Text: Annika Grundberg och Frida Bank

Therese Nilshagen och Dante Weltino. Foto: Tomas Holcbecher

Therese Nilshagen var först ut av svenskarna och hon var nöjd med Dante och hur de två avslutar mästerskapet.
– Vi avslutar på ett väldigt fint sätt. Lite spänningar första dagen och det kostade men sen tycker jag att vi har kommit igång. Dante har varit i bra form hela tiden och i dag fick vi äntligen till ett felfritt program och det var målet. Och att kunna bjuda den här publiken på ett fint program. Det var väldigt roligt att rida där inne.
Publiken klappade taktfast när Therese och Dante gick upp på den avslutande medellinjen men det var inget som störde henne.
– Det är det här vi behöver för sporten. Den här atmosfären och att publiken är med oss. Jag tycker att det pushar en när man vet att det sitter publik som håller tummarna och verkligen vill. Det drar med och man blir glad.

Therese klappar om Dante efter ritten. Foto: Tomas Holcbecher

Ska vara som bäst i Paris 2024
Therese dansade fram till ett nytt kürprogram.
– Det var kanske lite våghalsigt men jag ville prova. Jag hoppas att jag nådde ut med det och att publiken tyckte att det var fint.
Hon säger att det är svårt med avvägningen när det kommer till att sätta samman ett kürprogram.
– Det ska visa hästens styrkor men utan att vara för svårt. Man får pussla ihop det så att både häst och ryttare känner sig trygga. Blir det för mycket krumelurer tycker jag att man tappar flytet.
Therese åker hem från Herning med en positiv känsla.
– Det mest positiva jag tar med är att min häst är i väldigt bra form. Jag skulle vilja konservera formen över Paris. Vi behöver bli ännu mer säkra. Visst hade jag velat ha en lagmedalj men jag grämer mig inte. Jag kan åka hem och vara nöjd. Jag tycker att det vore dumt att inte vara nöjd. De flesta är inte på ett VM.
För det är först om två år, till OS i Paris, som Dante ska vara på sin absoluta peak.
– I Paris är han 17 och det är väldigt bra ålder. Han tävlas sparsamt, fem högst sex tävlingar om året. Vi vill spara på honom för att vi har just Paris i sikte.

Buriel K.H slappnade av allt eftersom. Foto: Tomas Holcbecher

Slappnade av allt eftersom
För Juliette Ramel var det svårt att få Buriel K.H. avslappnad inne på arenan. Han har svårt för publikens jubel samtidigt som Juliette vill att publiken ska vara med. De fick 80,682 procent.
– Jag hade ganska mycket att göra där inne för han gick igång ganska mycket. Men det var skönt att vi klarade av programmet och att han lugnade ner sig på slutet.
Hon berättar att hon försöker underlätta för Buriel K.H. genom att gå in på arenan så sent som möjligt.
– Det är väldigt mycket applåder, jag har aldrig varit på en tävling där det varit så mycket applåder. Men det är fantastiskt med publik.
Juliette är ändå nöjd, hon är ju i VM-final.
– Jag är glad, det är alltid skönt att vara i final.

Patrik och Touchdown dansade fram till musik från Bond-filmerna. Foto: Tomas Holcbecher

Svårt och lätt på samma gång
Patrik Kittel öste lovord över Touchdown och publiken efter ritten.
– Jag är supernöjd, jag hade en liten miss men är meganöjd, det är en så fantastisk häst som går in och gör det här. Det har varit magisk stämning, en känsla som inte går att beskriva. Jag kan inte vara mer än nöjd med honom.
Patrik sa det redan i Falsterbo, att Touchdown älskar att vara inne på arenan och samma känsla uttryckte han även nu.
– Det är bara att lita på honom och gå in och ge järnet.
De dansade fram till Bond-musik.
– Jag älskar musiken, den är helt ny. Det är James Bond men jag tycker knappt att man vet det. Jag tycker att det flyter på jättefint. Det är jättesvårt men ändå väldigt lätt för Touchdown. Jag försöker göra det så svårt som möjligt men så lätt som möjligt för hästen.
Publiken i Herning är verkligen med ryttarna hela vägen och det gillar Patrik.
– Det är magiskt och så många underbara svenska människor i publiken som sitter med sina handskar. Som man har saknat publiken, fasen så härligt det är att vi får göra det här igen. Jag längtade in till arenan, jag brukar gilla att starta sent men i dag ville jag starta först.

De svenska supportrarna på plats i Herning får högsta betyg av såväl ryttare som förbundskapten Jenå: "Det var Ullevi-känsla". Foto: Tomas Holcbecher

Göteborgskänsla på arenan
Förbundskapten Bo Jenå kan packa ner sina stora blågula handskar för den här gången. Och han gör det med ett nöjt leende.
– Så här skulle de ha ridit första dagen. Therese inledde och satte ribban högt. Riktigt bra att göra det med nytt program, ny musik och nästan sätta personbästa, det är jättebra. Vi kan och vi ska, nu gjorde de det också.
VM i Herning är nästen som ett VM på hemmaplan tycker Bo Jenå.
– Det var lite Ullevi-stämning här i dag, nästan som att vara hemma i Sverige. Märkte redan igår kväll att hästarna var pigga och ville jobba på. Vi tar med oss att vi vill rida felfritt och att vi vill ha den känslan och stämningen som vi hade i küren. Att ryttarna vågar ta ut svängarna. Det gjorde de nu, och då är jag nöjd.