Fälttävlan
Publicerad: 2015-02-01Fasta hinder på väg bort från terrängen
Fasta hinder inom fälttävlan kan snart delvis vara ett minne blott. Fälttävlanskommittén vill införa krav på deformerbara hinder, för att öka säkerheten för ryttare och hästar.
Text: Ida Röök
Arkivfoto: Tomas Holcbecher
Mats G Andersson är ordförande i banbyggnadsnämnden och ledamot i fälttävlanskommittén på Svenska Ridsportförbundet. Han har följt frågan om säkerhet inom fälttävlan i många år.
– 1999 hade vi många olyckor och efter det tog diskussionerna fart. Hur skulle hindren utformas och skulle de kunna vara rivbara?, säger han.
I England blev man först ut med att testa brytbara ”pinnar” på hindren, dessa infördes 2003. I Sverige har vi följt utvecklingen och även inom det internationella ridsportförbundet, FEI, har man varit mer återhållsamma med nya direktiv.
– I England blev följden att fler fall inträffade efter att man infört de nya hindren. När man som ryttare vet att hindret kan deformeras kanske man rider på ett annat sätt. Så det handlar också om att tränarna fortfarande måste lära ut säker ridning, säger Mats.
Det är många parametrar som spelar in i diskussionen om hur terrängritten ska utformas. Hästarnas förmåga, ryttarnas erfarenhet, de tekniska svårigheterna som banbyggaren väljer att sätta upp – och så frågan om fasta hinder eller inte.
Olyckor ledde till större fokus
Diskussionerna har alltså funnits i flera år även i Sverige, men det var efter en svår olycka som inträffade förra året som man verkligen satte sig ner för att formera en officiell ställning. Tyske Benjamin Winter avled efter ett fall i terrängen i Luhmühlen.
– Det som hände där kändes väldigt nära.
På fälttävlanskommitténs möte i november förra året fattade man därför beslut om att det från och med 2015 ges en rekommendation att ha deformerbara hinder, och att det från 2017 kan komma att bli ett krav. Detta från enstjärnig nivå och då på rättuppstående hinder och oxrar.
– Det finns flera aspekter på detta så klart. Vi gör det ju för att öka ryttarens och hästens säkerhet. Men för ryttarna finns det ett annat synsätt, de vill inte att hindren ska kunna rivas för lätt så att de rasar i prislistan eller förlorar kvalificeringspoäng till högre tävlingar, säger Mats G Andersson.
Hur många fel ger en rivning?
Tidigare fanns det en skrivning i FEI:s regler om att 21 straffpoäng inte skulle ges med automatik, utan att det var Ground Jurys skyldighet att kontrollera om ekipaget klart missat att svara på bandesignerns fråga när hindret deformerades.
Ground Jury skulle i varje enskilt fall avgöra om de 21 straffen skulle utdelas. Från och med 2015 års säsong har dock FEI ändrat uppfattning och nu ska 21 straffpoäng automatiskt belasta varje ryttare som raserar ett demolerbart hinder. Bara i de fall där det klart framgår att det är fel på mekanismen kan Ground Jury plocka bort de 21 straffpoängen.
– Vad jag har hört om tyskarnas syn i frågan är den att man diskuterar att ha en betydligt lägre bestraffning för demolering av hindret, för att minska det motstånd man tror att ryttarna har vid ett eventuellt införande av krav på utlösningsbara anordningar, berättar Mats.
Visst merarbete och högre kostnad
För banbyggarna innebär de nya reglerna mer arbete med själva hindren, och möjligen kan man också se en kostnadsökning i och med att hindren ska kunna lösa ut.
– Men tekniken finns och vi bör kunna använda den på ett smidigt sätt. Vi ska testa detta i år som en rekommendation, sedan ska det utvärderas under nästa år och så får vi se hur vi eventuellt utformar kravet från och med 2017. Grunden i fälttävlan är ju att terrängritten rids i högt tempo över fasta hinder, men någonstans måste det också finnas en balans mellan risktagandet för häst och ryttare och viljan att bevara sporten och tävlingsformen, säger Mats G Andersson.
Han berättar att man parallellt med utlösningsanordningar diskuterar hindrens profil. Det finns nämligen profiler som eliminerar risken för rotationsfall. Det är en filosofi och kunskap som börjat spridas, men som dock inte kan användas i alla lägen.
"Vi vill att sporten ska finnas kvar"
Anna Hassö är ryttarnas representant i fälttävlanskommittén. Enligt henne är det nästan bara fördelar med de nya rekommendationerna.
– I grunden handlar det ju om att få bort de svåra olyckorna från sporten och på så vis göra att vi kan finnas kvar. Det är bara bra så klart. Sedan kan man ju fundera på själva genomförandet, säger hon.
Bland annat har det funnits funderingar kring att det kanske behövs fler funktionärer så att de raserade hindren kan sättas upp snabbt, plus att det skulle kunna leda till högre kostnader – som slår hårdast mot de mindre arrangörerna.
– Men egentligen vet vi ju inte hur det blir. Det här är ganska nytt så vi får avvakta och se helt enkelt, säger Anna.
Hon menar att hon själv inte rider annorlunda för att hon vet att hindret går att riva, men hon kan kanske tänka sig att andra skulle kunna göra det.
– Ett scenario är ju att ryttare väljer den alternativa vägen förbi ett tekniskt svårt och rivbart hinder, för att minimera risken för straff på det sättet. Och då kanske man försöker rida in tiden för att komma ikapp det man förlorat på den längre vägen.
