Text och foto: Annelie Lundkvist
  
Horse and Pony Youth Club är ett nätverk för unga hästintresserade i Sverige, oavsett nivå. Det är Falsterbo-profilerna Jana Wannius, Sara Silfverberg och Charlotte Wannius Falk som står bakom satsningen. Ridsportanläggningen Stora Wäsby har fälttävlansinriktning och har flera talangfulla ekipage uppstallade. En perfekt plats för en clinic som denna, där tipsen var grenöverskridande.
  
Enkelt och harmoniskt
Även om de båda ryttarna rider olika grenar är de överens om en sak, grundridning är A och O. 
– I vår värld handlar det om att hålla det enkelt. Man kan säga att vi fälttävlansryttare inte är bra på någon gren, men ganska okej på alla tre, inleder Ludwig Svennerstål.
Carl Hedin berättar för den unga publiken att han gled in på dressyren efter att ha insett att han inte ville hoppa högt eller galoppera i full fart ute i terrängen.
– Det jag eftersträvar är ”gofika-ridning”, som när man sitter på en häst som är helt lösgjord och som galopperar avslappnat för egen maskin. Känslan är då att du skulle kunna ta en kaffe på hästryggen, förklarar han.
  
Plocka inte bort energin
Med framåtbjudning blir det lättare att komma till ridning, men en häst som har mycket energi tycker varken Carl Hedin eller Ludwig Svennerstål att man ska försöka tona ner. Snarare är tricket att lära sig kontrollera den.
– Dressyren handlar inte om att ta bort energi, utan om att styra den. Snabba tempoväxlingar är ett hjälpmedel för att ta kontroll, tipsar Carl.
Båda ryttarna påpekar att det ofta känns annorlunda mot hur det ser ut. Därför måste du som ryttare våga rida framåt och ha hästen framför skänkeln, oavsett gren.
– En häst kan inte ha för mycket bjudning, det är bara positivt om man kan ta till vara på det, inflikar Ludwig.
  
Den aktiva blicken
Oavsett om du rider på en linje mellan två hinder, eller har planerat en ridväg där ett galoppombyte ska genomföras, är det viktigt att du fokuserar med hjälp av blicken.
– Det ska vara enkelt att rida och får inte kännas svårt. Om du använder blicken i tid ser du linjen, därmed kan du fortsätta i samma tempo och vänta på hindret, säger Ludwig.
Carl håller med om att blicken är viktig, han själv brukar säga åt sina elever att de ska visualisera en bom på marken, där de exempelvis vill göra ett galoppombyte. Men i stället för att ställa sig upp i hoppsits när ”bommen” kommer är det skänklarna och sitsen som får göra arbetet – och bytet blir rent.
  
Skänkelns inverkan
Ingen häst tycker om att ständigt ha en gnagande skänkel i sidan. Det slutar ofta med att den blir skänkeldöv och inte längre svarar framåt för små hjälper.
Carl anser att många ryttare rider för mycket med sporren och hälen inåt, i stället för att rida med underbenet och använda sporren som ett hjälpmedel bara om det behövs.
– Skänkelläget är viktigt både för säkerheten och för din inverkan. I terrängen måste man ha hälen nere och sitta i vad vi kallar för ”safety seat”. Det vill säga ha skänkeln på plats och vara lite bakåtlutad över hindret, säger Ludwig.
  
Identifiera styrkor och svagheter
Helt liksidiga är inga hästar. Och alla fyrbenta individer har, precis som vi ryttare, både starka sidor och svagheter att arbeta med. Carl påpekar att även de yttersta topphästarna har svagare sidor, men att ryttarna har lärt sig att styra det.
– Bara man som ryttare vet om svagheten kan man rida för att förbättra och för att hålla den under kontroll.
Även Ludwig håller med. Han poängterar att om man inte har tagit reda på och har jobbat med hästens svaga sidor hemma i markarbetet, då kommer de garanterat att visa sig i terrängen.
– Det kan exempelvis märkas genom att den alltid föredrar att gå i en viss galopp under transportsträckorna. Eller att hästen hela tiden drar åt ett håll över hinder.
  
Missa inte bildspelet högst upp i inlägget!