtskilliga ekipage till OS.
Läs om nummer 4 av kunskapsmagasinet Hippson här
Tidigare på Hippson.se:
Forna tiders mästare i ridkonst la grunden till utbildningsskalan
taggar
Liknande webbartiklar
- Hållbar ridning i fokus – med hjälp av tränargurun Conrad Schumacher
- Zetterman hyllar hjälten Jens
- Dressyrdomaren Eva Lekander ger muntlig feedback till ryttare på tävling
- Sju punkter för en bra sits: ”Vanligt att ryttare sitter bakom vertikalen”
- Isländsk professor i ridkonst hos Wången
- Jan Jönssons professur i ridkonst går ut: ”Har varit väldigt givande”
- Från OS till amatörtour: ”Gör det enbart för nöjes skull”
Forskning: Barn blir smartare av ridning
Forskare vid Tokyo universitet har visat att ridning aktiverar den del av hjärnan som står för lärande och minne.
Artikel i repris: Ridningen främjar barns förmåga till problemlösning
Överdomaren vid FEI vill förändra dressyren
Hans-Christian Matthiesen identifierar behovet av förändring inom dressyren. Han föreslår flera strategier för att främja hästvälfärden.
Han förespråkar en balans mellan tradition och nytänkande förändring
Nytt ljus på din hästtransport
Böckmann erbjuder nu en ny ambient belysning som ger ett mjukt sken. Lamporna säkerställer bra belysning av omgivningen vid backning.
Nytt hopp för Skövde Ryttarförening
Ridskolan har det svårt i ekonomiskt tuffa tider. Nu tar Malin Dahlgren över som ny ridskolechef med energi och en stark tro på framtiden.
"Det är min bästa och sämsta egenskap, att jag aldrig ger upp"
Här är årets hästföretagare
För sjunde året delar Hästföretagarcentrum ut utmärkelsens Årets hästföretagare. Nu står det klart att Tunarps Säteri får motta priset för år 2023.
Läs motiveringen: "En tydlig strategi och arbetet drivs målmedvetet"
Om avelsvärdering i veckans Hästonsdag
Per Skoglund berättar om hur en avelsvärdering går till. I ett härligt inslag får vi följa med till Grevagården och årets avelsvärdering.
Efter Ponnyakuten: ”Fick skriva autografer”
Filippa sökte till Ponnyakuten för att Ludde inte gick att longera. För Hippson berättar hon hur det var där, att bli känd och vad som hände sen.
Kreativ belysning väcker uppmärksamhet
Norska Frida Børli Solaker upplever att många vill ha samma lösning för att lysa upp ridbanan som hon skapat. Här delar hon med sig av sina erfarenheter.
"Lösningen har fungerat utmärkt för oss i två och ett halvt år nu"
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Nu är brunstsäsongen här
Med ljusare och längre dagar kommer brunsten i gång hos våra ston vilket kan påverka deras beteende. Men vad händer när stoet brunstar?
Ridsporten glöms bort i ny idrottsutredning
Regeringen gav i uppdrag att se över idrottsanläggningar – men de tog inte med ridsporten. Nu finns risk att gå miste om framtida investeringar.
Bildspel: Följ med hem till Erica och Thomas
Utanför Tomelilla hittar vi Erica Swartz Ryan och Thomas Ryans gård. Här har de hagar så det räcker och blir över, varsitt stall och totalt fem olika ridbanor.
"Ibland blir kontrasterna så påtagliga"
Resten av hästvärlden diskuterar femtio nyanser av blått. Maria Yttermyr befinner sig i ett parallellt universum: en distanskurs i targetplacering.
Ställer sig frågan i bloggen: är dressyren för hästen eller människan?
Hjälpte polisen med bortsprungna hästar
Klockan 01.45 vaknade Hanna Lundberg av att telefonen ringde då. Det var polisen som stod med två hästar. Hon åkte dit med transporten.
La ut ben och huvuden från döda hästar
Länsstyrelsen ville ta en kvinnlig gårdsägares djur. Hon valde då i stället att avliva sina sex hästar och sprida kadaver och slaktrester över gården.
Mulan är en förebild för åringarna
Cerina Lindström köpte den envisa mulan Mulle Meck för två år sedan. Han blev snabbt en modig förebild för de yngre kompisarna i hagen.
"Den största skillnaden mellan en häst och en mula är envisheten"
Avlivning av häst –så kan du förbereda dig
Att ta farväl av en bästa vän är en av de svåraste stunderna för en häst ägare. Det är ett tungt men viktigt ansvar och förberedelse kan underlätta.
»En glad häst utgör basen i vår sport«
Jessica von Bredow-Werndl har sett över sin egen och hästarnas vardag. En mer naturlig hästhållning och ryttarträning har gett resultat.
"Det går alltid att hitta ett sätt att träna som passar just din häst"
Professionell ridanläggning med ridhus
Utanför Nyköping finns en gård perfekt för att kombinera olika företaganden. Där finns totalt 20 boxar, ridhus och två ridbanor.
Konferensanläggning, festlokal och produktion av fläderdryck
Ordet tystnadskultur klistras på ridsporten
Hippsons publiceringar om tystnadskultur har fått Niklas Jonsson att fundera. Vad är egentligen tystnadskultur? Och hur får den få oss att agera?
Ordförande i SvRF:s hoppkommitté: "Kanske inte är så svart eller vitt"
Häst bremsades - man döms för djurplågeri
En häst hade sår på mulen vid en oanmäld kontroll. Hästägaren erkände då att han hade bremsat hästen och lämnat den uppbunden.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Allt fler upptäcker WE
– Porträtt: Sara Algotsson Ostholt
– Hitta samspelet med slingan
– I huvudet på Steve Guerdat
– Ridning under småbarnsåren
– Få hästen lösgjord i balans
...och mycket, mycket mer!