Liknande webbartiklar
- Anna Freskgård missar Badminton: "Inte en tävling man åker till oförberedd”
- Anna Hassö tillbaka i sadeln igen efter olyckan: ”Svårt att inte göra för mycket”
- Svenska ryttaren renoverar hästgård i Portugal
- Anna Hassö red omkull i terrängen – förd till sjukhus
- Bildspel: Medaljregn under NM i fälttävlan – guld till Frida Edin
- En grupp för dem som "vågar vägra fläta"
- Annorlunda försäljningsfilm – irish-style
- Ryttare över hela världen hedrar Olivia Inglis
- Oro i fälttävlansleden: ”Men det finns inget bråk”
- William Fox-Pitt snart på tävlingsbanan igen
Framtidens hästvård med AI-teknologi
Veterinären och forskaren Elin Hernlund arbetar med en 3D-modell av häst. AI-teknologin ska kunna bedöma sjukdoms- och hälsotillstånd.
"Det ska framför allt hjälpa veterinärer med diagnostik för hästar"
Så förändrar du hästens hull
Ett för lågt eller för högt hull kan ge långsiktiga konsekvenser för hästens hälsa. Här ges konkreta tips på hur hästägare kan tänka för att nå optimalt hull.
»Utan våg är det extra viktigt att vara objektiv i sin bedömning«
Den Ultimata Plattformen
I en värld där sporternas mångfald och passionen för lagsupport inte har några gränser, introducerar Everysport.com en banbrytande lösning.
Variera och planera voltarbetet
Ridning på volterna är något av det vanligaste vi ryttare gör under ett ridpass. Men det är lätt att bli bekväm utan att det egentligen händer något.
EEF höll webinar om hästvälfärd
Det europeiska ridsportförbundet EEF höll ett webinar om en tidigare enkätundersökning. Panelen diskuterade arbetet för hästvälfärd.
Camilla Andreasson – en mångsysslare
Ödmjuk för sporten, vill se glädje i det hon gör samt brinner för hållbara hästar. Camilla tror en nyckel till framgång är att våga samarbeta.
Hästar omhändertagna i Värmland
Tre hästar har blivit omhändertagna av länsstyrelsen. Hästägaren hade inte ordnat ett nytt stall efter att ha blivit vräkt från sin gård.
Hästägarna skriver på avtal om välfärd
Johanna står upp för hästarnas välfärd och har infört en ny policy i sitt stall. Inga inspänningstyglar eller tvångsmetoder är tillåtna, då åker man ut.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Ökar hästens förmåga att ta upp vätska
SPC Oats är en patenterad ingrediens där mältad havre stimulerar hästens egen produktion av Protein-AF vilket är viktigt för återhämtning.
Har även viss effekt på eventuella problem i mag- tarmsystemet
Ankarcrona om framgångarna i världscupen
Sverige var på topp i världscupen. Hippson har pratat med Henrik Ankarcrona, förbundskapten hoppning, om framgångarna i Riyadh.
Nio av elva ridhjälmar klarade inte test
Det finska Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) har genomfört säkerhetstester på ridhjälmar. Flera ridhjälmar drogs bort från marknaden.
12-åriga Molly satsar mot OS i USA
Hon har bott i USA nästan hela sitt liv – men tävlar ändå under den svenska flaggan. Drömmen är att en dag vara del av det svenska OS-laget.
Vann stor tävling i Wellington: ”Trodde inte jag skulle klara det"
Varför blir hästen ”lugn” vid bremsning?
I vissa situationer kan en brems vara till hjälp när hästen ska undersökas, både veterinärt och på hemmaplan. Veterinär Eva Olsson förklarar hur de verkar.
Att bremsa en häst innebär att hästens nervsystem påverkas indirekt
Se världscupfinalens svenska segerrundor
Sverige är dubbelt upp världscupmästare och där till fick vi även en tredjeplats i hoppning. De svenska ryttarna har minst sagt levererat i Riyadh.
I Hippson-TV kan du se såväl Patrik som Henriks sista rundor
Bett eller bettlöst, är det så antingen eller?
Maria Yttermyr skriver ett nytt blogginlägg om diskussionen kring bett och bettlöst. Hon konstaterar att frågeställningar kring bett engagerar.
"Det centrala för mig är att det är hästarnas behov som styr"
Sveriges största showroom för stall
I Skåne byggs Sveriges största showroom för stall. Andreas Casselbrant ligger bakom bygget med syfte att förmedla en ärlig bild till kunden.
Svårklasscup i WE ska avgöras under SIHS
Working equitation har under flera år varit en uppvisningsgren under Sweden International Horse Show. Nu tar grenen ett nytt grepp.
Återupplev den svenska hoppmagin
Vilken lördagskväll det blev när den svenska hoppubliken än en gång fick uppleva sport på allra högsta nivå. Inte mindre än två svenskar på podiet.
Bildbomb: Följ den rafflande finalen genom Tomas Holcbechers lins
Hästarna kan vara vägen tillbaka till skolan
Med hjälp av hästarna vill Ulla-Karin hjälpa barn tillbaka till skolan. Deltagandet i projektet HästSam ska främja relationer, trygghet och lärande.
»Fotografi handlar bara om ögonblick«
Tomas Holcbecher köpte första kameran för över 25 år sedan. Nu fotar han ridsport över hela världen. Här delar han hemligheterna bakom en bra bild.
»Ridsport är så fantastisk, kvinnor och män tävlar mot varandra«
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!